Add parallel Print Page Options

Gud, ditt tempel ligger i ruiner

74 Gud, varför har du förkastat oss för evigt? Varför är du vred på oss som lever som får på dina egna ängar?

Kom ihåg att vi är ditt folk, som du i gamla tider befriade från slaveri och gjorde till din egendom! Du utvalde Jerusalem som ditt hem på jorden!

Vandra genom de fruktansvärda ruinerna i staden och se hur fienden har ödelagt ditt tempel!

Där har de vrålat ut sitt segerrop och ställt upp sina avgudar som tecken på sin seger.

5-6 Allt ligger i spillror och liknar en skog som skövlats. De kom med sina hammare och yxor och vandaliserade och slog sönder de dyrbara träpanelerna.

De satte eld på templet, så att det brann ner till grunden. Ditt tempel, Herre, där vi tillbad dig!

Låt oss utplåna varje spår av Gud, sa de, och gick genom hela landet och brände ner alla gudstjänsthus där vi hade tillbett dig.

9-10 Det finns inget kvar som visar att vi är ditt folk. Profeterna är borta. Vem kan säga när allt detta kommer att sluta? Hur länge, Gud, kommer du att tillåta våra fiender att håna dig? Ska de för all framtid få dra ditt namn i smutsen?

11 Varför griper du inte in? Varför står du med händerna i kors? Nej, höj din starka hand och visa din makt!

12 Gud, sedan urminnes tid har du varit vår kung. Du har ofta räddat landet.

13-14 Med din styrka delade du Röda havet. Du krossade sjöodjurets huvud, och dess kropp gav du som mat åt ökenstammarna!

15 På din befallning rann källorna upp för att ge vatten åt ditt folk, för att sedan låta starka strömmar torka ut.

16 Du skapade dag och natt, och månen, stjärnorna och solen tillhör dig.

17 Hela världen är i dina händer. Du skapade också sommaren och vintern.

18 Men se, Herre, hur fienderna hånskrattar åt dig. Se hur oförskämda de är då de hädar ditt namn.

19 Herre, fräls oss! Utlämna inte ditt folk åt dessa rovdjur, för du vet hur hjälplösa vi är.

20 Kom ihåg ditt löfte! Landet är fyllt av mörker, och våldet breder ut sig till varje hörn.

21 Herre, låt inte ditt nertrampade folk ständigt förolämpas! Ge de fattiga och behövande orsak att prisa ditt namn!

22 Res dig, Gud, och försvara oss inför våra fiender. Kom ihåg de förolämpningar dessa upprorsmakare har vräkt ur sig mot dig dag efter dag.

23 Ha inte överseende med dina fienders skrik och smädelser som bara blir värre och värre.

Varning för stolthet och skrytsamhet

1-2 Vi tackar dig, Herre! Vi tackar dig! Dina stora under är bevis på att du bryr dig om oss.

Ja, säger Herren, när den tid, som jag bestämt, är inne, ska jag straffa de onda!

Fastän jorden skakar och alla dess innevånare darrar av rädsla så är dess grund stadig, för jag själv har satt den på plats!

Jag varnade de stolta för att vara så storordiga,

och jag sa till de ogudaktiga att sluta med sitt skryt.

7-8 För framgång och makt kommer inte genom någon människa, utan enbart från Gud. Han befordrar den ene och avsätter den andre.

I sin hand håller Herren en bägare med starkt, bedövande vin. Det är hans vredesdom, som alla som föraktat honom måste dricka. De måste tömma bägaren till sista droppen.

10 Men jag ska prisa Jakobs Gud i evighet.

11 Jag ska göra slut på de ogudaktigas ondska, säger Herren, och i stället ska jag ge makt och anseende till de gudfruktiga.

Gud segrar

1-2 I Juda känner alla Gud och i hela Israel ärar man hans namn.

Hans hem är i Jerusalem. Han bor på berget Sion.

Där bröt han sönder pilar, svärd och sköldar, ja alla våra fienders vapen.

De eviga bergen kan inte jämföras med dig i härlighet! Våra mäktigaste fiender är besegrade.

De stolta krigarna ligger slagna framför oss och har somnat för alltid. Ingen av dem kan lyfta ett finger emot oss.

När du, Jakobs Gud, gick till rätta med dem, stupade både hästar och ryttare.

Inte undra på att alla fruktar dig! Vem kan vara i din närhet Gud, när du är vred?

Från himlen hördes din dom, och då blev människorna stumma och stela av skräck.

10 Du stod upp för att straffa dem som gjort det som är orätt, och för att försvara de ödmjuka på jorden.

11 Samtidigt kommer människornas meningslösa raseri och vrede att bara göra din härlighet större.

12 Uppfyll alla de löften som ni har gett till Herren, er Gud. Och ni folk runt omkring Israel, ära honom med gåvor och frukta honom.

13 Han gör de som härskar ödmjuka, och de som har makt känner fasa inför honom.