Psaltaren 37-39
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Tillförsikt i stället för ytlighet
37 Var aldrig avundsjuk på de ogudaktiga!
2 Snart vissnar de bort som gräset och försvinner.
3 Lita i stället på Herren. Var vänlig och god mot andra, så kommer du att få leva i trygghet i landet.
4 Gläd dig över Herren! Då kommer han att ge dig vad ditt hjärta mest av allt önskar.
5 Överlåt allt du gör åt Herren och bekymra dig inte om framtiden. Lita på honom, för han ska hjälpa dig.
6 Alla kommer att se hur oskyldig du är, för Herren ska försvara dig och låta din rättfärdighet lysa som middagssolen.
7 Visa tålamod, och vänta på att Herren ska gripa in. Var inte avundsjuk på ogudaktiga människor som har framgång.
8 Låt inte din vrede ta överhanden! Och reta inte upp dig, för det gör dig bara illa.
9 De som gör ont ska Gud utrota, men de som litar på Herren ska ta landet i besittning.
10 Det dröjer inte länge innan de ogudaktiga försvinner, och förgäves kommer man att söka efter dem.
11 Men alla som litar på Herren ska bli välsignade och ärva landet. Deras lycka kommer inte att veta av några gränser.
12-13 Herren skrattar åt de gudlösas onda planer, för han vet att domens dag kommer för dem.
14 Samvetslösa människor gör allt för att avrätta fattiga och förtryckta. De är beredda att slakta dem som är uppriktiga.
15 Men deras svärd kommer att riktas mot deras egna hjärtan, och alla deras vapen ska brytas sönder.
16 Det är bättre att äga lite och göra det Gud vill, än att vara rik och samtidigt förakta Gud.
17 Herren ska nämligen göra slut på de ogudaktigas maktfullkomlighet, men de som är trogna mot honom tar han hand om.
18 Dag efter dag lägger Herren märke till de goda gärningar som gudfruktiga människor gör och ger dem en evig belöning. När svåra tider kommer har han omsorg om dem.
19 Till och med när det blir hungersnöd kommer de att ha tillräckligt att äta. Men de ogudaktiga ska gå under.
20 De kommer att vissna som gräset på fälten och försvinna som rök.
21 De ogudaktiga lånar pengar men betalar inte tillbaka. De gudfruktiga däremot är generösa med sina gåvor.
22 De som välsignas av Herren ska ärva jorden, men de som förbannas av honom kommer att dö.
23 Herren leder goda människor, och han gläder sig över varje steg de tar.
24 Om de faller blir de inte liggande, för Herren fattar dem vid handen och reser upp dem.
25 Jag är nu en gammal man, och under alla mina år har jag aldrig sett Herren överge en människa som älskar honom. Inte heller har jag sett de gudfruktigas barn gå hungriga.
26 I stället kan de gudfruktiga vara generösa och ge och låna ut till andra, och deras barn är en välsignelse.
27 Om du vill ha ett evigt hem, så överge allt ont och gör det som är gott!
28 Herren älskar ju rättvisa och ärlighet, och han överger inte sitt folk. De kommer att leva tryggt i evighet. De ogudaktigas barn ska förgås,
29 men de som älskar det goda ska få bo i landet och leva där för all framtid.
30-31 Den som fullständigt litar på Gud är vis och har rätt i det han säger. Guds bud finns alltid i hans inre och han går målmedvetet sin väg.
32 De ogudaktiga spionerar på de gudfruktiga och väntar sedan på lämpligt tillfälle att döda dem.
33 Men Herren tänker inte låta dessa ogudaktiga människor lyckas - inte heller tänker han låta de gudfruktiga bli oskyldigt dömda, när de ställs inför rätta.
34 Var inte otålig för att Herren inte gjort något än! Fortsätt på hans väg. Till slut kommer han att hedra dig och ge dig det land som han lovat dig, och du ska få se hur de onda förgås.
35-36 Jag kände en gång en stolt och ogudaktig man, en tyrann, lika lång och ståtlig som en av Libanons cedrar. Men när jag skulle besöka honom var han spårlöst borta! Jag sökte efter honom men kunde inte hitta honom!
37 Men med goda människor är det helt annorlunda! De goda, oskyldiga och pålitliga människorna, fridens människor, har däremot en lysande framtid framför sig. För dem blir det ett lyckligt slut,
38 men de ogudaktiga ska förgöras. Deras framtid innebär död.
39 Herren frälser de gudfruktiga! Han är deras räddning och deras tillflykt, när svårigheterna kommer.
40 Hos honom finner de hjälp och räddning, ja han skyddar dem för de ogudaktiga och står vid deras sida.
Krossad av sjukdom och synd
1-2 Herre, du har låtit mig känna av din vrede.
3 Dina pilar har genomborrat mig. Dina slag krossar mig.
4-5 Min kropp är sjuk, eftersom du är ond på mig. Mina synder anklagar mig och har brutit ner min hälsa. De är en börda, som jag inte orkar bära.
6 Mina sår stinker och är fyllda med var.
7 Jag går böjd och plågas av smärta varje dag.
8 Mina njurar bränner, ja, hela min kropp är sjuk.
9 Jag är uttröttad, nedbruten och förtvivlad.
10 Herre, du vet vad jag längtar efter! Tänk att än en gång få hälsan tillbaka. Du hör varje suck.
11 Mitt hjärta slår oregelbundet, min styrka avtar och jag börjar bli blind.
12 Mina vänner håller sig borta från mig och är rädda för min sjukdom, ja, till och med min egen familj håller sig på avstånd.
13 Under tiden försöker mina fiender att döda mig. De tänker att ruinera mig och använder hela dagarna till att fundera ut hur det ska kunna ske.
14-15 Men jag lyssnar inte till deras hotelser. Jag håller tyst, för jag har inget att säga.
16 Jag väntar på dig, Herre. Svara mig!
17 Tillåt inte att mina fiender triumferar över mig, och att de gläder sig över min olycka!
18 Gång på gång är jag nära att falla, och jag plågas hela tiden av smärta.
19 Jag bekänner min synd. Jag sörjer över vad jag har gjort.
20 Mina fiender förföljer mig med all kraft och fortsätter att hata mig utan orsak.
21 De lönar gott med ont och angriper mig, därför att jag står för det som är rätt.
22 Lämna mig inte, Herre! Gå inte bort,
23 utan skynda dig att hjälpa mig, min Frälsare!
Nu hoppas jag på dig, Herre!
1-2 Jag sa för mig själv: Jag ska sluta att klaga! Jag ska hålla tyst, särskilt när de ogudaktiga finns runt omkring mig!
3 Men det hjälpte inte. När jag stod där tyst, vällde oron fram inom mig, och den blev bara större och större.
4 Ju mer jag grubblade, desto mer brännande blev elden inom mig. Till slut kunde jag inte längre tiga, utan jag ropade till Gud:
5 Herre, hjälp mig att inse hur kort min tid på jorden är! Låt mig förstå att jag bara är här ett ögonblick.
6-7 Snabbt som en skugga försvinner livet ifrån mig. Hela min livstid är bara som ett ögonblick för dig.Du stolta människa, lika plötsligt som skuggan försvinner du! Hur stark du än är, är du bara som en vindfläkt som drar förbi. Du släpar och sliter och samlar på dig rikedomar som ändå någon annan får slösa bort.
8 Därför, Herre, står mitt enda hopp till dig.
9 Befria mig från mina synder, för annars kommer till och med dårarna att skratta åt mig!
10 Herre, nu ska jag hålla tyst. Jag tänker inte öppna munnen och inte heller klaga det minsta, för mitt straff kommer från dig.
11 Herre, plåga mig inte längre, för om du fortsätter dör jag under dina slag.
12 När du straffar en människa gör du slut på allt som är henne kärt. Det faller sönder som ett tyg som äts upp av mal. Ja, människan är sannerligen inte mer än en vindpust!
13 Hör min bön, Herre, lyssna när jag ropar! Slå dig inte till ro och glöm inte mina tårar. Jag är en gäst och en främling här på jorden, precis som mina förfäder.
14 Straffa mig inte längre, Herre! Låt mig än en gång få nya krafter innan jag dör!
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica