Add parallel Print Page Options

Ångerpsalm; en vädjan om nåd, förlåtelse och rening

51 För körledaren. En psalm av David när profeten Natan kom till honom efter att han varit tillsammans med Batseba.

Förbarma dig, Gud, i din nåd,
    ta bort mina överträdelser i din stora barmhärtighet.
Rena mig från min överträdelse,
    gör mig ren från all min synd.

Jag känner mina överträdelser,
    min synd är alltid inför mig.
Det är mot dig, och endast mot dig, jag har syndat
    och gjort det som är ont i dina ögon.
Du visar dig vara rättfärdig när du talar
    och rättvis när du dömer.
Jag är född i synd,
    i synd formades jag i min mors livmoder.
Du har behag till sanning i mitt inre,
    så lär mig vishet i mitt innersta[a].

Rena mig med isop, så att jag blir ren igen.
    Tvätta mig, så att jag blir vitare än snö.
10 Låt mig få höra glädje och fröjd,
    låt den[b] du har krossat få jubla.
11 Göm ditt ansikte för mina synder,
    och ta bort alla mina överträdelser.

12 Skapa[c] i mig ett rent hjärta, Gud,
    ge mig på nytt ett stadigt sinne.
13 Förskjut mig inte ur din närhet
    och ta inte din heliga Ande ifrån mig.
14 Låt mig på nytt få glädjas över din frälsning,
    stöd mig och ge mig ett villigt sinne.

15 Då ska jag undervisa syndare om dina vägar,
    och de ska vända om till dig.
16 Rädda mig från blodskuld, Gud, min frälsnings Gud,
    Då ska jag lovsjunga din rättfärdighet.
17 Herre, öppna min mun,
    jag vill sjunga ditt lov.
18 Slaktoffer behagar dig inte
    om jag skulle ge dig sådana,
    och brännoffer bryr du dig inte om.
19 Offret till Gud är en förkrossad ande,
    och den som i sitt inre är förkrossad och bedrövad
    föraktar du inte, Gud.

20 Låt det i din godhet gå väl för Sion,
    och bygg upp Jerusalems murar.
21 Då kommer du att glädjas över rättfärdiga offer,
    brännoffer och heloffer,
och tjurar ska offras på ditt altare.

Sann och falsk trygghet

52 För körledaren. Maskil. Av David, när Doeg från Edom hade berättat för Saul att David gått till Achimeleks hus.

Varför skryter du över det onda, du mäktige?
    Guds nåd består för alltid.[d]
Din tunga tänker ut fördärv,
    den är vass som en rakkniv,
    och liksom dina handlingar full av svek.
Du älskar det onda mer än det goda,
    lögn mer än sanning. Séla
Du älskar ord som ger skada
    och tal som är svekfullt.

Men Gud kommer att slå ner dig för alltid,
    gripa dig, dra iväg dig från ditt tält
    och utrota dig från de levandes land. Séla
De rättfärdiga ska se det och bli rädda.
    De kommer att skratta åt honom:
”Se, här är en man som inte gjorde Gud till sin fästning,
    utan litade på sin rikedom
    och sökte styrka i sitt fördärv.”

10 Men jag är som ett olivträd,
    som grönskar i Guds hus.
För alltid och i evighet
    förtröstar jag på Guds nåd.
11 Jag vill för evigt prisa dig för vad du gjort,
inför dina fromma hoppas på ditt namn,
    ty det är gott.

Gudsförnekelsens dårskap

(Ps 14)

53 För körledaren.[e] Mahalát. Maskil.[f] Av David.

Dåren säger för sig själv: ”Det finns ingen Gud!”
    De är onda, deras handlingar är fördärvliga,
    det finns ingen som gör det goda.

Från himlen ser Gud ner på människorna
    för att se om det finns någon med förstånd,
    någon som frågar efter Gud.
Men alla har vänt sig bort,
    alla är lika korrumperade.
    Det finns ingen som gör det goda, inte en enda.

Förstår de då ingenting, de som gör orätt,
    de som äter mitt folk som man äter bröd,
    de som inte ber till Gud?

Men de ska bli skräckslagna,
    när ingenting finns att frukta.
Gud strör omkring deras ben som lägrar sig mot dig.
    Du låter dem komma på skam, för Gud förkastar dem.
O, att det från Sion kom räddning för Israel!
    När Gud återupprättar sitt folk från dess fångenskap
    ska Jakob glädja sig och Israel jubla.

Footnotes

  1. 51:8 Grundtextens innebörd är osäker; det stängda skulle vara en mer ordagrann översättning.
  2. 51:10 Ordagrant: de ben; ben (skelett) stod ofta för människans kropp eller person.
  3. 51:12 Skapa är samma verb som används t.ex. i 1 Mos 1:1 och som bara kan ha Gud som subjekt; innebörden anses ofta vara skapelse ur intet, i detta fall ber alltså psalmisten om ett totalt nytt hjärta (sinne).
  4. 52:3 Sambandet mellan versens första och andra del är svår att se och grundtextens exakta innebörd osäker. Poängen tycks dock vara att när fienden hotar psalmisten är Guds nåd alltid hans trygghet.
  5. 53:1 Psalm 53 är till en stor del identisk med Psalm 14. Här används dock ”Gud”, i stället för gudsnamnet (översatt ”Herren”) i Psalm 14, och v. 6 skiljer sig något.
  6. 53:1 Det är okänt vad Mahalát betyder, liksom Maskil (se not till 32:1), men antagligen är det också en musikalisk term eller anvisning, möjligen ett instrument.

Guds dom över synden

Därför har du ingen ursäkt för att döma andra, vem du än är. Om du dömer en annan för det han gör, dömer du ju samtidigt dig själv, eftersom du handlar på samma sätt som han. Vi vet att Gud är rättvis när han dömer de människor som lever på det här viset. Men du som dömer dina medmänniskor, du tror väl inte att Gud bara ska ha överseende med dig, trots att du handlar precis likadant? Föraktar du Guds stora godhet, tolerans och tålamod? Inser du inte att han genom sin godhet vill få dig att vända om?

Med din envishet och ditt obotfärdiga hjärta drar du över dig vrede till vredens dag, då det ska visa sig att Gud dömer rättvist. Då ska var och en få lön efter sina gärningar. Gud ska ge evigt liv åt dem som utan att tröttna fortsätter att göra det goda och söker härlighet, ära och odödlighet. Men han ska i sin vrede straffa dem som bara tänker på sig själva, vänder sig bort från sanningen och gör det som är orätt. Nöd och ångest ska drabba varje människa som gör det onda, först juden, sedan greken. 10 Men härlighet, ära och frid ges till var och en som gör det goda, först juden, sedan greken. 11 Gud behandlar alla lika.

12 Alla som syndar utan lag ska också förgås utan lag, och alla som syndar under lagen ska dömas genom lagen. 13 Det är nämligen inte de som hör lagen som blir rättfärdiga inför Gud, utan de som följer den. 14 När andra folk, som inte har lagen, ändå av naturen lyder det som står i den, är de en lag för sig själva, trots att de inte har lagen. 15 De visar genom sina handlingar att lagen är skriven i deras hjärtan. Deras samveten talar ju genast om för dem om de handlar rätt eller fel. 16 Att det är så kommer att visa sig den dag då Gud ska döma det dolda hos människorna, enligt det evangelium jag har fått från Jesus Kristus.

Judarna och Moses lag

17 Du som kallar dig jude litar på lagen och är stolt över din Gud, 18 känner hans vilja och kan bedöma det väsentliga, eftersom lagen ger dig vägledning. 19 Du anser dig kunna leda de blinda och vara ett ljus för dem som lever i mörker, 20 vägleda de oförståndiga och undervisa de omogna, för du har både kunskap och sanning i lagens gestalt. 21 Du undervisar andra men inte dig själv. Du säger till andra att de inte ska stjäla, men är själv en tjuv. 22 Du säger att det är fel att vara otrogen i äktenskapet, men är själv otrogen. Du avskyr avgudar, men plundrar avgudatempel.

23 Du är stolt över lagen men drar skam över Gud genom att bryta den. 24 Det står ju skrivet: ”Andra folk hånar Guds namn på grund av er.”[a]

25 Omskärelsen[b] gör bara nytta om du lyder lagen. Men om du inte gör det, då är du som en oomskuren. 26 Om någon oomskuren lyder lagens bud, ska han inte betraktas som omskuren? 27 Han som fysiskt inte är omskuren men ändå följer lagen kommer att döma dig, som har både skriften och omskärelsen men bryter mot lagen.

28 Jude är man nämligen inte bara till det yttre, och inte heller är omskärelsen bara det yttre och fysiska. 29 Nej, jude är man i sitt inre, och den verkliga omskärelsen är det som sker i det inre, i hjärtat, genom Anden, inte bokstavligt. Den människan blir ärad av Gud, inte av människor.

Footnotes

  1. 2:24 Se Jes 52:5.
  2. 2:25 Omskärelse, dvs. att skära bort förhuden på männen, var ett sätt att ingå förbund som praktiserades av många folk. Men judarna ingick förbund med Gud själv. Jfr 1 Mos 17:9-14.