Add parallel Print Page Options

Hela skapelsen prisar och ärar Herren

148 Halleluja!

Lova Herren i himlen!
    Lova honom i höjden!
Lova honom, alla hans änglar,
    lova honom, hela hans härskara!
Lova honom, sol och måne
    lova honom, alla lysande stjärnor!
Lova honom, ni himlarnas himmel
    och ni vatten ovanför himlen!

De ska prisa Herrens namn,
    för han gav en befallning, och de skapades.
Han gav dem för evigt deras plats.
    Han gav en befallning som aldrig kan upphävas.
Lova Herren på jorden,
    ni havsodjur och alla djup,
blixt och hagel, snö och dimma,
    du stormvind, som lyder hans ord,
alla berg och kullar,
    alla fruktträd och cedrar,
10 vilddjur och boskap,
    kräldjur och flygande fåglar,
11 alla jordens kungar och folk
    med alla sina härskare och domare,
12 unga män och flickor,
    gamla och unga.

13 De ska lova Herrens namn.
    Endast hans namn är upphöjt,
    hans majestät sträcker sig över himmel och jord.
14 Han har lyft ett horn[a] åt sitt folk,
    lovprisning för alla sina fromma,
    för Israels folk som står honom nära.

Halleluja!

Jubel över seger

149 Halleluja!

Sjung en ny sång till Herren,
    hans lov i de frommas församling!
Israel ska glädja sig över sin skapare,
    Sions folk jubla över sin kung!
De ska lova hans namn med dans
    och lovsjunga honom till tamburin och harpor.
Herren älskar sitt folk,
    och de ödmjuka kröner han med räddning.
De fromma ska jubla i ära,
    sjunga glädjesång på sin bädd.

Lovprisning till Gud ska vara i deras mun
    och ett skarpt svärd i deras händer,
för att hämnas på nationer
    och straffa folk,
för att binda folkens kungar med kättingar,
    sätta järnbojor på deras furstar
och verkställa de domar som beslutats mot dem.
    En ära är detta för alla hans fromma.

Halleluja!

En avslutande lovsång

150 Halleluja!

Lova Gud i hans helgedom.
    Lova honom i hans mäktiga himlafäste.
Lova honom för hans väldiga gärningar.
    Lova honom för hans oerhörda storhet.
Lova honom med trumpetstötar,
    med harpa och lyra.
Lova honom med tamburiner och dans.
    Lova honom med stränginstrument och flöjter.
Lova honom med klingande cymbaler,
    lova honom med ljudande cymbaler.
Må allt som andas prisa Herren!

Halleluja!

Footnotes

  1. 148:14 I hela Psaltaren symboliserar horn ära, makt och styrka.

29 Vad uträttar de som låter döpa sig för de döda? Om de döda inte uppstår, varför låter man då döpa sig för dem?[a] 30 Och vi, varför skulle vi dag ut och dag in riskera livet? 31 Ja, syskon, ni som är min stolthet i vår Herre Kristus Jesus, jag har verkligen varje dag varit nära att mista livet. 32 Om jag kämpade mot vilddjuren[b] i Efesos på mänskligt vis, vad skulle det ha varit för mening med det? Om de döda inte uppstår,

”låt oss äta och dricka,
    imorgon ska vi ju ändå dö!”[c]

33 Men låt er inte luras. ”Av dåligt sällskap får man dåliga vanor.”[d] 34 Börja därför tänka klart igen, och sluta upp med att synda. Några av er verkar ju fullständigt sakna kunskap om Gud. Ni borde skämmas, säger jag!

Vi ska få en ny kropp

35 Nu kanske någon invänder: ”Men hur uppstår de döda? Vilka slags kroppar får de när de kommer?” 36 Så oförståndigt! Det du sår måste ju först dö för att sedan få liv. 37 Och det du sår är inte den planta som växer upp utan bara ett frö, ett vetekorn eller något annat. 38 Gud har ju bestämt hur varje växt ska se ut, och olika frön ger olika växter. 39 Det finns olika slags kroppar. Människor har ett slags kropp och djuren har andra slags kroppar, fåglarna har sina och fiskarna sina. 40 Det finns också himmelska kroppar, liksom jordiska, och de himmelska har en annan glans än de jordiska. 41 Solen har sin glans, och månen har sin, så också stjärnorna, som lyser med olika glans.

42 Så är det också med de dödas uppståndelse. Det som sås förgängligt uppstår oförgängligt. 43 Det som sås i förakt uppstår i härlighet. Det som sås i svaghet uppstår i kraft. 44 Det som sås som en fysisk kropp uppstår som en andlig kropp. När det nu finns en fysisk kropp, finns det också en andlig.

45 Det står ju skrivet: ”Den första människan, Adam, blev en levande varelse.”[e] Men den andre Adam[f] blev en ande som ger liv. 46 Det andliga kommer alltså inte först, utan det fysiska, och sedan kommer det andliga. 47 Den första människan kom från jorden och var av jord, men den andra människan kom från himlen. 48 Som den jordiska var är också de jordiska, och som den himmelska är, är också de himmelska. 49 Liksom vi blev en avbild av den jordiska, så ska vi också bli en avbild av den himmelska.

50 Vad jag menar är alltså detta, syskon: kött och blod kan inte ärva Guds rike, och inte heller kan det förgängliga ärva oförgänglighet. 51 Men jag berättar en hemlighet: en del av oss kommer inte att dö. Men vi ska alla förvandlas, 52 blixtsnabbt, på ett enda ögonblick, när den sista trumpeten ljuder. För den kommer att ljuda, och då uppstår de döda, i oförgänglighet, och vi förvandlas. 53 Det förgängliga måste kläs i oförgänglighet och det dödliga i odödlighet. 54 Och när det förgängliga har klätts i oförgänglighet och det dödliga i odödlighet, då har det som står skrivet gått i uppfyllelse:

”Döden är uppslukad och besegrad[g].
55     Död, var är din seger?
    Död, var är din udd?”[h]

56 Dödens udd är synden, och synden får sin kraft från lagen. 57 Men tack Gud, som ger oss segern genom vår Herre Jesus Kristus.

58 Stå därför fasta och orubbliga, mina kära syskon. Ni vet ju att det ni gör för Herren inte är förgäves.

Read full chapter

Footnotes

  1. 15:29 Det är oklart vad det innebar att döpa sig för de döda. Paulus sa bara att de var inkonsekventa om de gjorde det trots att de inte trodde på de dödas uppståndelse.
  2. 15:32 Vilddjuren var antagligen en bild för Paulus fiender.
  3. 15:32 Se Jes 22:13.
  4. 15:33 Citatet är hämtat från en grekisk teaterpjäs.
  5. 15:45 Jfr 1 Mos 2:7.
  6. 15:45 Adam betyder människa.
  7. 15:54 Jfr Jes 25:8.
  8. 15:55 Se Hos 13:14.