Add parallel Print Page Options

89 Herre, ditt ord står fast
    för evigt i himlen.
90 Din trofasthet består från generation till generation.
    Du har skapat jorden, och den består.
91 Enligt dina beslut består den,
    för allting tjänar dig.
92 Om inte din lag hade varit min glädje,
    skulle jag ha gått under i mitt elände.
93 Jag tänker aldrig glömma dina stadgar,
    för du ger mig liv genom dem.
94 Jag tillhör dig. Rädda mig,
    för jag begrundar dina stadgar.
95 De gudlösa väntar på mig för att förgöra mig,
    men jag ska tänka på dina befallningar.
96 Allt som jag sett har sin begränsning,
    men för dina bud finns inga gränser.

97 Vad jag älskar din lag!
    Jag tänker på den hela dagen.
98 Dina bud gör mig klokare än mina fiender,
    de är ständigt hos mig.
99 Jag är visare än alla mina lärare,
    för jag begrundar dina förordningar.
100 Jag är visare än de gamla,
    för jag håller dina stadgar.
101 Jag vill hålla mig borta från alla onda vägar,
    för jag vill vara lydig mot ditt ord.
102 Jag vänder mig inte bort från dina beslut,
    för du undervisar mig.
103 Hur söt är inte smaken av dina ord!
    De smakar sötare än honung i min mun.
104 Av dina stadgar får jag förstånd,
    därför avskyr jag all slags falskhet.

105 Ditt ord är en lykta för mina steg,
    de lyser upp stigen där jag går.
106 Jag har svurit och bekräftat en ed
    att följa dina rättfärdiga bud och lagar.
107 Jag har lidit mycket,
    men låt mig få leva, Herre, som du har lovat.
108 Ta emot mitt tack som ett offer, Herre,
    och lär mig dina bud.
109 Mitt liv är ständigt i fara,
    men jag glömmer inte din lag.
110 De gudlösa lägger ut snaror för mig,
    men jag villar inte bort mig från dina stadgar.
111 Dina förordningar är min egendom för evigt,
    de är mitt hjärtas glädje.
112 Jag har beslutat att följa dina bud
    för alltid, ända till slutet.

113 Jag hatar obeslutsamhet,
    men jag älskar din lag.
114 Du är mitt beskydd och min sköld,
    och till ditt ord sätter jag mitt hopp.
115 Försvinn från mig, ni som är onda!
    Jag vill hålla min Guds bud.
116 Stöd mig, så som du lovat, så att jag får leva,
    och svik mig inte i det jag hoppas på.
117 Uppehåll mig, så att jag blir räddad
    och alltid kan ge akt på dina bud.
118 Du förkastar alla som viker av från dina bud,
    deras svek leder bara till tomhet.
119 De ogudaktiga på jorden är som slagg,
    därför älskar jag dina bud.
120 Jag ryser av fruktan inför dig,
    ja, dina domslut skrämmer mig.

121 Jag har gjort vad som är rättfärdigt och rättvist,
    utlämna mig inte till mina förtryckare.
122 Låt det gå väl för din tjänare, så som du lovat,
    och låt inte de oförskämda förtrycka mig.
123 Jag längtar så innerligt efter din räddning,
    den som du utlovat till mig.
124 Behandla din tjänare utifrån din kärlek,
    och lär mig dina bud.
125 Jag är din tjänare.
    Ge mig förstånd, så att jag lär känna dina befallningar.
126 Herre, det är dags för dig att gripa in,
    för din lag har brutits.
127 Därför älskar jag dina bud
    mer än guld, renaste guld.
128 Därför betraktar jag alla dina stadgar som rätta,
    all slags falskhet avskyr jag.

129 Dina förordningar är underbara
    och därför håller jag dem.
130 När dina ord öppnar sig ger de ljus,
    de ger förstånd åt de okunniga.
131 Jag öppnar min mun och flämtar
    i min starka längtan efter dina bud.
132 Vänd dig till mig och var mig nådig,
    så som du är mot dem som älskar ditt namn.
133 Led mina steg så som du lovat,
    låt inget ont få makt över mig.
134 Befria mig från människors förtryck,
    så att jag kan följa dina bud.
135 Låt ditt ansikte lysa över din tjänare,
    och lär mig dina bud.
136 Tårarna strömmar från mina ögon
    för att man inte håller din lag.

137 Herre, du är rättfärdig
    och allt vad du beslutar är rätt.
138 Du har gett dina befallningar i rättfärdighet
    och stor trofasthet.
139 Min lidelse förtär mig,
    när jag ser hur mina fiender struntar i dina ord.
140 Dina ord är fullständigt rena,
    därför älskar din tjänare dem.
141 Själv är jag obetydlig och föraktad,
    men jag glömmer inte dina föreskrifter.
142 Din rättfärdighet är evig
    och din lag sann.
143 Nöd och ångest har kommit över mig,
    men jag gläder mig över dina stadgar.
144 Dina förordningar är rättfärdiga för evigt.
    Ge mig förstånd, så att jag får leva.

145 Ur djupet av mitt hjärta ropar jag till dig.
    Svara mig, Herre, så ska jag följa dina bud!
146 Rädda mig, ropar jag,
    och jag vill lyda dina befallningar.
147 Tidigt i morgongryningen kommer jag och ropar,
    jag hoppas på dina ord.
148 Jag håller mig vaken om natten
    för att tänka på vad du sagt.
149 Lyssna till mig i din nåd, Herre,
    och ge mig liv, så som du lovat i din lag.
150 Nu närmar sig de grymma och onda,
    de som är långt borta från din lag.
151 Men du är nära, Herre.
    Alla dina bud är sanna.
152 För länge sedan lärde jag känna dina befallningar,
    jag vet att du har fastställt dem för evigt.

153 Se hur jag lider och rädda mig,
    för jag har inte glömt din lag.
154 Ta dig an min sak och befria mig,
    ge mig liv, som du har lovat.
155 Räddningen är långt borta från de onda,
    för de bryr sig inte om dina bud.
156 Herre, din barmhärtighet är stor.
    Ge mig liv, så som du lovat i din lag!
157 Mina förföljare och fiender är många,
    men jag viker inte från dina bud.
158 Jag känner avsky när jag ser de trolösa,
    de som inte lyder ditt ord.
159 Se hur mycket jag älskar dina befallningar.
    Ge mig liv, Herre, i din nåd.
160 Alla dina ord är sanna,
    och dina rättfärdiga beslut är eviga.

161 Furstar förföljer mig utan orsak,
    men mitt hjärta bävar inför dina ord.
162 Jag är glad över dina ord,
    precis som den som finner en värdefull skatt.
163 Jag hatar och avskyr falskhet,
    men jag älskar din lag.
164 Jag prisar dig sju gånger om dagen
    för dina rättfärdiga bestämmelser.
165 De som älskar din lag äger en djup frid,
    och inget kan få dem att snubbla och falla.
166 Jag väntar på räddning från dig, Herre,
    och jag följer dina bud.
167 Jag lyder dina befallningar,
    och jag älskar dem högt.
168 Jag lyder dina stadgar och befallningar,
    för du vet om allt vad jag gör.

169 Herre, låt mitt rop nå fram till dig!
    Ge mig förstånd så som du lovat!
170 Lyssna till min vädjan
    och rädda mig, så som du har sagt.
171 Min lovprisning flödar över
    för att jag får lära mig dina bud.
172 Jag ska lovsjunga ditt ord,
    för alla dina bud är rättfärdiga.
173 Grip in och hjälp mig,
    för jag har valt att följa dina stadgar.
174 Herre, jag längtar efter din räddning,
    och din lag är min glädje.
175 Låt mig få leva så att jag kan prisa dig.
    Låt dina bud och lagar vara min styrka!
176 Jag har vandrat bort som ett vilsegånget får.
    Kom du och sök reda på mig, din tjänare,
för jag har inte glömt bort dina bud.

Read full chapter