Psaltaren 116-118
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Tacksägelse för räddning från en säker död
116 Jag älskar Herren,
för han har hört min röst och mina böner.
2 Han har böjt sig ner och lyssnat till mig.
Därför ska jag be till honom så länge jag lever.
3 Dödens snaror omslöt mig,
dödsrikets fasor höll mig i sitt grepp,
nöd och förtvivlan kom över mig.
4 Då ropade jag på Herrens namn:
”Herre, rädda mitt liv!”
5 Herren är nådig och rättfärdig,
vår Gud är barmhärtig.
6 Herren beskyddar de okunniga.
Jag var nere, och han räddade mig.
7 Nu kan min själ komma till ro på nytt,
för Herren har varit god mot mig.
8 Du har räddat mig från döden,
mina ögon från tårar
och mina fötter från att snava.
9 Jag får leva inför Herren
i de levandes länder.
10 Jag trodde när jag sa:
”Jag plågas svårt.”
11 I min förtvivlan sa jag:
”Alla människor är lögnare.”
12 Men vad kan jag nu göra för Herren
som tack för all hans godhet mot mig?
13 Jag ska lyfta upp räddningens bägare
och åkalla Herrens namn.
14 Inför allt hans folk vill jag uppfylla
vad jag lovat Herren.
15 För hans frommas död
är dyrbar i Herrens ögon.[a]
16 Herre, jag är ju din tjänare,
jag är din tjänare, din tjänarinnas son,
du har befriat mig från mina bojor.
17 Jag vill ge dig ett tackoffer
och åkalla Herrens namn.
18 Inför allt hans folk vill jag uppfylla
vad jag lovat Herren
19 i gårdarna till Herrens hus,
mitt i dig, Jerusalem.
Halleluja!
Uppmaning till alla folk att prisa Herren
117 Prisa Herren, alla nationer!
Lova honom, alla folk,
2 för hans nåd mot oss är stor,
och Herrens trofasthet varar i evighet.
Halleluja!
Tacksägelse för Herrens nåd och hjälp
118 Prisa Herren, för han är god!
Hans nåd varar i evighet.
2 Säg, Israel:
”Hans nåd varar i evighet!”
3 Säg, Arons släkt:
”Hans nåd varar i evighet!”
4 Säg, ni som fruktar Herren:
”Hans nåd varar i evighet!”
5 I mitt trångmål ropade jag till Herren,
och han svarade mig
och förde mig ut till en rymlig plats.
6 Herren är med mig.
Jag är inte rädd.
Vad kan en människa göra mot mig?
7 Herren är med mig, och han hjälper mig.
Jag ska triumfera över dem som hatar mig.
8 Det är bättre att ta sin tillflykt till Herren
än att lita på människor.
9 Det är bättre att ta sin tillflykt till Herren
än lita på personer i maktposition.
10 Jag var omringad av alla folk,
men i Herrens namn höll jag dem ifrån mig.
11 Jag var fullständigt omringad,
men i Herrens namn höll jag dem ifrån mig.
12 De svärmade runt mig som bin,
men de slocknade lika fort som en eld bland törnbuskar.
I Herrens namn höll jag dem borta från mitt liv.
13 De knuffade mig hårt för att få mig att falla,
men Herren hjälpte mig.
14 Herren är min styrka och min sång,
han har blivit min räddning.
15 Glädje och segerrop hörs från de rättfärdigas tält:
”Herren har med makt utfört väldiga gärningar.
16 Herren har lyft sin makts hand.
Herren har med makt utfört väldiga gärningar.”
17 Jag behöver inte dö,
utan jag får leva och berätta om Herrens gärningar.
18 Herren har tuktat mig hårt,
men inte överlämnat mig åt döden.
19 Öppna rättfärdighetens portar för mig!
Jag vill gå in genom dem och prisa Herren.
20 Det här är Herrens port,
de rättfärdiga får gå in genom den.
21 Jag prisar dig för att du har besvarat min bön
och räddat mig.
22 Den sten som inte dög åt byggnadsarbetarna
har blivit en hörnsten.
23 Detta är Herrens verk
och förunderligt i våra ögon.
24 Detta är dagen då Herren har agerat,
låt oss därför vara glada och jubla.
25 Herre, rädda oss[b]!
Herre, ge framgång!
26 Välsignad är han som kommer i Herrens namn!
Vi välsignar er från Herrens hus.
27 Herren är Gud och ger oss ljus.
Låt oss gå i en procession tillsammans,
med kvistar i händerna,
fram till altarets horn![c]
28 Du är min Gud, jag vill prisa dig,
min Gud, jag vill upphöja dig.
29 Prisa Herren, för han är god!
Hans nåd varar för evigt.
1 Korintierbrevet 7:1-19
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Frågor om äktenskapet
7 Jag ska nu svara på det ni skrev: ”Det är bäst för en man att inte röra vid en kvinna.”[a] 2 Nej, på grund av kroppsliga begär, bör varje man leva med sin egen hustru och varje kvinna med sin egen man.[b] 3 Mannen ska ge sin hustru vad han är skyldig till, och likadant hustrun sin man. 4 En kvinnas kropp tillhör inte henne själv utan hennes man, och på samma sätt tillhör en mans kropp inte honom själv utan hans hustru. 5 Håll er inte ifrån varandra utom under en kort tid, och då bara om ni är överens om att ni båda vill koncentrera er på att be. Sedan ska ni komma tillsammans igen, annars kan Satan fresta er, eftersom ni inte kan leva avhållsamt. 6 Men detta sista säger jag som en tillåtelse, inte som en befallning. 7 Helst skulle jag önska att alla levde som jag. Men var och en har sin nådegåva från Gud, den ena har denna, den andra en annan.
8 Till ogifta[c] och änkor vill jag säga att det är bättre att förbli som jag. 9 Men om de inte kan leva avhållsamt, bör de gifta sig. Det är bättre att gifta sig än att vara upptänd av begär.
10 Till er som nu är gifta har jag däremot en befallning, som kommer från Herren: Hustrun får inte skilja sig från sin man, 11 men om hon nu ändå gör det ska hon förbli ogift eller försona sig med sin man, och mannen får inte skilja sig från sin hustru.[d]
12 Här vill jag göra ett tillägg till de övriga, jag, inte Herren: Om en troende man har en hustru som inte delar hans tro men ändå vill leva med honom, får han inte skilja sig från henne. 13 Och om en troende kvinna har en man som inte delar hennes tro men ändå vill leva med henne, får hon inte skilja sig från honom. 14 Den man som inte tror är helgad genom sin hustru, och den kvinna som inte tror är helgad genom sin troende man. Annars skulle ju era barn vara orena och inte heliga som de är nu.
15 Om den som inte tror däremot vill skilja sig, så låt den personen få göra det. Då är den troende mannen eller kvinnan inte bunden. Gud har ju kallat er att leva i frid, 16 för hur vet du, kvinna, att du kan rädda din man, eller du, man, att du kan rädda din hustru?[e]
Behåll den ställning ni hade innan ni började tro
17 Var och en bör fortsätta att leva i den ställning han hade fått av Herren när Gud kallade honom. Det är den uppmaning jag ger i alla församlingar. 18 Den som var omskuren när han blev kallad, ska inte försöka ändra på det. Den som var oomskuren behöver inte heller låta omskära sig. 19 Det spelar ingen roll om en man är omskuren eller ej. Det viktiga är att hålla Guds bud.
Read full chapterFootnotes
- 7:1 Konstaterandet kan vara något som korinthierna uttryckte och som Paulus sedan bemötte. Det fanns asketer i Korinth som menade att man skulle avhålla sig från sexuellt umgänge även inom äktenskapet.
- 7:2 Ordagrant: Men på grund av den sexuella frisläpptheten borde varje man ha sin egen hustru och varje hustru/kvinna ha sin egen make.
- 7:8 Det kan också vara änklingar som avses.
- 7:11 Jfr Matt 5:32.
- 7:16 Annan tolkning: Vem vet, kvinna, om du inte kan rädda din man, eller du, man, om du inte kan rädda din hustru?
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.