Mika 5-7

Svenska Folkbibeln 2015

    du skarornas stad.
    De reser belägringsvallar mot oss,
        de slår Israels domare
            med käpp på kinden.
^2 (A) Men du, Betlehem Efrata
    som är så liten
        bland Juda tusenden,
    från dig ska det åt mig komma
        en som ska härska över Israel.
    Hans ursprung är före tiden,
        från evighetens dagar.^[a]
3 (B) Därför ska han överge dem
    fram till den tid
        då hon som ska föda har fött.
    Då ska de som är kvar
            av hans bröder
        få vända tillbaka till Israels barn.
^4 (C) Han ska träda fram
    och vara en herde i Herrens kraft,
        i Herren sin Guds namns höghet.
    Och de ska ha ro,
        för han ska vara stor
            till jordens ändar.

^7 (E) De som är kvar av Jakob
        ska vara bland många folk
    som dagg från Herren,
        som regnskurar på gräs
    som inte väntar på någon man
        eller dröjer för människors skull^[c].
⁸ Ja, de som är kvar av Jakob
    ska vara bland hednafolken,
        mitt bland många folk,
    som ett lejon bland skogens djur,
        som ett ungt lejon
            bland fårhjordar
    som trampar ner där det går fram
        och river utan att någon
            kan rädda.
⁹ Må din hand vara upplyft
        över dina motståndare,
    och må alla dina fiender utrotas!

^10 (F) Det ska ske på den dagen,
        säger Herren,
    att jag ska utrota dina hästar
            ur ditt land
        och förstöra dina vagnar.^[d]
11 Jag ska utplåna städerna i ditt land
    och riva ner alla dina fästningar.
¹² Jag ska utrota all trolldom hos dig,
    inga spåmän ska mer finnas
        bland dig.
^13 (G) Jag ska utrota dina avgudabilder
        och dina stoder ur ditt land,
    och du ska inte mer tillbe
        dina händers verk.
¹⁴ Jag ska förstöra dina asherapålar^[e]
        som du har ibland dig
    och ödelägga dina städer.
¹⁵ Jag ska i vrede och harm
    ta hämnd på de hednafolk
        som inte har lyssnat.

Res dig och gå till rätta inför bergen
    och låt höjderna höra din röst.
^2 (H) Hör Herrens anklagelse, ni berg,
        ni jordens fasta grundvalar,
    för Herren anklagar sitt folk
        och går till rätta med Israel.
^3 (I) Mitt folk, vad har jag gjort mot dig,
    och hur har jag tröttat ut dig?
        Svara mig!
^4 (J) Jag förde dig upp ur Egyptens land,
        jag befriade dig
            ur träldomshuset.
    Jag sände Mose, Aron och Mirjam
        framför dig.
^5 (K) Mitt folk, kom ihåg
        vad Moabs kung Balak tänkte
    och vad han fick för svar
        av Bileam, Beors son.
    Kom ihåg hur det var
        mellan Shittim och Gilgal^[f]
    så att du förstår
        Herrens rättfärdiga gärningar.

^6 (L) Med vad ska jag komma inför Herren
        och böja mig för Gud i höjden?
    Ska jag träda fram inför honom
        med brännoffer,
            med årsgamla kalvar?
^7 (M) Gläder sig Herren åt tusentals bockar,
        åt tiotusen floder av olja?
    Ska jag ge min förstfödde
        för min överträdelse,
    min livsfrukt som syndoffer
        för min själ?

^8 (N) Han har sagt dig, du människa,
        vad som är gott.
    Vad begär Herren av dig
        annat än att du gör det rätta,
    älskar barmhärtighet
        och vandrar i ödmjukhet
            med din Gud?

Det är med mig
    som när sommarens frukt
        är insamlad,
    som när efterskörden
        efter vinbärgningen är slut.
    Det finns ingen druvklase att äta,
        inget tidigt fikon
            som jag längtat efter.
^2 (U) De fromma är försvunna
        från jorden,
    ingen bland människorna
        är ärlig.
    Alla ligger de på lur efter blod,
        var och en vill fånga den andre
            i sitt nät.
^3 (V) Deras händer är skickliga
        på att göra det onda.
    Fursten begär gåvor
        och domaren mutor,
    den mäktige kräver
        vad han vill ha.
    Så gör de gemensam sak.
^4 (W) Den bäste bland dem
        är som ett törnsnår,
    den ärligaste värre
        än en törnhäck.
    Det kommer en dag
        för dina väktare,
    din räkenskapsdag.
        Då grips de av förvirring.
^5 (X) Tro inte på en vän,
        lita inte på en förtrogen.
    Vakta din muns dörrar
        för henne som vilar i din famn,
^6 (Y) för sonen föraktar sin far,
    dottern trotsar sin mor,
        sonhustrun sin svärmor,
    och var och en har sin egen familj
        till fiender.^[j]

^11 (AD) En dag ska dina murar byggas upp.
    Den dagen ska dina
        gränser vidgas.
^12 (AE) Den dagen ska man komma till dig
    från Assur och från Egyptens städer,
        från Egypten och ända till floden,
    från hav till hav
        och från berg till berg.
^13 (AF) Men jorden ska bli en ödemark
        för sina invånares skull.
    Det blir frukten
        av deras gärningar.

^18 (AK) Vem är en Gud som du,
    som förlåter skuld^[m]
        och inte tillräknar synd
    hos dem som är kvar
        av din arvedel?
    Han håller inte kvar sin vrede
        för evigt,
    för han har sin glädje i nåd.
¹⁹ Han ska förbarma sig över oss igen
        och trampa på
            våra missgärningar.
    Du ska kasta alla deras synder^[n]
        i havets djup.
^20 (AL) Du ska visa trofasthet mot Jakob
        och nåd mot Abraham,
    så som du med ed har lovat
        våra fäder i forntidens dagar.