Add parallel Print Page Options

Svärmar av gräshoppor

Detta budskap kom från Herren till Joel, Petuels son:

Lyssna, ni äldste i Israel! Alla i landet ska höra upp! Under hela er livstid, ja, inte ens i ert folks hela historia, har ni hört talas om något sådant som jag nu ska berätta för er.

Under de år som kommer ska ni berätta om denna fruktansvärda händelse för era barn och låta generation efter generation få höra om den.

Gräshoppor i stora svärmar ska komma över ert land och drabba er i våg efter våg. Om något lämnats kvar efter ett angrepp kommer det att bli uppätet i nästa!

Vakna upp och gråt, ni som är druckna, för alla era druvor är förstörda och allt vin är borta.

En stor gräshoppsarmé, en fruktansvärd armé med tänder skarpa som lejonens och så stor att ingen kan räkna den utbreder sig över landet.

De har förstört mina vingårdar och skalat barken av fikonträden och lämnat stammar och grenar vita och nakna.

Gråt och klaga, som en ung flicka när hennes fästman har dött.

Nu är det slut med offren, varken spisoffer eller drickoffer bärs längre fram i Herrens tempel. Hör hur Herrens tjänare ropar och klagar!

10 Fälten står tomma. Överallt är det torka, och all skörd slår fel. Säden, vinet och oljan är slut.

11 Jordbrukarna står där skakade och bedrövade, och de som arbetar i vingårdarna gråter. De gråter över att vetet och kornet har dött på fälten.

12 Vingårdarna torkar bort och fikonträden dör. Granatäpplen, äpplen och annan frukt skrumpnar på träden, och all glädje har försvunnit med dem.

Uppmaning till omvändelse

13 Klä er i sorgdräkt, ni präster! Ni Guds tjänare, sätt er framför era altaren och gråt natten igenom!

14 Lys ut en fasta och kalla till möte. Samla de äldste och allt folket i Herrens tempel och gråt och klaga inför er Gud.

15 En fruktansvärd dag av straffdom närmar sig. Förödelse från den Allsmäktige är snart över oss.

16 Maten ska ta slut inför ögonen på oss, och all glädje i Guds tempel upphör.

17 Utsädet ligger förtorkat i jorden. Logar och sädesmagasin står tomma, och säden har förstörts på fälten.

18 Boskapen jämrar sig av hunger. Hjordarna står alldeles lamslagna. Det finns inget bete, och fåren bräker i sin olycka.

19 Herre, hjälp oss! Hettan har förtorkat ängarna och bränt upp alla träd.

20 Till och med de vilda djuren ropar till dig om hjälp. De har inget vatten, för bäckarna är uttorkade och markerna förbrända.

Varning för kommande dom

Slå larm i Jerusalem! Blås i trumpet från det heliga berget! Skräckslagna ska ni stå där och vänta på Herrens dom, för hans dag kommer.

Det är en dag med mörker och moln. En väldig armé av gräshoppor täcker bergen. Dess like har man aldrig tidigare sett och kommer aldrig att få se så länge världen består.

Allt i deras väg uppslukas som efter en brand. Framför dem ligger landet lika vackert som Edens trädgård i all sin härlighet, men i deras spår är bara öken. Ingenting undkommer.

De drar fram med hästens snabbhet och inte ens bergen kan stoppa dem.

Se på dem där de rusar upp mot bergstopparna! Hör vilket oväsen! Det är som skramlet av vagnar, som eld i en stubbåker, eller som en armé på väg till stridsfältet!

Skräck griper alla folk i deras väg, och de står där likbleka av fruktan.

Gräshopporna går till attack. De tar sig uppför murar som tränade och utvalda kommandosoldater. De marscherar rakt fram, bryter sig aldrig ur ledet

och tränger aldrig varandra. Var och en håller sig på sin plats. Inga vapen kan hindra dem på deras väg framåt.

De rusar in i staden, klättrar uppför murarna och tar sig genom fönstren in i husen som tjuvar.

10 Jorden darrar och himlen bävar inför dem. Solen och månen förmörkas och stjärnorna gömmer sig.

11 Herren leder dem med sin röst. Det är en mäktig armé, som följer hans order. Herrens domsdag är fruktansvärd. Vem kan uthärda den?

Vänd om till Herren

12 Det är därför Herren säger: Vänd er till mig nu, medan tid är. Ge mig hela ert hjärta. Kom under fasta, gråt och sorg.

13 Låt ånger och förtvivlan riva sönder era hjärtan, som bevis på verklig ånger, i stället för att riva sönder era kläder som ett ytligt tecken på sorg. Vänd tillbaka till Herren, er Gud, för han ger nåd och är barmhärtig. Han håller tillbaka sin vrede. Han är god och angelägen om att inte behöva straffa er.

14 Vem vet? Kanske Herren till och med bestämmer sig för att låta det gå er väl. Kanske kommer han att ge er så mycket att ni kan ge era offer av säd och vin till honom, precis som förut!

15 Blås i trumpet på Sion! Lys ut en fasta och samla allt folket till möte!

16 Se till att alla kommer, från de äldsta till diande småbarn. Hämta brudgum och brud och se till att ingen saknas.

17 Prästerna, Guds tjänare, ska gråtande stå mellan förhuset och altaret och be: Herre, vår Gud, skona ditt folk! Låt inte hedningarna regera över oss, för det är dig vi tillhör. Låt dem inte håna oss och säga: 'Var finns deras Gud? Så svag och hjälplös han måste vara!'

18 Då ska Herren visa sig barmhärtig mot sitt folk och bli upprörd över att landet vanärats.

19 Han ska svara: Jag ska låta er få säd, vin och olja så mycket ni behöver. Jag ska inte längre låta er vara till åtlöje för andra folk.

20 Jag ska driva tillbaka arméerna av gräshoppor från norr och sända dem långt bort till ett förtorkat ödeland, där de kommer att gå under. De som går i täten ska drivas mot Döda havet och de som avslutar tåget mot Medelhavet. Där ska stanken från dem sprida sig ut över landet. Herren har gjort ett under för er skull.

21 Frukta inte, mitt folk. Gläd er åt de under Herren har gjort för er!

22 Vilda djur och boskap kan glömma sin hunger! Ängarna ska på nytt bli gröna. Träden ska bära frukt, fikonträd och vingårdar ska än en gång digna under rika skördar.

23 Gläd er, ni som bor i Jerusalem, gläd er i Herren, er Gud! Han ska sända regn som ett tecken på att han har förlåtit er. Än en gång ska höstregn och vårregn komma.

24 På logarna ska säden ligga i stora högar, och pressarna ska flöda över av olivolja och vin.

25 Jag ska ge er tillbaka den säd som gräshopporna åt upp under flera år.

26 Än en gång ska ni få all den mat ni behöver.Prisa Herren, som utför dessa stora under för er skull. Aldrig mer ska mitt folk behöva uppleva en skam som denna.

27 Ni ska förstå att jag bor tillsammans med mitt folk Israel och att jag ensam är Herren, er Gud. Mitt folk ska aldrig mer behöva förnedras på detta sätt.

Herrens Ande över alla

28 När jag har låtit mitt regn falla igen, ska jag utgjuta min Ande över er allesammans! Era söner och döttrar ska profetera, era gamla män ska ha drömmar och era unga män ska se syner.

29 Jag ska utgjuta min Ande också över era tjänare, över både män och kvinnor,

30 och märkliga tecken ska visa sig på jorden och på himlen - blod, eld och rök.

31 Solen ska förvandlas till mörker och månen till blod, innan Herrens stora och fruktansvärda dag kommer.

32 Var och en som ropar till Herren ska bli frälst. Herren har utvalt en skara som ska överleva, och till och med i Jerusalem finns det sådana som ska undkomma.

Herrens dag är nära

Vid den tiden när jag återupprättar Juda och Jerusalem, säger Herren,

ska jag samla hela världens folk i dalen där Herren dömer, och där ska jag straffa dem för att de förskingrat mitt egendomsfolk bland hedningarna och delat mitt land.

De behandlade mitt folk som boskap. Unga pojkar gavs till prostituerade, och flickor byttes mot vin till deras dryckesfester.

Tyrus och Sidon, vad har ni emot mig? Är ni ute för att hämnas, ni filisteiska städer? Se upp, för jag tänker mycket snabbt slå tillbaka och låta det onda ni gjort komma över era egna huvuden!

Ni har tagit mitt silver och guld och alla mina dyrbara skatter och burit bort dem till era hednatempel.

Ni har sålt folket i Juda och Jerusalem till grekerna, som förde dem bort från deras eget land.

Men jag ska hämta dem tillbaka från alla de platser som ni sålt dem till, och jag ska betala igen för allt vad ni har gjort.

Jag ska sälja era söner och döttrar till folket i Juda, och de ska i sin tur sälja dem ända bort till de avlägsna sabeerna. Detta är ett löfte från Herren.

Meddela detta till alla folk: Gör er beredda på krig! Kalla in era bästa soldater och mobilisera allt ni har!

10 Smält ner plogbillarna och gör svärd av dem och gör om era hackor till spjut! Låt även de svaga vara med och känna sig betydelsefulla.

11 Samla er, alla nationer, med alla era krigare!Herre, sänd nu dina hjältar!

12 Samla alla folk och för dem till Josafats dal, för där ska jag döma dem!

13 Låt lien gå! Skörden är mogen och väntar på att bli bärgad. Trampa vinpressen, för den är överfull av dessa människors ondska!

14 Skarorna väntar i dalen på domen, för Herrens dag är nära. Herren håller dom i dalen.

15 Solen och månen ska förmörkas och stjärnorna förlora sitt sken.

16 När Herren ropar från sitt tempel i Jerusalem bävar både jord och himmel. Men mot sitt folk Israel ska Herren vara barmhärtig. Han är deras trygghet och styrka.

17 Då ska ni äntligen förstå att jag är Herren, er Gud, som bor på mitt heliga berg Sion. Jerusalem ska vara en helig plats, och den tid ska komma när inga främlingar ska finnas där.

18 Sött vin ska droppa från bergen, och från höjderna ska det rinna mjölk. Vatten ska fylla de torra strömfårorna i Juda, och en källa ska springa fram från Herrens tempel och vattna Akaciedalen.

19 Men Egypten och Edom kommer att bli öken på grund av sin grymhet. De dödade mitt oskyldiga folk.

20 Men Juda ska blomstra i evighet, och Jerusalem ska vara en framgångsrik stad, generation efter generation.

21 Jag ska hämnas mitt folks blod. Jag ska inte låta dess förtryckare gå fria förrän deras skuld är betald. Och jag ska bo i Jerusalem tillsammans med mitt folk.

Budskap om invadering och ödeläggelse

(1:2—2:17)

Gräshoppor

Herrens ord kom till Joel, Petuels son:

Hör här, ni äldste,
    lyssna, alla som bor i landet!
Har något sådant hänt under hela er livstid
    eller under era förfäders tid?
Ni ska berätta detta för era barn,
    och de ska berätta det för sina,
    och deras barn vidare för nästa generation:
Det som gräshopporna[a] lämnade kvar
    åt gräsgnagarna upp,
det som gräsgnagarna lämnade kvar
    åt gräsbitarna upp,
och det som gräsbitarna lämnade kvar
    åt gräsätarna upp.

Vakna, ni berusade, och gråt,
    klaga, ni drinkare!
För det nya vinet
    har ryckts bort från era läppar.
Ett folk har invaderat mitt land,
    starkt och oräkneligt,
med tänder som ett lejons
    och kindtänder som en lejoninnas.
Det har förstört min vingård
    och brutit mina fikonträd,
skalat dem nakna och kastat bort barken
    och lämnat grenarna vita.

Klaga som en jungfru,
    klädd i sorgdräkt efter sin ungdoms brudgum.
Det är slut med mat- och dryckesoffren
    i Herrens hus.
Herrens tjänare, prästerna, klagar.
10     Fältet är förött,
marken klagar.
    Säden är förstörd,
det nya vinet förtorkat,
    och oljan sinar.

11 Jordbrukarna står där med skam,
    vinodlarna klagar
för vetets och kornets skull,
    för åkerns skörd är förstörd.
12 Vinstocken är förtorkad
    och fikonträdet vissnat.
Granatträd, palmer, äppelträd,
    alla markens träd har torkat ut
och människors glädje förtvinat.

Uppmaning till klagan

13 Klä er i sorgdräkt och klaga,
    ni präster!
Jämra er, ni som tjänar vid altaret!
    Kom, vaka natten igenom i sorgdräkt,
ni min Guds tjänare!
    För mat- och dryckesoffer
finns inte längre i er Guds hus.
14     Utlys en helig fasta
och kalla till en högtidssamling.
    Samla de äldste
och alla som bor i landet
    till Herrens, er Guds hus,
och ropa till Herren.

15 Ve, vilken dag!
    Herrens dag är nära.
Den kommer som förödelse
    från den Väldige.

16 Har inte levebrödet tagits bort inför våra ögon,
    och glädjen och fröjden i vår Guds hus?
17 Utsädet ligger förtorkat under jordklumparna,
    förrådshusen ligger i ruiner
och sädesmagasinen i spillror,
    för säden har torkat bort.
18 Hur stönar inte boskapen!
    Boskapshjordarna irrar omkring,
då det finns inget bete för dem.
    Även fårhjordarna lider.

19 Till dig, Herre, ropar jag!
    En eld har förtärt de öppna betesmarkerna
och en låga bränt upp alla träd.
20     Till och med de vilda djuren ropar till dig,
för bäckarna är uttorkade,
    och en eld har förtärt
de öppna betesmarkerna.

Stöt i horn på Sion!
    Slå larm på mitt heliga berg,
så att alla som bor i landet darrar!

För Herrens dag kommer
    och är nära,
en dag med mörker och moln,
    en dag så dunkel och svart.
Likt gryningen som breder ut sig över bergen
    kommer ett stort och mäktigt folk.
Dess like har aldrig tidigare funnits
    och kommer aldrig att finnas
bland kommande generationer.

Framför dem går en förtärande eld,
    bakom dem en brännande låga.
Framför dem ligger landet som Edens trädgård,
    men bakom dem är öde öken.
Ingenting undkommer.
    De ser ut som hästar,
de drar fram som stridshästar.
    Med ett skrammel som av stridsvagnar
drar de fram över bergstopparna,
    som en eld som dånar i strå,
som en mäktig armé på väg till strid.

Folk grips av ångest inför dem,
    allas ansikten bleknar.
Som hjältar drar de fram,
    som krigare tar de sig uppför muren.
Var och en marscherar rakt fram
    och bryter sig aldrig ur ledet.
Ingen tränger en annan.
    Var och en går sin väg rakt fram.
De tar sig genom vapnen
    utan att någon kan hindra dem.[b]
De rusar in i staden,
    springer uppför muren,
klättrar in i husen
    och tar sig in genom fönstren som tjuvar.

10 Jorden darrar inför dem
    och himlen bävar.
Solen och månen förmörkas
    och stjärnorna håller tillbaka sitt sken.
11 Herren låter sin röst höras
    framför sin här.
Mycket stor är hans armé,
    och stark är den som följer hans order.
Herrens dag är stor
    och mycket fruktansvärd.
Vem kan uthärda den?

Vänd om till Herren

12 Nu säger Herren:
    ”Vänd om till mig helhjärtat,
under fasta, gråt och klagan.”

13 Riv sönder era hjärtan,
    inte era kläder,
vänd tillbaka till Herren, er Gud,
    för han är nådig och barmhärtig,
sen till vrede och rik på nåd,
    och han ångrar det onda.
14 Vem vet? Kanske vänder han om,
    ångrar sig och lämnar efter sig en välsignelse,
till mat- och dryckesoffer åt Herren, er Gud.

15 Stöt i horn på Sion!
    Utlys en helig fasta
och kalla samman en högtidssamling!
16     Samla folket,
helga församlingen,
    kalla samman de gamla,
samla barnen
    och de diande småbarnen.
Låt brudgummen komma ut ur sitt rum
    och bruden ut ur sin kammare.
17 Mellan förhuset och altaret
    ska prästerna, Herrens tjänare, gråta
och säga:
    Herre, skona ditt folk!
Låt inte din arvedel hånas
    och bli till en visa bland folken.
Varför skulle man bland folken få säga:
    ’Var finns deras Gud?’ ”

Räddning på Herrens dag

(2:18—3:21)

18 Då greps Herren av svartsjuka för sitt land
    och förbarmade sig över sitt folk.

19 Herren svarade sitt folk:

”Jag ska ge er säd, vin och olja
    så att ni blir mätta.
Jag ska aldrig mer
    låta er vanäras av andra folk.

20 Jag ska driva fienden från norr
    långt bort från dig,
förjaga honom till ett förtorkat, öde land,
    hans förtrupp mot havet i öster
och hans eftertrupp mot havet i väster.
    Där ska stanken från honom stiga,
en förruttnelsens lukt från honom gå upp.”

För han har gjort stora ting.[c]
21     Frukta inte, land.
Gläd dig och jubla,
    för Herren har gjort stora ting.
22 Frukta inte, ni markens djur,
    för de öppna betesmarkerna grönskar på nytt.
Träden bär sin frukt,
    fikonträdet och vinstocken
ger rika skördar.
23     Gläd er, ni som bor på Sion,
jubla i Herren, er Gud!
    Han ger er höstregn i rättfärdighet.
Han sänder skurar till er,
    både höstregn och vårregn som förr.
24 Tröskplatserna ska fyllas av säd,
    och pressarna ska flöda över av vin och olja.

25 ”Jag ska gottgöra er de årsskördar som gräshopporna[d], gräsbitarna,
    gräsätarna och gräsgnagarna åt upp,
    min stora här som jag sände mot er.
26 Ni ska få äta så att ni blir mätta,
    och ni ska prisa Herren, er Gud,
som har utfört dessa under för er skull.
    Aldrig mer ska mitt folk behöva komma på skam.
27 Då ska ni inse
    att jag är mitt i Israel
    och att jag är Herren, er Gud, och ingen annan.
Aldrig mer ska mitt folk behöva komma på skam.

Herrens dag

28 Därefter ska jag utgjuta min Ande
    över alla människor.
Era söner och döttrar ska profetera,
    era gamla män ska ha drömmar,
    och era unga män se syner.
29 Också över tjänare och tjänarinnor
    ska jag på den tiden utgjuta min Ande.
30 Jag ska låta tecken visa sig
    på himlen och på jorden:
    blod, eld och rökpelare.
31 Solen ska vändas i mörker
    och månen i blod,
    innan Herrens stora och fruktansvärda dag kommer.
32 Men var och en som åkallar Herrens namn
    ska bli räddad.
För på Sions berg och i Jerusalem
    ska finnas en räddad skara,
som Herren har sagt,
    bland de överlevande
som Herren kallar.

Den kommande domen och räddning för Juda

I de dagarna, vid den tiden,
    när jag återupprättar Juda och Jerusalem,
ska jag samla alla folk
    och föra dem till Joshafats[e] dal.
Där ska jag döma dem
    för mitt folks, min arvedel Israels skull,
som de har skingrat bland folken.
    De har delat mitt land
och kastat lott om mitt folk.
    Unga pojkar har getts som betalning till prostituerade
och flickor sålts mot vin till deras dryckeslag.

Tyros och Sidon, och ni, filistéernas alla regioner, vad har ni emot mig? Är ni ute för att hämnas mig något? Om ni vill vedergälla mig något ska jag snabbt låta det komma tillbaka över era egna huvuden. Ni har tagit mitt silver och guld och alla mina dyrbara skatter och burit bort dem till era tempel. Ni har sålt folket i Juda och Jerusalem till grekerna, för att föra dem långt bort från deras eget land.

Men jag ska få dem att bryta upp från de platser som ni sålt dem till, och det ni har gjort ska jag låta komma tillbaka över era egna huvuden. Jag ska sälja era söner och döttrar till folket i Juda, och de ska sälja dem till sabéerna[f], ett folk långt borta.” Herren har talat.

Ropa ut detta bland folken:
    Gör er beredda på krig!
Kom med krigarna!
    Mobilisera soldaterna
och gå till anfall!
10     Smid era plogbillar till svärd
och era vingårdsknivar till spjut!
    Låt den svage säga: ”Jag är stark.”
11 Skynda er, kom, alla nationer runt omkring,
    och samlas där!

Herre, sänd dina hjältar dit ner!

12 ”Låt folken resa sig
    och dra ut till Joshafats dal,
för där ska jag sitta till doms
    över alla folken runt omkring.
13 Låt lien gå, för skörden är mogen.
    Kom och trampa, för vinpressen är full
och presskaren flödar över.
    Så stor är deras ondska!”

14 Skaror och åter skaror
    i Domens dal!
För Herrens dag är nära
    i Domens dal.
15 Solen och månen förmörkas
    och stjärnorna håller tillbaka sitt sken.
16 Herren ryter från Sion
    och låter sin röst höras från Jerusalem.
Både himmel och jord bävar,
    men för sitt folk är Herren en tillflykt,
en fästning för israeliterna.

Välsignelser till Guds folk

17 ”Då ska ni inse att jag är Herren, er Gud,
    som bor på Sion, mitt heliga berg.
Jerusalem ska vara heligt
    och aldrig mer invaderas av främlingar.

18 Den dagen ska druvjuice droppa från bergen
    och mjölk rinna från höjderna.
    I alla bäckarna i Juda ska det strömma vatten,
en källa ska springa fram från Herrens hus
    och vattna Akaciedalen.
19 Men Egypten ska läggas öde
    och Edom bli en öde öken,
därför att de våldfört sig på Judas folk
    och spillt oskyldigt blod i deras land.
20 Men Juda ska vara bebott i evighet
    och Jerusalem från generation till generation.
21 Då ska jag utplåna deras blodskuld
    som jag ännu inte utplånat.”[g]
Herren bor på Sion.

Footnotes

  1. 1:4 I grundtexten finns i denna vers, liksom i 2:25, fyra olika ord för gräshoppor, och översättningen av dem är osäker.
  2. 2:8 Grundtextens innebörd är osäker i versens sista del.
  3. 2:20 Sista satsen är svårtolkad; det är oklart vem som är subjektet. Om det är fienden, troligen syftande på gräshopporna, har satsen en negativ innebörd, men om slutet av versen tänks syfta på Herren, anknyter den kanske till v. 18f. Jfr även v. 21.
  4. 2:25 Se not till 1:4.
  5. 3:2 Betyder Herren dömer.
  6. 3:8 Ett folk i Saba, i sydvästra Arabien.
  7. 3:21 Grundtextens innebörd är osäker.

Lammet och bokrullen med sju sigill

Och jag såg att han som satt på tronen hade en bokrulle i högra handen. Den hade text på båda sidor och var förseglad med sju sigill.

En väldig ängel ropade med hög röst ut denna fråga: Vem är värdig att bryta sigillen på denna bok och öppna den?

Men ingen i hela himlen eller på jorden eller bland de döda fick tillåtelse att öppna och läsa den.

Då grät jag av besvikelse, eftersom ingen var värdig. Ingen kunde berätta för oss vad som stod i den.

Då sa en av de tjugofyra äldste till mig: Gråt inte längre, för Jesus, lejonet av Juda stam, Davids rotskott, har segrat och visat sig värdig att öppna boken och bryta dess sju sigill.

Jag tittade upp och fick se ett lamm, som stod framför de tjugofyra äldste vid tronen och de fyra väsendena, och lammet var märkt av sår som en gång hade vållat dess död. Det hade sju horn och sju ögon, som representerar Guds sju andar, som är utsända till varje del av världen.

Det steg fram och tog boken ur högra handen på honom som satt på tronen.

Och när det tog boken, föll de tjugofyra äldste ner framför Lammet. Var och en hade en harpa och en guldskål fylld med rökelse. Det är Guds folks böner.

De sjöng en ny sång med denna text: Du är värdig att ta boken och bryta dess sigill och öppna den, för du har blivit slaktad, och ditt blod har friköpt människor från alla folk.

10 Och du har samlat dem till ett rike och gjort dem till präster åt vår Gud, och de ska regera på jorden.

11 Sedan såg jag tusentals änglar och jag hörde dem sjunga. De stod runt tronen och de fyra levande väsendena och de äldste.

12 Och de sjöng med väldig kraft: Lammet som blev slaktat. Det är värdigt att ta emot makten och rikedomen och visheten och styrkan och äran och härligheten och välsignelsen.

13 Sedan hörde jag alla i himlen och på jorden och de döda under jorden och i havet ropa: Välsignelsen och äran och härligheten och kraften tillhör honom, som sitter på tronen, och Lammet i evigheternas evigheter.

14 Och de fyra levande väsendena fortsatte att säga: Amen! Och de tjugofyra äldste föll ner och tillbad honom.

Lammet och bokrullen med sju sigill

Sedan såg jag att han som satt på tronen hade en bokrulle i högra handen. Den hade text på båda sidor och var förseglad med sju sigill. Jag såg en väldig ängel som frågade med hög röst: ”Vem är värdig att bryta sigillen och öppna bokrullen?” Men ingen i himlen eller på jorden eller under jorden kunde öppna bokrullen och se i den. Jag grät av besvikelse, eftersom det inte fanns någon som var värdig att öppna bokrullen och se i den.

Men en av de äldste sa till mig: ”Gråt inte, för lejonet av Judas stam, Davids rotskott,[a] har segrat. Han kan bryta de sju sigillen och öppna bokrullen.”

Sedan såg jag ett lamm[b] i mitten av tronen och mitt ibland de fyra levande varelserna och de äldste, och det såg ut som om det hade blivit slaktat. Det hade sju horn och sju ögon, som är Guds sju andar[c], som har sänts ut över hela jorden. Lammet steg nu fram till honom som satt på tronen och tog emot bokrullen från hans högra hand. När Lammet tog emot bokrullen, föll de fyra levande varelserna och de tjugofyra äldste ner inför Lammet. Alla hade var sin harpa och en guldskål fylld med rökelse, som är de heligas böner. Och de sjöng en ny sång:

”Du är värdig att ta bokrullen och bryta dess sigill,
    för du har blivit slaktad,
och med ditt blod har du friköpt människor åt Gud
    från alla stammar och språk och folk och länder.
10 Du har gjort dem till ett kungarike,
    till präster åt vår Gud,
och de ska regera på jorden.”

11 Sedan såg jag och hörde en stor kör av änglar, och de stod runt tronen och de fyra levande varelserna och de tjugofyra äldste. De var tiotusentals och åter tiotusentals, tusentals och åter tusentals i antal. 12 De sjöng med väldig kraft:

”Lammet som blev slaktat är värdigt
    att få makt, rikedom, vishet och styrka,
    ära, härlighet och pris.”

13 Sedan hörde jag allt skapat i himlen och på jorden och under jorden och i havet säga:

”Priset och äran och härligheten och makten
    tillhör honom som sitter på tronen och Lammet
        i all evighet.”

14 De fyra levande varelserna sa: ”Amen.” Och de äldste föll ner och tillbad.

Footnotes

  1. 5:5 Lejonet av Juda och Davids rotskott är titlar på Messias, Jesus.
  2. 5:6 Lammet är en bild på Jesus. Jfr Jes 53:7 och Joh 1:29.
  3. 5:6 Se not till 2:1.