Add parallel Print Page Options

Om en man skiljer sig från sin hustru och hon sedan gifter om sig, så ska han inte ta henne tillbaka. Du har övergett mig för alla dina älskare, och ändå vill du nu komma tillbaka till mig, säger Herren.

Finns det en enda plats i hela landet, där du inte har orenat dig och varit otrogen genom att tillbe dessa andra gudar? Du sitter vid vägkanten som en prostituerad och väntar på nya kunder! Du har förgiftat hela landet med din hemska prostitution.

Det är därför som det inte har regnat ens om vårarna. Du säljer dig utan några som helst skamkänslor.

4-5 Och ändå kan du med att säga till mig: 'Far, du har alltid varit min vän. Du blir väl inte arg på mig för en sådan här småsak!' Så håller du på och slutar inte med all din ondska.

Israel är som en otrogen hustru

Detta budskap från Herren kom till mig under kung Josias regering:Har du sett vad Israel gör? Som en lättfärdig hustru ger sig åt andra män så snart hon får en chans, så har Israel tillbett andra gudar på varje höjd och i skuggan under varje träd.

Jag trodde att hon en dag skulle vända tillbaka till mig och bli min än en gång. Men hon kom aldrig tillbaka. Hennes trolösa syster Juda såg Israels ständiga uppror.

Trots att hon såg att jag skilde mig från det trolösa Israel brydde hon sig inte om det, utan nu har Juda också lämnat mig för att gå till andra gudar och tillbe dem.

Hon tillbad avgudar som var gjorda av trä och sten. På så sätt blev landet förgiftat och orenat.

10 Efter all sin trolöshet återvände sedan den trolösa till mig, men hon låtsades bara sörja, säger Herren Gud.

11 Ja, faktum är att det trolösa Israel har mindre skuld än det falska Juda!

12 Gå därför och säg till Israel: Israel, mitt syndiga folk, vänd om till mig, för jag är barmhärtig. Jag ska inte vara vred i all evighet.

13 Men erkänn din skuld! Medge att du har gjort uppror mot Herren, din Gud, och varit otrogen mot honom genom att tillbe avgudar under vart och vartannat träd. Bekänn att du inte har lyssnat på mig!

14 Vänd om, ni otrogna folk, för jag är er rätte Herre och tänker leda er tillbaka till Israels land, en och en och två och två, var ni än finns kringspridda.

15 Jag ska ge er ledare efter mitt hjärta, som ska leda er med vishet och förstånd.

16 När ert land än en gång är rikt befolkat igen, kommer ni inte längre att önska er tillbaka till den gamla goda tiden, då ni hade Herrens förbundsark, säger Herren. Ingen ska sakna den tiden eller ens tänka på den, och arken ska inte ersättas med en ny,

17 för Herren ska själv vara mitt ibland er, och hela Jerusalem ska bli känt som Herrens tron. Alla folk ska komma dit till honom och inte längre följa sina egna önskningar.

18 På den tiden ska folket från Juda och Israel tillsammans vända tillbaka från sin landsflykt i norr, åter till det land jag gav deras förfäder som arv för alltid.

19 Jag har tänkt på hur underbart det skulle bli för er att få vara här bland mina barn. Jag har planerat att ge er en plats i detta underbara land, det bästa i hela världen. Jag har sett fram emot att ni skulle kalla mig far och tänkt att ni aldrig mer skulle vända er bort från mig.

20 Men ni har övergett mig som en trolös hustru överger sin man, säger Herren.

21 Jag hör röster från de vindpinade bergen, röster som ropar gång på gång. Det är Israels barn som har vänt Gud ryggen och vandrat sin egen väg.

22 Mina avfälliga barn, kom tillbaka till mig, så ska jag rena er!Och de svarar: Ja, vi ska komma, för du är Herren, vår Gud.

23 Vi är trötta på att tillbe avgudarna på höjderna och att fira orgier uppe i bergen. Det är bedrägeri alltsammans. Bara i Herren, vår Gud, kan Israel någonsin finna hjälp och frälsning.

24 Från vår barndom har vi sett hur allt vi ägt har slösats bort på avgudar och deras präster. Vi har offrat både boskap och fårhjordar och söner och döttrar.

25 Vi böjer oss ner i skam och vanära. Vi och våra förfäder har syndat från barndomen mot Herren, vår Gud, och vi har inte velat lyssna till honom.

Ödeläggelse drabbar landet

Israel, om du bara uppriktigt ville vända om till mig och helt överge dina avgudar,

om du bara lovade att vara trogen mig, den levande Guden, och började leva ett rätt och hederligt och rent liv, så skulle du vara ett vittne för världens alla nationer, och de skulle komma till mig och förhärliga mitt namn.

Herren säger till folket i Juda och Jerusalem: Plöj upp era hjärtans hårdhet och så inte bland törnen, för då kommer den goda säden att kvävas bland ogräset.

Rena era sinnen och hjärtan, och inte bara era kroppar, så att min vrede inte bränner er till aska för era synders skull. Den eld som jag då sänder över er ska ingen kunna släcka.

Ropa till Jerusalem och över hela Juda och varna alla: Fly för era liv! Fly till de befästa städerna!

Fly omedelbart och dröj inte kvar! Jag, Herren, kommer nämligen över er med en stor förödelse från norr.

Ett lejon, en folkens förgörare, smyger sig ut ur sin håla och är på väg mot ditt land. Dina städer ska läggas i ruiner och bli alldeles folktomma.

Klä dig i säcktyg och sörj, för Herrens väldiga vrede är fortfarande riktad mot dig.

På den dagen kommer kung och furstar att darra av fruktan, och präster och profeter att stå skräckslagna, säger Herren.

10 Då sa jag: Men Herre, folket känner sig bedraget av dig. Du lovade dem rika välsignelser över Jerusalem, och nu är i stället svärdet riktat mot dem!

11-12 Vid den tiden kommer Gud som en brännande vind från öknen för att gå till rätta med dem, ingen liten vindil utan en rytande storm.

13 Fienden tornar upp sig över oss som åskmoln. Hans vagnar är som en stormvind. Hans hästar är snabbare än örnar. Vi är förlorade!

14 Jerusalem, rena ditt hjärta medan det fortfarande är tid! Det finns ännu en möjlighet för dig att bli räddad, om du vänder dig bort från din ondska.

15 Din dom har uttalats från Dan och från Efraims berg.

16 Varna de andra folken att fienderna kommer från ett avlägset land och är på väg mot Jerusalem och Juda städer.

17 De omringar Jerusalem precis som herdar omringar ett vilddjur! För du, mitt folk, har vänt dig mot mig, säger Herren.

18 Ditt levnadssätt har dragit det här över dig. Det är frukten av din ondska som drabbar dig ända in i hjärtat.

19 Jag vrider mig i plågor, och mitt hjärta bankar. Jag kan inte hålla mig lugn, för jag har hört krigsrop och ljudet av stridstrumpeter.

20 Våg efter våg av förstörelse väller fram över landet tills det ligger helt i ruiner. Allt är raserat.

21 Hur länge måste det här fortsätta? Hur länge ska jag vara omgiven av krig och död?

22 Till dess mitt folk vänder om från sin dårskap, för de vägrar att höra på mig. De är som små trotsiga barn utan förstånd. De förstår nog att göra det som är ont, men de har inget förstånd alls när det gäller att göra det rätta.

23 Jag såg ut över landet, och så långt jag kunde se fanns det bara ruiner. På himlen fanns inte ett ljus.

24 Jag såg hur bergen darrade och höjderna skakade.

25 Jag såg att alla människor var borta och att himlens fåglar hade flytt.

26 De bördiga dalarna var ödemark, och städerna var jämnade med marken på grund av Herrens närhet och oerhörda vrede.

27 Herren säger: Hela landet ska bli en ödemark, även om en liten del av mitt folk ska finnas kvar.

28 Jorden ska sörja och himlen ska bli förmörkad eftersom jag bestämt mig för att straffa mitt folk. Jag har bestämt mig och kommer inte att ändra mig.

29 Från alla städer flyr man i skräck när man hör hur fiendens arméer kommer marscherande. Folk gömmer sig i skogarna och flyr upp i bergen. Alla städer ligger övergivna och människor har flytt i skräck.

30 Varför klär du dig i dina vackraste kläder och sminkar dig? Det kommer inte att hjälpa! Dina älskare kommer ändå att överge dig och döda dig.

31 Jag har hört skriken från en kvinna som ska föda sitt första barn. Det är mitt folks rop. Det får inte luft och ropar på hjälp inför sina mördare.

Ingen har respekt för Herren

Gå gata upp och gata ner i Jerusalem! Sök bland både hög och låg och försök få tag i någon enda som är ärlig och uppriktig! Sök på varje gata och varje torg! Om du finner en enda, ska jag låta bli att förstöra staden!

Man ljuger till och med under ed.

Herre, du accepterar inget annat än sanningen. Du har straffat dem, men de vill inte ändra sig och bli ärliga! Du har slagit dem, men de vägrar att vända om från sina synder. Med ansikten hårda som sten, står de fasta i sitt beslut att inte göra bättring.

Men jag frågade mig vad vi egentligen har att vänta oss från de fattiga och okunniga? De känner inte till Guds vägar. Hur ska de då kunna lyda honom?

Jag ska gå till deras ledare och tala med dem. De känner till Herrens vägar och den dom som följer på synd. Men också de har helt förkastat sin Gud.

Därför ska jag låta dem drabbas av vreden från 'skogens lejon'. 'Vargen i öknen' ska störta sig över dem, och en 'leopard' ska smyga utanför deras städer och slita alla som går ut utanför stadsmurarna i stycken. Deras synder är många, och deras olydnad mot mig är stor.

Hur skulle jag kunna förlåta dig? Till och med dina barn har vänt sig bort från mig och tillber gudar som inte är gudar. Jag gav dem allt de behövde, och de har tackat med otrohet och gått till prostituerade.

De är som välmående och lystna hingstar i sina begär efter sin nästas hustru.

Ska jag inte straffa dem för en sådan sak? Ska jag inte låta min hämnd drabba ett sådant folk?

10 Gå ner i vingårdarna och förstör dem! Lämna bara något kvar. Men riv bort vinrankorna, för de är inte Herrens.

11 Folket i Israel och Juda är falskheten själv, säger Herren.

12 De har ljugit och sagt: Han kommer inte att bry sig om oss! Det kommer inte något straff över oss! Det blir varken hungersnöd eller krig!

13 Guds profeter är pratmakare utan gudomlig auktoritet, säger de. Deras förutsägelser om dom kommer bara över dem själva och inte över oss!

14 Därför säger Herren, härskarornas Gud, till sina profeter: På grund av allt detta prat ska jag förvandla era ord och profetior till en flammande eld och bränna upp er som torr ved.

15 Ja, jag ska låta ett folk från ett avlägset land, en gammal och mäktig nation, komma över Israel, säger Herren, vars språk ni inte förstår.

16 Deras vapen är fruktansvärda och deras krigare grymma.

17 De ska lägga beslag på era åkrar och döda era barn. Era får och boskapshjordar ska de ta, ja, även era druvor och fikon. Era befästa städer, som ni tror är så säkra, kommer de att riva ner.

18 Men jag ska inte utplåna er helt, säger Herren.

19 Och när ditt folk frågar: Varför gör Herren så här mot oss? då ska du säga: Ni förkastade honom och gav er åt andra gudar i ert eget land. Därför måste ni nu bli slavar åt främlingar i ett land som inte är ert eget.

20 Låt detta meddelande nå ut över hela Juda och till alla i Israel:

21 Hör upp, ni oförståndiga och dåraktiga folk, med ögon som inte ser och öron som inte hör. Har ni ingen respekt alls för mig? frågar Herren Gud.

22 Skulle ni inte bäva för mig? Jag som med mitt ord bestämmer havens gränser, så att de, hur de än brusar och ryter, inte kan överskrida dem. Är inte det en Gud som man borde frukta och tillbe?

23-24 Men mitt folk är hårdhjärtat. Det har vänt sig från mig och gått sin egen väg. Fastän jag är den som ger dem regn varje år, både vår och höst, och ger dem skördar, har de ändå inte någon respekt eller fruktan för mig.

25 Därför har jag tagit bort dessa välsignelser från dem. Deras synd har berövat dem allt detta goda.

26 Bland mitt folk finns det onda människor som lurar på sina offer som en jägare från sitt gömställe. De lägger ut fällor för andra.

27 De är fulla av falskhet och liknar en trång bur med för många fåglar. Och vad blir resultatet? Nu är de rika och mäktiga,

28 feta och välmående, och det finns ingen gräns för deras onda gärningar. De vägrar att ge de föräldralösa och fattiga rättvisa.

29 Skulle jag inte straffa dem för detta? säger Herren. Skulle jag inte ta hämnd på ett sådant folk?

30 Det är något fruktansvärt som har hänt detta land.

31 Falska profeter regerar över prästerna, och mitt folk vill ha det så! Men min dom över er står fast.

Om en man skiljer sig från sin hustru
    och hon går ifrån honom
och gifter om sig,
    får han gå tillbaka till henne?
Blir inte landet då helt vanhelgat?
    Du har bedrivit otukt med många älskare,
skulle du då få komma tillbaka till mig? säger Herren.
Lyft blicken mot de kala höjderna och se:
    Var har du inte våldfört dig i otukt?
Du har suttit vid vägkanten
    och väntat på dem
som en arab i öknen.
    Du har vanhelgat landet
med din prostitution och din ondska.
    Därför hölls regnskurarna tillbaka,
och något vårregn kom inte.
    Du var fräck som en hora,
men du skämdes inte.
    Och ändå har du nu ropat till mig:
’Far, du har varit min vän ända sedan jag var ung!
    Kan en vän vredgas för evigt,
hålla fast vid sin vrede för alltid?’
    Så talar du,
men du gör allt ont du kan.”

Israel och Juda som trolösa systrar

I kung Josias tid sa Herren till mig: Har du sett vad det avfälliga Israel har gjort? Hon har gått upp på alla höga berg och in under alla grönskande träd och bedrivit otukt där. Jag trodde att hon skulle vända tillbaka till mig efter att ha gjort allt detta. Men hon kom aldrig tillbaka. Hennes trolösa syster Juda såg det. Jag såg att trots att jag skilt mig från det avfälliga Israel och gett henne ett skilsmässobrev för hennes otukts skull, skrämdes inte hennes trolösa syster Juda av det, utan gick ut hon också och bedrev otukt. Hon orenade landet genom sin lättsinniga otukt och begick äktenskapsbrott med sten och trä. 10 Trots detta vände hennes trolösa syster Juda inte tillbaka till mig helhjärtat utan låtsades bara, säger Herren.

11 Herren sa till mig: ”Det avfälliga Israel är rättfärdigare än det trolösa Juda. 12 Gå och förkunna detta budskap mot norr:

’Vänd tillbaka, du avfälliga Israel,
    säger Herren,
jag ska inte se på er med ovilja,
    för jag är nådig,
säger Herren.
    Jag ska inte vara vred i all evighet.
13 Men erkänn din skuld!
    Du har gjort uppror mot Herren, din Gud,
och löpt hit och dit efter främmande gudar
    under alla grönskande träd
och inte lyssnat på mig, säger Herren.’

14 Vänd om, ni trolösa barn, säger Herren. För jag är er herre[a] och ska hämta er, en från varje stad och två från varje släkt, och föra er till Sion. 15 Jag ska ge er herdar som följer min vilja och leder er med kunskap och visdom. 16 När ni då förökar er och landet blir rikt befolkat, säger Herren, ska man inte mer tala om Herrens förbundsark, inte tänka på den eller komma ihåg den. Ingen ska sakna den eller göra någon ny. 17 Vid den tiden ska man kalla Jerusalem Herrens tron, och alla folk ska samlas där, för att ära Herrens namn i Jerusalem. De ska inte längre följa sina egna onda och hårda hjärtan. 18 På den tiden ska folket från Juda slå sig samman med Israels folk, och tillsammans ska de komma från landet i norr till det land jag gav era förfäder som arv.

Maning till bättring

19 Jag tänkte:

’Hur gärna vill jag inte behandla dig som ett barn
    och ge dig ett underbart land,
det härligaste arvet bland folken.’
    Jag tänkte att du skulle kalla mig din Far
och aldrig mer vända dig bort från mig.
20     Men som en hustru är otrogen mot sin man,
så var du, Israel, otrogen mot mig, säger Herren.

21 Rop hörs från de kala höjderna,
    gråt och böner från Israels folk.
De har gått på villovägar
    och glömt Herren, sin Gud.

22 Vänd om, ni avfälliga barn,
    jag ska bota er från er trolöshet!”

”Vi kommer till dig,
    för du är Herren, vår Gud.
23 Vår avgudadyrkan uppe på kullarna var verkligen ett svek,
    liksom vårt larmande däruppe på höjderna.
Bara i Herren, vår Gud,
    finns räddning för Israel.
24 Alltsedan vår ungdom har den skamliga avguden[b]
    slukat frukten av våra fäders arbete,
deras boskap och fårhjordar,
    deras söner och döttrar.
25 Låt oss lägga oss ner i skam,
    låt vanära täcka oss.
För vi har syndat mot Herren, vår Gud,
    vi och våra fäder,
och från vår ungdom ända fram till denna dag
    har vi inte lyssnat till Herren, vår Gud.”

”Om du vill vända tillbaka, Israel, säger Herren,
så vänd om till mig.
    Gör dig av med dina vidriga avgudar,
ta bort dem ur min åsyn
    och sluta upp med att irra omkring.
Du ska svära i sanning, rätt och rättfärdighet:
    ’Så sant Herren lever.’
Genom honom ska folken bli välsignade
    och lovprisa honom.”

Så säger Herren

till männen i Juda och till Jerusalem:
    ”Bryt er ny mark
och så inte bland törnen.
    Omskär er för Herren,
skär bort era hjärtans förhud,
    ni Judas män och Jerusalems befolkning.
Annars bryter min vrede ut
    och brinner som en eld
för era onda gärningars skull.
    Den kan ingen släcka.

Kommande dom

Förkunna i Juda och kungör i Jerusalem,
    blås i hornet i landet,
ropa högt och säg:
    ’Låt oss samlas
och gå till de befästa städerna!’
    Res ett banér mot Sion!
Sök skydd, dröj inte kvar!
    Jag låter olyckan komma från norr
med en stor förödelse.”

Ett lejon har kommit fram ur sitt snår,
    en folkens förgörare är på väg.
Han har gått ut ur sitt tillhåll
    för att ödelägga ditt land.
Dina städer ska läggas i ruiner,
    där ingen kan bo.
Klä er i säcktyg,
    sörj och klaga,
för Herrens flammande vrede
    har inte vänt sig från oss.

”På den dagen, säger Herren,
    kommer kungen och furstarna att bli modlösa,
prästerna slås av skräck
    och profeterna ska stå förstummade.”

10 Då sa jag:[c] ”Men min Herre, Herre, hur har du inte bedragit detta folk och Jerusalem! Du lovade oss fred, men nu har vi svärdet riktat mot strupen.”

11 Vid den tiden ska man säga till detta folk och till Jerusalem: ”En brännande vind från de kala höjderna i öknen sveper ner mot dottern mitt folk, inte för att kasta eller rensa säd, 12 utan en starkare vind än så ska jag låta komma. Nu ska jag uttala mina domar mot dem.”

13 Se, som moln stiger han upp,
    och hans vagnar är som en stormvind.
Hans hästar är snabbare än örnar.
    Ve oss, vi är förlorade!
14 Tvätta bort ondskan från ditt hjärta, Jerusalem,
    för att du ska bli räddad.
Hur länge ska dina onda tankar
    bo kvar inom dig?
15 En röst förkunnar från Dan,
    meddelar olycka från Efraims berg.
16 ”Förkunna för folken, tala om för Jerusalem:
    ’Belägrarna kommer från ett avlägset land
och höjer sina stridsrop mot Juda städer.
17     Som vakterna kring ett fält
omringar de henne.
    För hon har varit upprorisk mot mig, säger Herren.’ ”
18 ”Ditt levnadssätt och dina gärningar
    har dragit det här över dig.
Det är för din ondska
    som det bittra drabbar dig ända in i hjärtat.”

19 Mitt inre, mitt inre!
    Jag vrider mig i plågor,
och mitt hjärta bankar.
    Jag kan inte hålla mig stilla,
för jag har hört hornstötar och krigsrop.
20     Våg efter våg av förstörelse,
hela landet ligger i ruiner.
    Plötsligt förstörs mina tält,
på ett ögonblick mina tältdukar.
21     Hur länge måste jag se banéret
och höra ljudet av hornen?

22 ”Mitt folk är dumt,
    de känner mig inte.
De är barn utan förstånd
    och fattar ingenting.
De har vishet nog att göra det onda
    men ingen kunskap att göra det goda.”

23 Jag såg på jorden,
    och den var öde och tom,
på himlen, och där fanns inget ljus.[d]
24     Jag såg på bergen som skälvde
och höjderna som skakade.
25     Jag såg att det inte fanns någon människa
och att himlens fåglar hade flytt.
26     Jag såg att det bördiga landet var ödemark,
och dess städer låg i ruiner inför Herren,
    för hans brinnande vrede.

27 För så säger Herren:

”Hela jorden ska bli ödelagd,
    även om jag inte ska utplåna den helt.
28 Därför sörjer jorden
    och himlen där ovan mörknar.
För jag har talat och ändrar mig inte
    jag har beslutat och kommer inte att ångra mig.”
29 För ryttarnas och bågskyttarnas larm
    tar alla i landet till flykten,
man gömmer sig inne i skogssnåren
    och uppe bland klipporna.
Alla städer ligger övergivna,
    ingen bor kvar i dem.

30 Vad tänker du göra, du ödelagda?
    Om du än klär dig i scharlakansrött,
tar på dig guldsmycken
    och förstorar ögonen med smink,
gör du dig vacker förgäves.
    Dina älskare föraktar dig
och står efter ditt liv.

31 Jag hör rop som från en kvinna i födslosmärtor,
    ångestskrik som när hon ska föda sitt första barn.
Det är dotter Sions rop.
    Hon flämtar och sträcker ut sina händer:
”Ve mig, mitt liv tynar bort inför mördare!”

Herrens dom över folkets otrohet och synd

”Gå gata upp och gata ner i Jerusalem!
    Se er noga omkring!
Sök på torgen,
    om ni kan finna någon,
om det finns någon enda
    som handlar rätt och söker sanning –
då ska jag förlåta staden!
    Även om de säger:
’Så sant Herren lever’,
    så svär de falskt.”

Herre, är det inte sanning dina ögon söker?
    Du slog dem, men de kände ingen smärta,
du krossade dem, men de vägrade ta varning.
    De har gjort sina ansikten hårda som sten
och vägrat vända om.
    Jag tänkte: ”De är bara enkelt folk,
de är dåraktiga,
    de känner inte till Herrens vilja
och vad Gud kräver.
    Nu ska jag gå till de mäktiga
och tala med dem.
    De känner nog till Herrens vilja
och sin Guds krav.”
    Men också dessa hade enhälligt brutit oket
och slitit av banden.
    Därför ska ett lejon från skogen anfalla dem,
en varg från öknen ska störta sig över dem,
    en leopard ska lura utanför deras städer,
och den som vågar sig ut ska bli sliten i stycken.
    För deras synder är många,
och gång på gång har de avfallit.

”Varför skulle jag förlåta dig?
    Dina barn har övergett mig
och svurit vid gudar som inte är gudar.
    Jag gav dem allt de behövde,
men de var otrogna
    och trängdes vid de prostituerades hus.
De är som välfödda och lystna hingstar
    i sina begär efter andras hustrur.
Skulle jag inte straffa dem för sådant?
    säger Herren.
Skulle jag inte låta min hämnd drabba ett sådant folk?

10 Gå upp mot vingårdsterrasserna
    och förstör dem,
men utplåna inte allt.
    Riv bort vinrankorna,
för de är inte Herrens.
11     Folket i Israel och Juda
har varit mycket trolösa mot mig, säger Herren.”

12 De har ljugit om Herren
    och nonchalerat honom:
”Det kommer inget ont över oss.
    Vi behöver varken se hungersnöd eller krig.
13 Profeternas tal är bara vind,
    de har inga ord från Gud att komma med.
De drabbas bara själva.”

14 Därför säger Herren, härskarornas Gud:

”Eftersom ni talar så,
    ska jag göra mina ord i din mun till en eld
och detta folk till ved som den förtär.
15     Jag ska låta ett folk långt bortifrån
komma över er, ni israeliter,
    säger Herren,
ett urgammalt folk som funnits sedan urtiden
    och vars språk du inte förstår,
vars tal du inte begriper.
16     Deras koger är som en öppen grav.
Alla är de tappra krigare.
17     De ska sluka din skörd
och ditt bröd,
    de ska sluka dina söner och dina döttrar,
de ska sluka dina får och din nötboskap,
    de ska sluka dina vinrankor och fikonträd.
Dina befästa städer, som du förlitar dig på,
    ska de förgöra med svärd.

18 Men inte heller då ska jag utplåna er helt, säger Herren. 19 Och om de då frågar: ’Varför har Herren, vår Gud, gjort allt detta mot oss?’ så ska du säga till dem: ’Liksom ni har övergett mig och tjänat främmande gudar i ert eget land, så ska ni nu tjäna främlingar i ett land som inte är ert eget.’

20 Meddela detta för Jakobs folk,
    förkunna det i Juda:
21 Hör detta, du dåraktiga folk
    som inget förstår,
som har ögon men inte ser
    och öron men inte hör.
22 Skulle ni inte frukta mig?
    säger Herren,
skulle ni inte bäva inför mig?
    Jag satte sanden till havets gräns,
till en evig ordning som inte kan överskridas.
    Dess vågor svallar men dämpas där,
de brusar men kommer inte över.
23     Men detta folk är trotsigt och upproriskt.
Det har vänt sig bort och gått sin egen väg.
24     De tänker inte:
’Låt oss frukta Herren, vår Gud,
    han som ger regn i rätt tid,
både höst och vår,
    och tryggar våra skördeveckor.’
25 Era brott har rubbat den här ordningen,
    era synder har berövat er allt detta goda.

26 Bland mitt folk finns det onda människor
    som lurar som fågelfängare
och lägger ut fällor för att fånga människor.[e]
27     Likt en bur full av fåglar
är deras hus fulla av svek.
    Därför har de blivit mäktiga och rika,
28 feta och skinande[f],
    och det finns ingen gräns för deras onda gärningar.
De dömer inte rättvist
    och driver inte den faderlöses sak till seger,
inte heller försvarar de den fattiges rätt.
29     Skulle jag inte straffa dem för sådant?
säger Herren.
    Skulle jag inte låta min hämnd drabba ett sådant folk?

30 Fruktansvärda och förskräckliga ting
    har hänt landet.
31 Profeterna profeterar lögn,
    prästerna styr efter deras råd,
och mitt folk vill ha det så!
    Men vad ska ni göra
när slutet på detta kommer?

Footnotes

  1. 3:14 Ordagrant: …jag var deras make.
  2. 3:24 Eller skammen, skamguden; syftar troligen på Baal.
  3. 4:10 Enligt vissa (Septuaginta-)handskrifter: De säger:
  4. 4:23 Jfr 1 Mos 1:2.
  5. 5:26 Grundtextens innebörd är osäker i versens senare del.
  6. 5:28 Betydelsen av grundtextens ord är osäker.

Se upp för falska lärare

Den helige Ande säger oss klart och tydligt att mot slutet av denna tid ska några i församlingen vända sig ifrån Kristus. De kommer att bli ivriga anhängare till lärare vars idéer är inspirerade av lögnaktiga och onda andar.

Dessa lärare ska ljuga folk rakt i ansiktet och de kommer att göra det så ofta att deras samveten slutar att reagera.

De kommer att säga att det är fel att gifta sig och fel att äta viss slags mat, trots att Gud har skapat den för oss så att vi som har fått kunskap om sanningen ska njuta av den och vara tacksamma.

Allt som Gud har skapat är ju gott och rent. Därför kan vi äta allt med glädje om vi gör det i tacksamhet

och ber Gud välsigna det, för då blir det rent genom Guds ord och genom bordsbönen.

Om du förklarar detta för andra, så gör du din plikt som en god Jesu Kristi tjänare, en som hämtar sin styrka i tron och i den sanna undervisningen. Den har du ju alltid följt.

Slösa inte tid på att debattera dåraktiga idéer och meningslösa gudasagor som vi talade om tidigare. Använd i stället din tid och energi till att hålla dig i god andlig form.

Kroppsövningar är bra, men att öva sig i att lyda Gud är mycket viktigare och stärker dig i allt vad du gör. Öva dig därför själv andligen, för andlig styrka är en tillgång för både detta livet och i det liv som kommer.

9-10 Detta är verkligen sant, och vi kämpar och lider för att människor ska tro detta, och vårt hopp är den levande Guden, som är en Frälsare för alla människor, framförallt för dem som tror.

11 Undervisa om detta och se till att alla förstår det.

12 Ingen har rätt att se ner på dig för att du är ung. Var en förebild för de troende både i undervisning och i liv. Var ett föredöme för dem i kärlek, tro och renhet.

13 Till dess jag kommer ska du läsa högt ur skrifterna och förklara dem för församlingen. Predika Guds ord!

14 Se till att du använder de andliga gåvor som Gud gav dig när profetiska ord uttalades över dig och församlingens ledare lade sina händer på dig. Använd dem!

15 Kasta dig in i uppgifterna, så att alla kan se din tillväxt och dina framsteg.

16 Men var vaksam över vad du själv gör och tänker. Håll fast vid det som är rätt. Då kommer Gud att välsigna dig och använda dig för att hjälpa och rädda andra.

Varning för falsk undervisning

Anden säger helt klart att under den sista tiden ska några överge tron och i stället lyssna till vilseledande andar och onda andars läror. De sprids av hycklare, lögnare med brännmärkta samveten. De förbjuder folk att gifta sig och kräver att man avstår från en viss slags mat, som Gud har skapat för att de som tror och har lärt känna sanningen ska kunna äta och vara tacksamma för. Allt som Gud har skapat är bra och inget är förkastligt, om man bara tar emot det med tacksamhet. Det helgas genom Guds Ord och bön.

Anvisningar till Timotheos

Om du förklarar detta för de troende, tjänar du Kristus Jesus på rätt sätt och hämtar styrka ur trons budskap och den sunda undervisning som du följer. Håll dig borta från de gudlösa, gamla myterna. Öva dig i stället i gudsfruktan. Fysisk träning är bra på sitt sätt, men gudsfruktan är nyttig på alla sätt. Den innebär ju ett löfte om liv både i den här världen och i den kommande.

Detta är ett tillförlitligt budskap och på alla sätt värt att ta emot. 10 Därför arbetar vi också och kämpar, för vi har satt vårt hopp till den levande Guden, som är alla människors Frälsare, deras som tror.

11 Förmana och undervisa om detta. 12 Låt ingen se ner på dig för att du är ung, utan var en förebild för de troende i allt du säger och gör, i kärlek, tro och renhet. 13 Läs högt ur Skriften, förmana och undervisa tills jag kommer. 14 Försumma inte den nådegåva du fick genom ett profetiskt budskap, när församlingsledarna lade sina händer på dig.

15 Beakta detta och lev i det, så att alla kan se dina framsteg. 16 Tänk noga på hur du lever och undervisar. Håll fast vid det, så kommer du att rädda både dig själv och dem som lyssnar på dig.