Profetens kallelse

(A) Året då kung Ussia dog[a] såg jag Herren sitta på en hög och upphöjd tron, och släpet på hans mantel uppfyllde templet. (B) Serafer[b] stod ovanför honom, var och en hade sex vingar: Med två täckte de sina ansikten, med två täckte de sina fötter och med två flög de. (C) Och den ene ropade till den andre:

"Helig, helig, helig
        är Herren Sebaot!
    Hela jorden är full
        av hans härlighet."

(D) Rösten från den som ropade fick dörrposterna och trösklarna att skaka, och huset fylldes av rök[c]. (E) Då sade jag:

"Ve mig, jag förgås!
    För jag är en man med orena läppar
        och jag bor bland ett folk
            med orena läppar,
    och mina ögon har sett Kungen,
        Herren Sebaot."

Då flög en av seraferna fram till mig. I hans hand var ett glödande kol som han hade tagit från altaret med en tång. (F) Med det rörde han vid min mun och sade:

"När detta har rört vid dina läppar
    är din skuld borttagen
        och din synd försonad."

Och jag hörde Herrens röst. Han sade: "Vem ska jag sända? Och vem vill vara vår budbärare?" Då sade jag: "Här är jag, sänd mig!" (G) Han sade: "Gå och säg till detta folk:

Ni ska höra och höra
        men inte förstå,
    och ni ska se och se
        men inte fatta.[d]
10 (H) Förhärda detta folks hjärta,
    gör deras öron döva
        och deras ögon blinda,
    så att de inte ser med sina ögon
        eller hör med sina öron
            eller förstår med sitt hjärta
    och vänder om och blir botade."

11 (I) Då frågade jag: "Hur länge, Herre?" Han svarade:

"Tills städerna blir öde
        och ingen bor i dem,
    husen blir utan folk
        och landet ligger öde
            och övergivet.
12 (J) Herren ska sända folket långt bort,
    och ödsligheten ska bli stor i landet.
13 När bara en tiondel är kvar i det,
        ska även den ödeläggas.
    Men liksom en terebint eller en ek
        lämnar kvar en stubbe
            när den fälls,
    ska den stubben vara
        en helig säd."

Ett budskap till kung Ahas

(K) När Ahas, son till Jotam, Ussias son, var kung[e] i Juda, hände det att kung Resin av Aram och kung Peka av Israel, Remaljas son, drog upp mot Jerusalem för att strida mot det. Men de lyckades inte inta staden. När man berättade för Davids hus att arameerna hade slagit läger i Efraim, darrade Ahas och hans folks hjärtan som skogens träd darrar för vinden.

(L) Och Herren sade till Jesaja: "Gå nu med din son Shear-Jashub[f] och möt Ahas vid änden av Övre dammens vattenledning, på vägen till Tvättarfältet[g], och säg till honom: Se till att vara lugn. Var inte rädd och tappa inte modet inför dessa två rykande brandstumpar, för Resin med arameerna och för Remaljas son i deras rasande vrede. Aram med Efraim och Remaljas son har gjort upp onda planer mot dig och sagt: ’Vi ska dra upp mot Juda och slå det med skräck och erövra det åt oss och insätta Tabals son[h] till kung där.’ (M) Men så säger Herren Gud:

Det kommer inte att hända,
    det kommer inte att ske.
Arams huvud är Damaskus,
    och Damaskus huvud
        är bara Resin.
    Inom sextiofem år[i]
        ska Efraim vara krossat
            och inte mer vara ett folk.
(N) Och Efraims huvud är Samaria,
    och Samarias huvud
        är bara Remaljas son.
    Står ni inte fasta i tron
        har ni inget fäste.[j]"

Tecknet Immanuel

10 Herren talade till Ahas igen och sade: 11 "Be om ett tecken från Herren din Gud. Be om det nerifrån djupet eller uppifrån höjden." 12 Men Ahas svarade: "Jag vill inte be om något, jag vill inte fresta Herren."

13 Då sade Jesaja: "Lyssna nu, ni av Davids hus. Räcker det inte att ni tröttar ut människor? Ska ni trötta ut min Gud också? 14 (O) Därför ska Herren själv ge er ett tecken: Se, jungfrun ska bli havande och föda en son, och hon ska ge honom namnet Immanuel[k].[l] 15 Gräddmjölk och honung ska han äta tills han förstår att förkasta det onda och välja det goda.

16 (P) För innan pojken förstår att förkasta det onda och välja det goda, ska landet vars båda kungar du fruktar vara övergivet[m]. 17 (Q) Över dig och ditt folk och din fars hus ska Herren sända sådana dagar som inte förekommit sedan tiden då Efraim skilde sig från Juda[n]: Assyriens kung!

18 Och det ska ske på den dagen att Herren lockar på flugorna längst bort vid änden av Egyptens strömmar och på bina i Assyriens land. 19 De ska alla komma och slå sig ner i djupa raviner och stenklyftor, i alla törnsnår och på alla betesmarker. 20 (R) På den dagen ska Herren ta en rakkniv som är hyrd på andra sidan floden[o] – nämligen Assyriens kung – och raka av allt hår både på huvudet och nertill, och även ta bort skägget.

21 På den dagen ska en kviga och två får vara vad en man föder upp. 22 Men han ska få så mycket mjölk att han kan leva av gräddmjölk, för alla som är kvar i landet ska leva av gräddmjölk och honung. 23 Och det ska ske på den dagen att där det nu finns tusen vinstockar, värda tusen siklar silver[p], ska det växa tistel och törne. 24 Man ska gå dit med pil och båge, för hela landet ska vara täckt med tistel och törne. 25 (S) Och på alla de berg där man nu arbetar med hackan ska man inte mer gå av fruktan för tistel och törne, utan där ska man släppa lös oxar och låta får trampa ner marken."

Footnotes

  1. 6:1 Året då kung Ussia dog   Ca 740 f Kr (se 2 Krön 26:21f), början till en tid av omvälvningar. Samma år blev den fientlige Peka kung i nordriket Israel (7:1, 2 Kung 15:27f), och Assyriens kung Tiglat-Pileser III påbörjade sin expansion västerut in i Syrien (jfr 7:20, 8:7).
  2. 6:2 Serafer   Betyder "brinnande" (jfr vers 6).
  3. 6:4 fylldes av rök   Förknippades med Guds härlighet (jfr 4:5, 2 Mos 40:35, 1 Kung 8:10f).
  4. 6:9f Citeras av Jesus i Matt 13:14f, Mark 4:12, Luk 8:10, av Paulus i Apg 28:25f, Rom 11:8 och av Johannes i Joh 12:40.
  5. 7:1 När Ahas … var kung   Troligen ca 735 f Kr, då han som sjuttonåring blev samregent med sin far Jotam. Striderna blev blodiga (2 Krön 28:5f) och arameerna tog över den södra hamnstaden Eilat (2 Kung 16:6).
  6. 7:3 Shear-Jashub   Betyder "En rest ska vända om".
  7. 7:3 Övre dammens vattenledning … Tvättarfältet   Gihonkällans vatten (2 Krön 32:30) flöt söderut längs Kidrondalen till Siloamdammen (Joh 9:7). Här tvättades kläder.
  8. 7:6 Tabals son   Kanske en arameisk prins, kanske son till Tyrus kung Etbaal II (ca 750-738 f Kr).
  9. 7:8 Inom sextiofem år   Nordriket Israel krossades redan 722 f Kr, efter tretton år (se not till 7:16). Efter ungefär sextiofem år fyllde den assyriske kungen Esarhaddon området med olika hednafolk (Esra 4:2, 10).
  10. 7:9 fasta i tron ... fäste   Ordlek med två former av ordstammen amen. Hebr. taamínu betyder "tro, hålla fast vid", teaménu "bestå, ha fäste".
  11. 7:14 Immanuel   Betyder "Gud med oss" (jfr Matt 1:23, Joh 1:14).
  12. 7:14 Citeras i Matt 1:23 som profetia om Jesu jungfrufödelse. Hebr. almá, en orörd giftasvuxen flicka, översätts i Septuaginta med párthenos som betyder "jungfru" eller "oskuld".
  13. 7:16 övergivet   Tre år senare skövlades Damaskus år 732 f Kr av assyrierna, som avrättade Resin (2 Kung 16:9). De styckade också nordriket Israel 733 f Kr, varpå Peka mördades i en statskupp (2 Kung 15:29f). Nordrikets israeliter deporterades sedan år 722 f Kr (1 Kung 17:5f).
  14. 7:17 tiden då Efraim skilde sig från Juda   Efter Salomos död ca 930 f Kr (1 Kung 12). Före Davids och Salomos tid led folket svårt av grannfolkens invasioner (se Domarboken).
  15. 7:20 floden   Eufrat.
  16. 7:23 tusen siklar silver   Drygt 10 kg, troligen värdet på vinstockarnas årliga skörd (jfr Höga V 8:11).