Add parallel Print Page Options

Det folk som vandrar i mörkret
    ser ett stort ljus.
Över dem som bor i skuggans land
    strålar ett ljus fram.
Du gör folket talrikt
    och ger dem en stor glädje.
De gläder sig inför dig
    som man gläder sig under skördetiden
och som man jublar
    när man delar upp bytet.
Oket som var deras börda,
    bjälken på deras axlar
    och förtryckarens piska
        bryter du sönder,
    så som du gjorde på Midjans tid.
Stövlar som trampats av soldater i strid,
    mantlar som sölats ner i blod,
    allt sådant ska brännas upp, förtäras av eld.
Därför ett barn har fötts åt oss,
    en son är oss given.
Väldet har lagts på hans axlar,
    och han ska kallas
    ”Underbar Rådgivare”,
    ”Mäktig Gud”,
    ”Evig Fader”,
    ”Fridsfurste”.
Väldet ska bli stort
    och friden utan slut
över Davids tron och hans kungadöme.
    Det ska befästas och stödjas
med rätt och rättfärdighet
    nu och för evigt.
Härskarornas Herres lidelse ska göra det.

Read full chapter