Jesaja 50-52

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)

Herrens lydige tjänare

50 Herren frågar: Sålde jag er till mina fordringsägare? Är det därför ni inte är här? Är er mor borta därför att jag skilt mig från henne och skickat bort henne? Nej, ni sålde er själva för era synders skull, och er mor togs som betalning för era skulder.

² Var jag alltför svag för att rädda er? Är det därför mitt hus är tyst och tomt, när jag kommer hem? Har jag inte längre makt att hjälpa? Nej, det är inte anledningen, för jag kan befalla havet att torka ut! Jag kan förvandla floderna till öknar så att fisken dör av brist på vatten.

³ Jag är den som sänder mörkret över himlen.

⁴ Herren Gud har gett mig visdomens ord så att jag kan förstå vad jag ska säga till alla dessa uttröttade människor. Morgon efter morgon väcker han mig och öppnar mitt förstånd, så att jag kan förstå hans vilja.

⁵ Herren Gud har talat till mig, och jag har lyssnat. Jag gör inte uppror och vänder mig inte bort.

⁶ Jag vänder min rygg mot piskan och mina kinder mot dem som rycker mig i skägget. Man spottar mig i ansiktet, men jag drar mig inte undan skammen.

⁷ Därför att Herren, min Gud, hjälper mig, ska jag inte bli förskräckt. Jag har gjort min panna hård för att kunna göra hans vilja, och jag vet att jag ska segra.

⁸ Han som ger mig rättvisa är nära. Vem vågar strida mot mig nu? Var finns mina fiender? Låt dem träda fram!

⁹ Herren Gud är för mig! Vem ska kunna säga att jag är skyldig? Alla mina fiender ska skingras framför mig som malätna kläder faller sönder!

¹⁰ Vilka bland er fruktar Herren och lyder hans tjänare? Om någon vandrar i mörker utan det minsta ljus, låt honom då lita på Herren och stödja sig på sin Gud!

¹¹ Men ni, som bor i ert eget ljus och värmer er vid egen eld i stället för vid Guds, kommer att få mycket bekymmer.

Vakna upp och frukta Herren

^1-2 Hör på mig, alla ni som hoppas på hjälp och som söker Herren! Tänk på den klippa ni blev uthuggna ur! Ja, tänk på era förfäder Abraham och Sara, som ni härstammar från. Ni bekymrar er för att ni är så små och så få, men Abraham var bara en, när jag kallade honom. När jag välsignade honom, blev han stamfar till ett stort folk.

³ Så ska Herren välsigna Israel igen och göra dess öknar blomstrande. Dess öde vildmark ska bli lika vacker som Edens trädgård. Fröjd och glädje, tacksägelse och lovsång ska fylla landet.

⁴ Lyssna, mitt folk, lyssna Israel, för jag ska se till att rätten segrar.

⁵ Min nåd och min rättvisa kommer snart. Din frälsning är på väg. Jag ska härska över folken. De ska vänta på mig och längta efter mig.

⁶ Se mot himlen och ge akt på jorden. Skyarna ska försvinna som rök, jorden ska nötas ut som gamla kläder och dess invånare ska dö som flugor. Men min frälsning ska vara i evighet. Min rättfärdighet ska aldrig svika.

⁷ Hör på mig, ni som kan skilja på rätt och orätt och som gömmer min lag i era hjärtan! Var inte rädda för människors förakt och förtal.

⁸ De ska försvinna som malätna kläder och maskäten ull. Men min rättvisa och barmhärtighet ska vara för evigt, och min frälsning från generation till generation.

⁹ Vakna upp, Herre! Res dig och kläd dig med makt! Vakna upp och var som under de dagar när du slog Egypten, Nilens drake!

¹⁰ Är du inte densamme i dag, den mäktige Guden som torkade ut havet och gjorde en väg genom det för det folk som du befriat?

¹¹ Den tid kommer, när de som Gud befriat ska komma hem igen. Sjungande av glädje och lycka ska de komma till Jerusalem, och sorg och bedrövelse ska vara borta för alltid.

¹² Ja, jag är den som tröstar er och ger er all denna glädje. Vad har ni då för anledning att vara rädda för vanliga, dödliga människor, som vissnar bort och försvinner som gräset?

¹³ Och ändå fruktar ni inte Gud, er Skapare. Ni har glömt bort honom, han som strödde ut alla stjärnorna över himlen och som skapade jorden. Ska ni leva i ständig fruktan för människors förtryck och varje dag våndas under deras vrede?

¹⁴ Snart, ja mycket snart, ska ni slavar bli befriade. Fängelse, svält och död ska inte bli ert öde.

¹⁵ Jag är Herren, er Gud, härskarornas Gud, som gjorde en torr väg för er rakt genom havet, mellan de rytande vågorna.

¹⁶ Jag har lagt mina ord i er mun och bevarat er trygga i min hand. Jag placerade stjärnorna där de skulle vara, och jag formade jorden. Jag är den som säger till Israel: Du tillhör mig!

¹⁷ Vakna upp, vakna upp, Jerusalem! Du har druckit tillräckligt av Herrens vrede. Du har tömt skräckens och förtryckets bägare i botten.

¹⁸ Inte en enda av dina söner är kvar i livet för att hjälpa dig eller ge dig råd hur du ska handla.

¹⁹ Dubbel olycka har blivit ditt öde, förödelse och undergång, hungersnöd och svärd. Vem finns kvar som kan visa medlidande? Vem finns kvar som kan trösta dig?

²⁰ Dina söner har dukat under och ligger på gatorna, som villebråd fångat i nät. Herren har gjutit ut sin vrede och tillrättavisat dem.

²¹ Men hör nu här, ni som är plågade och har så många svårigheter, ni som är som i dvala, fast ni inte är berusade av vin.

²² Detta är vad Herren säger, Herren, er Gud, som har omsorg om sitt folk: Jag tar bort denna fruktansvärda bägare från dig. Du ska inte längre behöva dricka min vrede.

²³ Men jag ska i stället sätta den bägaren i händerna på dem som plågade dig och trampade ner dig i gruset.

Herren ska föra hem sitt folk

52 Vakna upp, vakna upp, Jerusalem, och kläd dig i makt från Gud! Ta på dig dina strålande kläder, Sion, du heliga stad! Syndare ska inte längre få gå in genom dina portar.

² Res dig upp ur dammet, Jerusalem! Bryt loss kedjorna från din hals, du fångna dotter Sion!

³ För Herren säger: När jag sålde er och lät er gå i landsflykt, begärde jag inte något pris för er av era förtryckare. Nu kan jag ta er tillbaka och inte vara skyldig dem något!

⁴ Mitt folk har plågats utan orsak av Egypten och Assyrien, och jag vill befria det.

⁵ Och vad ska jag nu göra? frågar Herren. Varför har mitt folk blivit slavar och förtryckta utan anledning? De som härskar över dem ger uttryck för sin glädje, och mitt namn blir hädat dag efter dag.

⁶ Jo, jag ska uppenbara mitt namn för mitt folk, och de ska lära känna kraften i det namnet. Då ska de äntligen förstå att det är jag, Herren, som talar till dem.

⁷ Det är underbart att få ta emot bud från den som kommer med det glada budskapet om frid och frälsning, och med beskedet att det är Israels Gud som är kung!

⁸ Vakterna ropar och sjunger av glädje. Framför sina ögon ser de Herren återvända till Sion.

⁹ Nu ska Jerusalems ruiner stämma upp en glädjesång, för Herren har tröstat sitt folk, och han har befriat Jerusalem!

¹⁰ Herren har visat sin starka och heliga arm för alla folk. Jordens alla ändar ska se vår Guds frälsning.

¹¹ Skynda er ut! Lämna era kedjor och ert slaveri! Lämna Babylon och allt som det representerar bakom er, för det är orent! Ni är Herrens heliga folk. Rena er, ni alla som bär Herrens egendom tillbaka hem till hans tempel!

¹² Ni ska inte ha någon brådska när ni ger er iväg. Ni behöver inte fly för era liv. Herren ska gå framför er, och han, Israels Gud, ska skydda er från anfall i ryggen.

Herrens tjänare ska bli föraktad

¹³ Min tjänare ska ha framgång. Han ska bli högt uppsatt.

^14-15 Ändå ska många bli förvånade när de får se honom, ja, till och med främmande folk och deras kungar. De ska stå fullkomligt stumma inför honom, för de ska se och förstå vad ingen talat om för dem tidigare. De ska se min tjänare slagen och blödande, så vanställd att man ska ha svårt att se att det är en människa. Men genom detta ska han rena många nationer.