Jesaja 47-49

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)

Dom över Babylon

47 Du obesegrade Babylon, kom och sätt dig på marken och sörj, för dina dagar fyllda av ära och härlighet är nu slut. Du kaldeernas dotter, du kommer aldrig mer att kallas den ljuvliga och den behagliga.

² Mal din säd på kvarnstenar. Ta av din slöja och lyft upp dina kjolar, när du måste vada genom vatten.

³ Du kommer att bli avklädd och förnedrad. Jag ska hämnas dig och kommer inte att ändra mitt beslut.

⁴ Så talar vår befriare, han som ska rädda Israel från Babylons mäktiga välde. Herren, härskarornas Gud, är hans namn, den Helige i Israel.

⁵ Sitt i mörker och tystnad, du Babylon! Aldrig mer kommer du att kallas kungarikenas drottning.

⁶ Jag var arg på mitt folk Israel och straffade dem genom att låta dem falla i dina händer. Men du visade dem ingen barmhärtighet. Du har till och med låtit gamla människor bära tunga bördor.

⁷ Du tänkte att du skulle få regera för alltid, du hela världens drottning. Du bekymrade dig inte det minsta om mitt folk eller tänkte på det öde som skulle kunna drabba dig själv.

⁸ Du nöjeslystna kungarike, som levt i lugn och ro och skrutit med att vara det största i världen, hör här min dom över dina synder! Du säger: Jag klarar mig bra själv! Jag kommer aldrig att bli en behövande änka eller barnlös.

⁹ Men båda dessa olyckor ska komma över dig i ett ögonblick, ja, på en enda dag ska du bli både änka och barnlös, trots all din trolldom och magiska kraft.

¹⁰ Du kände dig säker i all din ondska. Ingen ser mig, sa du. Din visdom och kunskap har fått dig att vända dig bort från mig, och du har förklarat dig själv vara Herre.

¹¹ Det är därför som förödelsen ska komma över dig plötsligt, så plötsligt att du inte ska veta varifrån den kommer, och det kommer inte att finnas någon räddning för dig.

¹² Fortsätt du med din magi och din trolldom, som du har gjort sedan du var bara ett barn. Kanske ska du lyckas, kanske kan du skrämma någon.

¹³ Du har rådgivare i massor, astrologer och stjärntydare som försöker tala om för dig vad som ligger i framtiden.

¹⁴ Men de är lika försvarslösa som torrt gräs i eld. De kan inte ens hjälpa sig själva! Du får ingen hjälp alls från dem. Deras eld är ingenting att värma sig vid!

¹⁵ Inget av allt det du lärt dig sedan du var liten kommer att kunna hjälpa dig.

Den gudlöse får ingen ro

^1-2 Hör hit, mitt folk: Ni svär trohet mot Herren utan att mena ett ord av det, och ni skryter över att bo i den heliga staden och påstår att ni är beroende av Israels Gud.

³ Gång på gång talade jag om för er vad som skulle hända i framtiden. Mina ord var knappt mer än uttalade, när jag plötsligt gjorde precis som jag hade sagt.

⁴ Jag vet hur hårda och envisa ni är. Era nackar är hårda som järn, och era pannor är som gjorda av koppar.

⁵ Det var därför jag för så länge sedan talade om vad som skulle ske, så att ni inte skulle kunna säga: Min avgud gjorde det. Min husgud gav befallning om det!

⁶ Ni har hört mina förutsägelser och sett dem gå i uppfyllelse, men ni vägrar erkänna det. Nu ska jag låta er få reda på sådant som jag inte nämnt tidigare, hemligheter som ni aldrig hört.

⁷ Ni ska inte kunna säga: Det här har vi vetat hela tiden!

⁸ Ja, jag ska tala om något för er som är helt nytt. Jag vet så väl vilka förrädare ni är, upprorsmakare från barnaåren, helt opålitliga.

⁹ Men för min egen skull, och för att ära mitt namn, ska jag hålla tillbaka min vrede och inte utplåna er.

¹⁰ Jag renade er i prövningarnas ugn, men fann inget silver. Ni har inget gott i er.

¹¹ Men för min egen skull, ja, just för min egen skull, ska jag rädda er undan min vrede och inte förgöra er, för att inte hedningarna ska säga att deras gudar har besegrat mig. De ska inte få någon ära från mig.

¹² Lyssna nu, mitt folk, mina utvalda! Jag ensam är Gud. Jag är den förste, och jag är den siste.

¹³ Det var min hand som lade jordens grund, och min högra hand bredde ut himlarna över den. När jag talade blev de till.

¹⁴ Kom allesammans och lyssna! Vilken av alla era avgudabilder har sagt så här: Herren har allierat sig med Kores. Han ska använda honom för att göra slut på Babylons kungadöme.

¹⁵ Jag, Herren, säger så. Jag har kallat Kores. Jag har gett honom detta uppdrag, och jag ska se till att han har framgång.

¹⁶ Kom närmare mig och lyssna! Jag har alltid klart och tydligt talat om för dig vad som ska hända, så att du ska förstå det. Och nu har Herren Gud och hans Ande sänt mig med det här budskapet:

¹⁷ Herren, din befriare, den Helige i Israel, säger: Jag är Herren, din Gud, som vill undervisa dig för ditt eget bästa och leda dig på de stigar där du ska vandra.

¹⁸ Om du ändå hade lyssnat till mina lagar! Då skulle du ha upplevt en ström av frid och våg efter våg av rättfärdighet.

¹⁹ Då skulle dina ättlingar ha blivit så talrika som sanden på världens alla havsstränder, alltför många för att kunna räknas, och jag skulle inte ha haft någon anledning att utplåna dig.

²⁰ Men fly nu från er fångenskap! Lämna Babylon, och sjung när ni ger er iväg! Ropa ut till jordens alla hörn att Herren har befriat sina tjänare, sitt folk.

²¹ De behövde inte vara törstiga när han förde dem genom öknen, för han delade klippan, och vattnet forsade fram så att de kunde dricka.

²² Men för de ogudaktiga finns det ingen frid, säger Herren.

Herrens tjänare ett ljus för världen

49 Lyssna till mig, alla ni avlägsna länder! Herren kallade mig innan jag var född. Redan när jag var i moderlivet kallade han mig vid mitt namn.

² Gud ska göra mina domsord skarpa som svärd. Han har gömt mig i skuggan av sin hand. Jag är som en vass pil i hans koger.

³ Du är min tjänare, sa han till mig, en Guds furste med makt, och du ska förhärliga mig.

⁴ Men mitt arbete för dem tycks vara alldeles förgäves, svarade jag. Jag har slösat mina krafter på dem utan något gensvar. Men jag överlämnar allt åt Gud, och min lön finns hos honom.

⁵ Och nu, säger Herren, han som gjorde mig till sin tjänare redan innan jag var född, som gav mig uppdraget att ge honom hans folk Israel tillbaka och som har gett mig förtroende och kraft att utföra detta uppdrag:

⁶ Du ska göra mer än bara upprätta Israel åt mig. Jag ska göra dig till ett ljus för alla världens nationer så att du kan förmedla min frälsning också till dem.

⁷ Herren, befriaren och den Helige i Israel, säger till den som är övergiven och föraktad av människor och till den som jordens regenter trampar under sina fötter: Kungar ska resa sig när du går förbi, och furstar ska buga sig inför dig därför att Herren har utvalt dig. Han, den trofaste Herren, den Helige i Israel, utväljer dig.

Herren ska trösta sitt folk

^8-9 Herren säger: Du har gjort din begäran i rätt ögonblick. Jag ska bevara dig från ond, bråd död och genom dig ingå ett förbund med alla folk. Jag ska ge dig ett tecken och ett löfte, som visar att jag ska återupprätta Israels land och återlämna det åt dess eget folk igen. Genom dig säger jag till mörkrets fångar: 'Kom ut! Jag ger er frihet!' De ska vara mina får och beta på grönskande ängar och gräsklädda höjder.

¹⁰ De ska aldrig vara hungriga eller törstiga. Den heta solen och den brännande ökenvinden ska aldrig mer nå dem. Herren ska i sin stora nåd leda dem utmed svalkande vattendrag.

¹¹ Jag ska göra bergen till jämn mark framför dem, och vägarna ska gå fram högt ovanför dalarna.

¹² Mitt folk ska vända tillbaka långt bortifrån, från norr och väster och söder.

¹³ Sjung av glädje, ni himlar, och ropa högt, du jord! Stäm upp en sång, ni berg, för Herren har tröstat sitt folk och ska ha medlidande med det.

¹⁴ Ändå säger de: Herren övergav oss, han har glömt bort oss.

¹⁵ Men det är inte så! Kan en mor glömma bort sitt lilla barn och låta bli att älska sin egen son? Även om något sådant skulle kunna ske, ska jag i alla fall inte glömma er.

¹⁶ Jag har skrivit ditt namn i min hand, och framför mina ögon har jag alltid en bild av Jerusalems murar.

¹⁷ Snart kommer de som ska bygga upp staden, och de ska jaga bort dem som ödelagt den.

¹⁸ Se er omkring bara! Alla ska komma tillbaka hem. De ska vara som juveler i en bruds utsmyckning.

¹⁹ Till och med de mest avfolkade delarna av ert övergivna land ska bli befolkade, och de fiender som hade er som slavar ska vara långt borta.

²⁰ Generationer som fötts i landsflykt ska komma tillbaka och säga: 'Vi behöver mer utrymme! Det är fullt överallt!'

²¹ Då ska du tänka: 'Vem är det som gett mig allt det här? De flesta av mina barn dödades, och de övriga fördes bort i fångenskap och lämnade mig här ensam. Vem är det som fött och fostrat dem åt mig?'

²² Herren Gud säger: Jag ska ge ett tecken åt hedningarna, och de ska bära dina söner i sina armar och föra dem tillbaka till dig. Dina döttrar ska de bära på sina axlar.

²³ Kungar och drottningar ska tjäna dig. De ska ge dig vad du behöver. De ska buga sig till jorden för dig och slicka dammet från dina fötter. Då ska du förstå att jag är Herren. De som tror på mig ska aldrig komma på skam.

²⁴ Vem kan rycka bytet ur en mäktig mans hand? Vem kan ge en tyrann order om att släppa sina fångar?

²⁵ Men Herren säger: Till och med fångarna hos de mäktigaste härskarna ska bli fria, för jag ska kämpa mot dem som strider mot dig, och jag ska rädda dina barn.

²⁶ Jag ska mätta dina fiender med deras eget kött, och de ska bli druckna av sitt eget blod. Hela världen ska förstå att jag, Herren, är din frälsare och befriare, den Mäktige i Israel.