Jesaja 43-44

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)

Bara Herren kan rädda sitt folk

43 Men nu säger Herren till dig, Israel, som han har skapat: Var inte rädd, för jag har betalat lösen för dig. Jag har kallat dig vid namn, och du är min.

² När du måste gå genom djupa vatten och stora svårigheter, ska jag vara med dig. När du vandrar genom floder av bekymmer, kommer du inte att drunkna! När du möter en eldstorm av motstånd och förtryck, ska du inte bli bränd. Lågorna ska inte skada dig.

³ Jag är Herren, din Gud, din Frälsare, den Helige i Israel. Jag gav Egypten och Etiopien och Seba till Kores i utbyte för din frihet, som lösen för dig.

⁴ Andra dog för att du skulle få leva. Jag bytte deras liv mot ditt, för du är så dyrbar för mig, och jag älskar dig.

⁵ Var inte rädd, för jag är med dig. Jag ska dra till mig dina barn från öster och samla in er från väster.

⁶ Till länderna i norr ska jag säga: Ge dem till mig! och till folken i söder: Håll dem inte kvar! Från de mest avlägsna hörn av jorden ska jag föra mina söner och döttrar tillbaka till Israel.

⁷ Alla som erkänner mig som sin Gud ska komma, för jag har skapat dem till mitt namns ära.

⁸ Led dem tillbaka till mig när jag kallar dem. De har ögon men är blinda, och de har öron men hör inget.

⁹ Alla folk och nationer sluter sig samman! Finns det någon av deras avgudar som har kunnat förutsäga vad som ska ske? Finns det vittnen till något de sagt? Annars måste de erkänna att det bara är Gud som kan tala om vad som ska hända i framtiden.

¹⁰ Men, Israel, jag har vittnen, säger Herren! Ni är mina vittnen och mina tjänare, valda att förstå och tro mig och veta att det bara är jag som är Gud. Det finns ingen annan Gud. Det har aldrig funnits någon annan och kommer inte heller att finnas.

¹¹ Jag är Herren, och det finns ingen annan Frälsare.

¹² Alltid när ni har lämnat era avgudar har jag visat min makt. Med ett enda ord har jag räddat er. Ni har sett när jag gjort det och är vittnen till att det är sant.

¹³ Från evighet till evighet är jag Gud. Ingen kan stå emot vad jag gör.

Löfte om seger

¹⁴ Herren, er befriare, den Helige i Israel, säger:För er skull ska jag sända en armé att anfalla Babylon. För er skull ska jag göra dem alla till flyktingar. De ska fly i de skepp de varit så stolta över.

¹⁵ Jag är Herren, den Helige, Israels Skapare och Kung.

¹⁶ Jag är Herren, som öppnar en väg genom vattnet och gör en stig rakt genom havet.

¹⁷ Jag kallade ut Egyptens mäktiga armé med alla dess vagnar och hästar för att gå under i vågorna. Deras liv släcktes ut som vekar av vattnet.

¹⁸ Men glöm allt det som har varit! Det går inte att jämföra med vad jag tänker göra!

¹⁹ Jag planerar att göra någonting alldeles nytt. Jag har redan börjat! Ser ni det inte? Jag ska göra en väg genom öknen och strömmar i ödemarken!

²⁰ De vilda djuren på fälten ska tacka mig. Schakaler och ugglor får vatten i öknen, och mitt folk, som jag har utvalt, kan dricka och återfå sina krafter.

²¹ Jag har gjort Israel åt mig själv, och detta folk ska en dag ära mig inför världen.

²² Men, mitt folk, ni vill inte be om min hjälp. Ni har tröttnat på mig!

²³ Ni har inte gett mig lammen för brännoffren. Ni har inte hedrat mig med offer. Ändå har mina krav på offer och rökelse inte varit stora! Jag har inte behandlat er som slavar.

²⁴ Ni har inte offrat välluktande rökelse eller försökt behaga mig med feta offer. Nej, det enda ni har gett mig är era synder, och ni har oroat mig med era överträdelser.

²⁵ Jag, ja, just jag, är den som tar bort era synder, för min egen skull, och jag kommer aldrig mer ihåg dem.

²⁶ Påminn mig om detta löfte, för vi måste tala om era synder. Lägg fram er sak inför mig, så att jag kan förlåta er.

²⁷ Från första stund syndade era förfäder mot min lag.

²⁸ Det är därför jag avsatt alla era präster och utlämnat Israel till undergång.

Maktlösa avgudar

44 Hör på mig, min tjänare Israel, mitt utvalda folk:

² Herren, som skapade dig, som vill hjälpa dig, säger att du inte ska vara rädd. Jerusalem, du utvalda stad, var inte rädd!

³ Jag ska ge dig tillräckligt med vatten för att släcka din törst och för att vattna dina uttorkade fält. Och jag vill utgjuta min Ande och mina välsignelser över dina barn.

⁴ De ska växa och frodas som gräs på en bördig äng, som pilträd på en flodstrand.

⁵ Jag tillhör Herren, ska de säga. De kommer att vara stolta över sitt ursprung och bekänna att de tillhör Herren.

⁶ Herren, Israels kung, Israels befriare, härskarornas Gud, säger: Jag är den förste och den siste. Det finns ingen annan Gud.

⁷ Vilka mer än jag kan se vad som ska hända i kommande dagar? Låt dem i så fall tala om det för er och bevisa sin makt. Låt dem försöka göra vad jag gjorde för länge sedan.

⁸ Ni ska inte vara rädda! Har inte jag i alla tider klart sagt att jag ska rädda er? Ni är mina vittnen. Finns det någon annan Gud? Nej, ingen som jag känner till! Det finns ingen annan klippa!

⁹ Vilka dårar de är, som gör sig bilder av hjälplösa avgudar. Varken de själva eller deras gudar har något förstånd. Det är inte underligt att alla som tillber dem måste stå där med skam.

¹⁰ Vem utom en dåre gör sig en gud som inte kan hjälpa honom det minsta!

¹¹ Alla de som tillber sådana ska stå inför Herren med skam, tillsammans med dem som har gjort dem. Alla ska de stå där i skräck.

¹² Smeden står vid sitt städ och hamrar till en avgud med all sin kraft. Han blir hungrig och törstig, trött och matt.

¹³ Snickaren tar mått och sätter ut märken för att göra sig en avgud. Han hugger först ut den grovt och formar den sedan som en människa i all hennes glans. Så får han en underbar avbild att sätta upp i huset.

¹⁴ Han högg ner cedrar, utvalda cypresser och ekar, och han planterade nya att vattnas av regnet och växa upp och förnya skogen.

¹⁵ Efter all denna omsorg använder han en del till ved för att värma sig och baka sitt bröd. Men av annat gör han en gud åt sig, en gud som människor ska tillbe! En avgudabild att falla ner inför!

^16-17 Hur är detta möjligt? Av samma träd som han värmer sig med och använder till att laga sin mat gör han sig en gud! Och han faller ner för den och ber till den och säger: Hjälp mig! Du är min gud!

¹⁸ Vilken dumhet och okunnighet! Gud har stängt deras ögon så att de inte kan se och slutit till deras sinnen så att de inte kan förstå.

¹⁹ Tänk att de aldrig stannar upp för att fundera över detta: Det är ju bara ett stycke trä! Jag har eldat upp en del av det för att få värme och kunna baka bröd och steka kött. Hur kan resten av det vara en gud? Skulle jag falla ner för ett stycke trä?

²⁰ Den stackars vilseledde dåren håller sig till det som är aska. Han litar på något som inte alls kan hjälpa honom, och han frågar sig inte hur detta skulle kunna vara möjligt.

²¹ Tänk på detta, Israel, för du är min tjänare! Jag har skapat dig, och jag ska inte glömma bort dig.

²² Jag har utplånat dina synder. De är borta, liksom morgondimman har lättat och upplösts vid middagstid! Vänd om till mig. Jag har betalat priset för din frihet.

²³ Sjung av glädje, ni himlar, för Herren har gjort underbara ting! Ropa, du jord! Stäm upp en sång, ni berg och skogar, ja, alla träd, för Herren har befriat Jakob och visat sig härlig i Israel!

²⁴ Herren, din befriare, som skapade dig, säger: Allt har jag gjort. Det var jag som bredde ut himlarna. Jag själv skapade jorden och allt som är på den.

²⁵ Jag är den som avslöjar alla falska profeter som lögnare, genom att låta något annat hända än det som de sagt. Jag får visa män att ge råd som gör dem till dårar.

²⁶ Men det som mina egna profeter säger, det gör jag. När de säger att Jerusalem ska bli befriat och Juda städer bebodda på nytt, kommer det också att bli så!

²⁷ När jag säger till floderna: Torka ut! så blir de torra.

²⁸ När jag säger om Kores: Han är min herde, ska han göra precis som jag säger. Jerusalem ska bli återuppbyggt och templet upprättat, för det är jag som har sagt det.