Add parallel Print Page Options

Babels torn och språkförbistringen

11 Alla människorna på jorden talade ett och samma språk. När de spred sig österut, upptäckte de en slätt i Shinar[a] och bosatte sig där. De sa till varandra: ”Låt oss tillverka bränt tegel.” Så använde de tegel som byggsten och beck som murbruk. Sedan sa de: ”Låt oss bygga en stad med ett torn som når upp till himlen och göra vårt namn känt, så att vi inte skingras över hela jorden.”

Men när Herren kom ned för att se staden och tornet som de höll på att bygga, sa han: ”De är ett folk och har ett och samma språk. När de börjar så här kommer inget att bli omöjligt för dem! Kom, låt oss gå dit ner och ge dem olika språk, så att de blir förvirrade och inte kan förstå varandra!”

Så skingrade Herren dem över hela jorden, och de slutade att bygga på staden. Det är därför som den kallas Babel[b], för det var där som Herren förvirrade dem genom språkförbistringen och skingrade dem därifrån över hela jorden.

Read full chapter

Footnotes

  1. 11:2 Se not till 10:10.
  2. 11:9 Betyder förvirring.