Add parallel Print Page Options

Skapelsen

(1:1—2:25)

Hur allting började

I början skapade Gud himlarna och jorden.[a] Jorden var öde och tom, mörker låg över djupet, och Guds Ande[b] svävade över vattnen.

Gud sa: ”Ljus, bli till!” Då blev det ljust. Gud såg att ljuset var gott och skilde det från mörkret. Han kallade ljuset dag, och mörkret kallade han natt. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den första dagen[c].

Gud sa: ”Vattnet ska dela sig för att forma himlavalvet där uppe och haven där nere.” Gud skapade på så sätt himlavalvet, och skilde vattnet ovanför från vattnet nedanför. Det blev så. Gud kallade valvet himmel. Det blev kväll och det blev morgon. Det var den andra dagen.

Sedan sa Gud: ”Vattnet under himlen ska samlas till en enda plats, så att torrt land kommer fram.” Det blev så, 10 och Gud kallade det torra jord, och vattnet kallade han hav. Gud såg att det var gott. 11 Gud sa: ”Jorden ska producera grönska: det ska växa fram alla slags fröbärande växter och fruktträd med kärnor i frukten.” Det blev så. 12 Jorden grönskade: det växte fram fröbärande växter och träd, allt efter sina respektive sorter[d]. Gud såg att det var gott. 13 Det blev kväll och det blev morgon. Det var den tredje dagen.

Read full chapter

Footnotes

  1. 1:1 himlarna och jorden skulle också kunna översättas allting. I hebreiskan uttrycks totalitet vanligen med hjälp av motpoler.
  2. 1:2 Ande och vind är samma ord i hebreiskan; här är det dock tydligt att det är det förstnämnda som avses.
  3. 1:5 Eller en dag, ett dygn. Ordningstalet första används inte i hebreiskan när det inte funnits någon dag innan. Först efter denna ”proto-dag” börjar ordningstal användas (”den andra” osv.). Dag ett var tänkt som mått på alla kommande dagar/dygn. I skapelseberättelsen används dag och dygn synonymt här.
  4. 1:12 Sort, eller art som ordet ofta översätts, är ett mer omfattande ord i hebreiskan än i vårt språk. Ofta syftar det på djur/växter som kan föröka sig sinsemellan (t.ex. hunddjur), men ibland verkar det användas i ännu vidare betydelse (t.ex. kräldjur i v. 24).