1 Mosebok 4-6
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Kain mördar Abel
4 Sedan låg Adam med sin hustru Eva, och hon blev med barn och födde en son som fick namnet Kain, som betyder jag har skapat. Hon sa nämligen: Med Guds hjälp har jag skapat en människa!
2 Hennes nästa barn var Abel, Kains bror. Abel blev herde, medan Kain blev lantbrukare.
3 När skördetiden kom tog Kain en del av sin skörd och gav som gåva till Herren,
4 och Abel tog de feta köttstyckena från sina bästa lamm och gav dem till Herren. Herren tog emot Abels offer,
5 men inte Kains. Detta gjorde Kain både arg och besviken, och hans ansikte blev mörkt av vrede.
6 Varför är du så arg? frågade Herren. Varför är ditt ansikte så mörkt av vrede?
7 Det kan lysa av glädje, om du gör det du bör göra! Men om du vägrar att lyda, så var på din vakt! Synden väntar på att anfalla dig och vill förgöra dig, men du kan besegra den!
8 En dag föreslog Kain sin bror att de skulle gå ut på fälten tillsammans. Medan de var där, överföll Kain sin bror och dödade honom.
9 Strax därefter frågade Herren Kain: Var är din bror? Var är Abel? Hur ska jag kunna veta det? sa Kain. Ska jag hålla reda på honom?
10 Men Herren sa: Din brors blod ropar till mig från marken. Vad har du gjort?
11 Från och med nu är du bortvisad från denna mark, som du har befläckat med din brors blod.
12 Den kommer inte längre att ge dig några skördar, hur du än arbetar med den! Från och med nu ska du vara hemlös och fredlös och irra från plats till plats.
13 Kain svarade Herren: Mitt straff är större än jag kan bära,
14 för du har förvisat mig från min mark och från dig själv och gjort mig till en landsflyktig vandrare. Alla som ser mig kommer att försöka döda mig.
15 Då svarade Herren: De kommer inte att döda dig, för jag ska ge ett sju gånger värre straff åt den som gör det. Sedan satte Gud ett märke på Kain, som ett skydd så att ingen skulle döda honom.
16 Kain gick sedan bort ifrån Herren och bosatte sig i landet Nod, öster om Eden.
Kains ättlingar
17 Därefter blev Kains hustru med barn, och hon gav honom en son som hette Enok. När Kain senare byggde en stad kallade han den Enok efter sin son.
18 Enok var Irads far. Irad var Mehujaels far, Mehujael var Metusaels far, Metusael var Lemeks far.
19 Lemek gifte sig med två kvinnor - Ada och Silla.
20 Ada födde ett barn som hette Jabal, och han blev stamfar för alla som bor i tält och lever av boskapsskötsel.
21 Hans bror hette Jubal och blev den förste musikern - han uppfann harpan och flöjten.
22 Lemeks andra fru, Silla, födde Tubal-Kain. Han var den förste att gjuta redskap av brons och järn.
23 En dag sa Lemek till sina båda hustrur, Ada och Silla: Hör på! Jag har dödat en ung man, som anföll och sårade mig.
24 Om någon dödar Kain, kommer han att straffas sju gånger, men om någon dödar mig, ska han straffas sjuttiosju gånger!
Adams ättlingar
25 Senare födde Eva ytterligare en son. Han fick namnet Set, som betyder ersättning, för Eva sa: Gud har gett mig en annan son i stället för honom som Kain dödade.
26 När Set växte upp fick han en son som han kallade Enos. Det var under hans livstid som människorna först började att tillbe Herrens namn.
5 Här följer en förteckning över några av Adams släktingar. Adam var lik Gud från den dag han skapades.
2 Gud skapade mannen och kvinnan och välsignade dem och kallade dem redan från början för människor.
3-5 Adam var 130 år gammal när hans son Set föddes, och denne var sin fars avbild på alla sätt. Sedan levde Adam ytterligare 800 år och fick söner och döttrar och dog 930 år gammal.
6-8 Set var 105 år gammal när hans son Enos föddes. Sedan levde han ytterligare 807 år och fick söner och döttrar och dog 912 år gammal.
9-11 Enos var 90 år gammal när hans son Kenan föddes. Sedan levde han ytterligare 815 år och fick söner och döttrar och dog 905 år gammal.
12-14 Kenan var 70 år gammal när hans son Mahalalel föddes. Sedan levde han ytterligare 840 år och fick söner och döttrar och dog 910 år gammal.
15-17 Mahalalel var 65 år gammal när hans son Jered föddes. Sedan levde han ytterligare 830 år och fick söner och döttrar och dog 895 år gammal.
18-20 Jered var 162 år gammal när hans son Enok föddes. Sedan levde han ytterligare 800 år och fick söner och döttrar och dog 962 år gammal.
21-24 Enok var 65 år gammal när hans son Metusela föddes. Sedan levde han ytterligare 300 år i gemenskap med Gud och fick söner och döttrar. När han var 365 år, och hade levat i ständig gemenskap med Gud, försvann han, för Gud tog bort honom!
25-27 Metusela var 187 år gammal när hans son Lemek föddes. Sedan levde han ytterligare 782 år och fick söner och döttrar och dog 969 år gammal.
28-31 Lemek var 182 år gammal när hans son Noa föddes. Lemek kallade honom för Noa, för han sa: Han kommer att ge oss tröst under det hårda arbetet med den jord, som Gud har förbannat. Sedan levde Lemek 595 år och fick söner och döttrar och dog 777 år gammal.
32 Noa var 500 år gammal och hade tre söner, Sem, Ham och Jafet.
Den stora översvämningen
1-2 En befolkningsexplosion ägde nu rum på jorden. Det var vid den tid då varelser från andevärlden såg på de vackra kvinnorna på jorden och gifte sig med dem de ville ha.
3 Då sa Herren: Min Ande ska inte få vanäras i människan för alltid, eftersom hon är ond. Jag ska ge henne 120 år att rätta till sitt levnadssätt.
4 När de onda varelserna från andevärlden på den tiden, och också senare, låg med kvinnorna på jorden, blev deras barn de jättar, som det finns så många berättelser om.
5 Herren Gud insåg vidden av den mänskliga ondskan, och att människornas liv bara var inriktat på det onda.
6 Han sörjde över att han hade skapat dem, och var bedrövad i sitt hjärta.
7 Han sa: Hela mänskligheten, som jag har skapat, ska jag utplåna från jorden. Ja, jag ska också utplåna djuren och kräldjuren och fåglarna, för jag ångrar att jag skapade dem.
8 Men över Noa kunde Herren glädja sig, och här följer berättelsen om honom:
9-10 Noa var den enda verkligt rättfärdiga människan som bodde på jorden på den tiden, och han försökte i allt leva efter Guds vilja. Han hade tre söner: Sem, Ham och Jafet.
11 Brottsligheten bara ökade på jorden, och i Guds ögon blev världen mer och mer fördärvad inifrån.
12-13 Då Gud såg hur fruktansvärt allt var och såg att hela människosläktet var ont och fördärvat, sa han till Noa: Jag har beslutat mig för att förgöra hela människosläktet. Jorden är nämligen fylld av brottslighet på grund av människan. Ja, jag ska utplåna henne från jorden.
14 Bygg en båt av ett hartsrikt träslag och täta den med tjära och bygg däck och gör rum över hela skeppet.
15 Gör den 150 meter lång, tjugofem meter bred och femton meter hög.
16 Gör också takfönster runt hela skeppet, en halv meter under taket, och gör tre däck på båten, ett nedre däck, ett mellandäck och ett övre däck, och sätt en dörr på sidan.
17 En översvämning ska täcka jorden, och jag ska förgöra varje levande varelse, alla som det finns livsande i. Alla kommer att dö.
18 Men jag lovar dig att du ska vara trygg i båten tillsammans med din hustru, dina söner och deras hustrur.
19-20 Ta ett par av varje djurart, en hane och en hona, med dig i båten och håll dem vid liv under den tid översvämningen varar! Ta in ett par av varje art av fåglar, djur och kräldjur.
21 Samla också ihop all den mat i båten, som ni kommer att behöva.
22 Noa gjorde precis som Herren hade befallt.
1 Moseboken 4-6
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Kain och Abel
Kain mördar Abel
4 Adam låg med sin hustru Eva, och hon blev gravid och födde en son som fick namnet Kain[a], för hon sa: ”Med Herrens hjälp har jag fått en människa!” 2 Hennes nästa barn var Abel, Kains bror. Abel blev herde, medan Kain blev lantbrukare. 3 En gång kom Kain med en del av sin skörd av frukt som offergåva till Herren. 4 Också Abel kom med de feta köttstyckena från sina förstfödda lamm. Herren såg med välbehag på Abel och hans offer, 5 men inte på Kain och hans offer. Detta gjorde Kain vred, och han sänkte blicken.
6 ”Varför är du så vred?” frågade Herren. ”Varför sänker du huvudet? 7 Om du gör rätt är du ju accepterad, men om du inte gör rätt, lurar synden vid dörren. Synden åtrår dig, men du ska råda över den!”
8 Kain föreslog sin bror att de skulle gå ut på fälten tillsammans[b]. Medan de var där, överföll Kain sin bror och dödade honom.
9 Herren sa till Kain: ”Var är din bror Abel?” ”Det vet jag inte”, sa Kain. ”Ska jag hålla reda på min bror?”
10 Men Herren sa: ”Vad har du gjort? Din brors blod ropar till mig från marken. 11 Från och med nu är du förbannad och förvisad från den mark som öppnade sin mun för att ta emot din brors blod ur din hand. 12 Den kommer inte längre att ge dig någon skörd. Du ska vara hemlös och fredlös och irra omkring på jorden.”
13 Kain svarade Herren: ”Mitt straff är större än jag kan bära,[c] 14 för du har förvisat mig från min mark och från dig själv och gjort mig till en rastlös vandrare. Vem som helst som ser mig kan döda mig.” 15 Då svarade Herren: ”De kommer inte att döda dig, för jag ska ge ett sju gånger värre straff åt den som gör det.” Sedan satte Herren ett märke på Kain, för att ingen som mötte honom skulle döda honom. 16 Kain gick sedan bort från Herren och bosatte sig i landet Nod, öster om Eden.
Kains ättlingar
17 Därefter låg Kain med sin hustru, och hon blev gravid och födde Henok. När Kain sedan byggde en stad, kallade han den Henok efter sin son.
18 Henok var Irads far. Irad var Mechujaels far, Mechujael var Metushaels far, Metushael var Lemeks far.
19 Lemek gifte sig med två kvinnor – Ada och Silla. 20 Ada födde ett barn som hette Javal, och han blev stamfar för alla som bor i tält och lever av boskapsskötsel. 21 Hans bror hette Juval, och han var den förste att spela lyra och flöjt. 22 Silla födde Tuval Kain. Han var den förste att gjuta redskap av koppar och järn. Tuval Kain hade en syster som hette Naama.
23 En dag sa Lemek till sina båda hustrur:
”Ada och Silla, hör på!
Lemeks hustrur, hör mina ord!
Jag har dödat en man för att han sårat mig,
en ung man för att han skadat mig. [d]
24 Kain ska hämnas sju gånger,
men Lemek sjuttiosju gånger!”
Adams släkttavla genom Set
25 Adam låg igen med sin hustru, och hon födde ytterligare en son. Han fick namnet Set[e], för Eva sa: ”Gud har gett mig en annan son i stället för honom som Kain dödade.” 26 Set fick en son som han kallade Enosh. Det var under dennes livstid som människorna började åkalla Herrens namn.
5 Här följer en förteckning över Adams släkt.
Människan var lik Gud när hon skapades. 2 Gud skapade dem till man och kvinna, och välsignade dem och kallade dem människor[f] när de skapades.
3 Adam var 130 år när hans son Set föddes. Denne liknade honom och var hans avbild.[g] 4 Sedan levde Adam ytterligare 800 år, fick söner och döttrar 5 och dog 930 år gammal.
6 Set var 105 år när hans son Enosh föddes. 7 Sedan levde han ytterligare 807 år och fick söner och döttrar 8 och dog 912 år gammal.
9 Enosh var 90 år när hans son Kenan föddes. 10 Sedan levde han ytterligare 815 år och fick söner och döttrar 11 och dog 905 år gammal.
12 Kenan var 70 år när hans son Mahalalel föddes. 13 Sedan levde han ytterligare 840 år och fick söner och döttrar 14 och dog 910 år gammal.
15 Mahalalel var 65 år när hans son Jered föddes. 16 Sedan levde han ytterligare 830 år och fick söner och döttrar 17 och dog 895 år gammal.
18 Jered var 162 år när hans son Henok föddes. 19 Sedan levde han ytterligare 800 år och fick söner 20 och döttrar och dog 962 år gammal.
21 Henok var 65 år när hans son Metushelach föddes. 22 Sedan levde han ytterligare 300 år i gemenskap med Gud[h] och fick söner och döttrar. 23 Han blev 365 år. 24 Henok vandrade i gemenskap med Gud och fanns sedan inte mer, för Gud tog bort honom.
25 Metushelach var 187 år när hans son Lemek föddes. 26 Sedan levde han ytterligare 782 år och fick söner och döttrar 27 och dog 969 år gammal.
Noa
28 Lemek var 182 år när han fick en son. 29 Lemek kallade honom för Noa[i], för han sa: ”Han kommer att ge oss tröst under det hårda arbetet med den jord som Herren har förbannat.” 30 Sedan levde Lemek 595 år och fick söner och döttrar 31 och dog 777 år gammal. 32 När Noa var 500 år fick han tre söner, Sem, Ham och Jafet.
Den stora floden
(6:1—8:22)
6 Befolkningen började föröka sig nu på jorden, och döttrar föddes åt människorna. 2 Då såg Guds söner[j] att människors döttrar var vackra och gifte sig med dem de ville ha. 3 Då sa Herren: ”Min Ande ska inte förbli hos människan för alltid, eftersom hon är kött. Hennes tid ska vara 120 år.”[k]
4 På den tiden, och även senare,[l] fanns det jättar[m] på jorden. När Guds söner låg med människornas döttrar, fick de barn. De var de gamla tidernas kända hjältar. 5 Herren Gud såg vidden av den mänskliga ondskan på jorden, och att människornas liv och tankar ständigt var alltigenom inriktade på det onda. 6 Herren sörjde[n] att han hade skapat dem, och han var bedrövad i sitt hjärta.
7 Herren sa: ”Människorna som jag har skapat ska jag utplåna från jorden, och tillsammans med dem alla fyrfotadjur och kräldjur och fåglar, för jag ångrar att jag skapade dem.”
8 Men på Noa såg Herren med välvilja.
Noa och hans familj räddas från floden
9 Detta är berättelsen om Noas släkt:
Noa var en rättfärdig och oklanderlig man bland sina samtida. Han levde i gemenskap med Gud. 10 Han hade tre söner: Sem, Ham och Jafet.
11 I Guds ögon blev världen mer och mer fördärvad och full av våld. 12 Gud såg hur fördärvad jorden var: hela människosläktet[o] levde ett fördärvat liv. 13 Och Gud sa till Noa: ”Jag har beslutat mig för att utplåna hela människosläktet, för på grund av människan är jorden fylld av våld. Jag ska utplåna både henne och jorden. 14 Bygg en ark[p] av goferträ, gör olika rum i arken och täta den med jordbeck både invändigt och utvändigt. 15 Gör den 150 meter lång, 25 meter bred och 15 meter hög. 16 Gör också ett tak med en halv meters resning[q], sätt en dörr på sidan och gör ett nedre däck, ett mellandäck och ett övre däck.
17 Jag ska låta en översvämning täcka jorden och förgöra varje levande varelse, alla som det finns livsande i. Allting på jorden kommer att gå under.
18 Men med dig vill jag upprätta ett förbund. Du ska gå in i arken tillsammans med din hustru, dina söner och deras hustrur. 19 Ta ett par av varje djurart, en hane och en hona, med dig i arken för att hålla dem vid liv med dig. 20 Ett par av varje art av fåglar, fyrfotadjur och kräldjur ska komma till dig för att överleva. 21 Samla också ihop all slags mat som ni och dessa kan äta.”
22 Noa gjorde allt precis som Gud hade befallt.
Footnotes
- 4:1 Namnet Kain betyder ungefär jag har fått/producerat.
- 4:8 Översättningens formulering följer här mer den samaritanska texten, Vulgata, Septuaginta och syriska Peshitta; det rör sig dock bara om en nyansskillnad.
- 4:13 Eller, enligt Septuaginta: Mitt brott är för stort för att förlåtas,
- 4:23 Som tecken på det dåvarande världsläget som nu präglades av våld och på hans egen skrytsamhet, kan versen också tolkas: Jag skulle kunna döda en man för att han sårar mig, en ung man för att han skadar mig.
- 4:25 Namnet betyder ungefär skänkt, given.
- 5:2 På hebreiska adám.
- 5:3 Jfr v. 1 och 1:26
- 5:22 levde… i gemenskap med Gud. Ordagrant: vandrade med Gud.Detta uttryck används även på många andra ställen.
- 5:29 Namnet anspelar på både vila och tröst i hebreiskan.
- 6:2 Det hebreiska uttrycket bene elohim betyder ordagrant Guds/gudars söner och tolkas antingen som någon form av himmelska väsen (änglar) eller som människor i betydelsen Guds barn.
- 6:3 120 år syftar troligen på människans livslängd eller möjligen också på tiden fram till floden.
- 6:4 Se 4 Mos 13:34
- 6:4 Hebreiskans nefilim översätts med jättar i likhet med Septuaginta, men den bokstavliga betydelsen är de fallna.
- 6:6 Eller: ångrade.
- 6:12 Ordagrant: Allt kött
- 6:14 Arken var till sin konstruktion rektangulär, som en enorm stor låda.
- 6:16 Grundtexten är svårtolkad.
Matteus 2
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Österländska stjärntydare tillber Jesus
2 Jesus föddes i staden Betlehem i Judeen under kung Herodes regeringstid.Vid den tiden kom några österländska stjärntydare och frågade:
2 Var finns judarnas nyfödde kung? Vi har sett hans stjärna gå upp långt borta i öster och har kommit för att tillbe honom.
3 Kung Herodes blev skräckslagen av deras fråga, och hela Jerusalem började surra av rykten.
4 Han samlade judarnas religiösa ledare till ett möte och frågade dem: Har profeterna sagt något om var Messias ska födas?
5 Ja, i Betlehem, svarade de. Så här skrev nämligen profeten Mika:
6 'Hör Betlehem, du är långtifrån en obetydlig stad i Juda. Från dig ska en härskare komma, och han ska regera över mitt folk Israel.'
7 Då kallade Herodes i hemlighet till sig stjärntydarna. Vid detta möte meddelade de honom den exakta tidpunkten då de först hade sett stjärnan. Sedan sa han till dem:
8 Res till Betlehem och leta efter barnet. Och när ni har hittat det, så kom tillbaka och tala om det för mig, så att jag också kan fara dit och tillbe det.
9 Efter samtalet med kungen gav stjärntydarna sig iväg. Då visade sig stjärnan igen! Den gick före dem tills den stannade över Betlehem.
10 Och deras glädje visste inga gränser!
11 De gick in i huset, och när de såg barnet och hans mor Maria föll de på knä för honom och hyllade honom. Sedan tog de fram sina presenter av guld, rökelse och myrra och gav till honom.
12 Men när de återvände till sitt eget land reste de inte genom Jerusalem för att rapportera till kung Herodes. Gud hade nämligen i en dröm varnat dem för att göra det, och därför tog de en annan väg.
Flykten till Egypten
13 När de hade rest visade sig en Herrens ängel för Josef i en dröm. Ängeln sa: Stig upp och fly till Egypten med barnet och hans mor och stanna där tills jag säger till, för kung Herodes kommer att försöka döda barnet.
14 Medan det fortfarande var natt for Josef till Egypten tillsammans med Maria och barnet,
15 och de stannade där tills kung Herodes dog. På detta sätt uppfylldes det som profeten Hosea förutsagt: Jag har kallat min son från Egypten.
16 Herodes blev rasande när han förstod att stjärntydarna hade lurat honom. Han skickade soldater till Betlehem och gav dem order om att döda alla pojkar som var två år eller yngre, både i staden och på landsbygden runtomkring, eftersom stjärntydarna hade sagt att stjärnan hade visat sig för dem två år tidigare.
17 Genom Herodes brutala mördande uppfylldes profeten Jeremias ord:
18 Jämmerrop hörs från Rama, en ständig klagan. Rakel gråter över sina barn och låter sig inte tröstas, för de har alla dött.
Återkomsten till Nasaret
19 När Herodes hade dött visade sig en Herrens ängel för Josef i en dröm i Egypten och sa till honom:
20 Gör dig klar, och ta med dig barnet och hans mor och res tillbaka för de som försökte döda barnet är nu döda.
21 Josef återvände då genast till Israels land med Maria och barnet.
22 Men på vägen tillbaka blev han rädd, eftersom han fick veta att Herodes son Archelaos nu hade blivit kung. I en annan dröm blev han varnad att inte resa till Judeen. De fortsatte då i stället till Galileen
23 och bosatte sig i Nasaret. Därmed uppfylldes det som profeterna förutsagt om Jesus: Han ska kallas nasaré.
Matteus 2
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Österländska stjärntydare hyllar Jesus
2 Jesus föddes i Betlehem i Judeen under kung Herodes regeringstid. Då kom några österländska stjärntydare till Jerusalem 2 och frågade: ”Var finns judarnas nyfödda kung? Vi har sett hans stjärna gå upp i vårt eget land och har kommit för att hylla[a] honom.”
3 Kung Herodes blev skräckslagen, och hela Jerusalem med honom. 4 Han kallade därför samman folkets överstepräster och skriftlärda[b] och frågade dem om de visste var Messias skulle födas.
5 ”I Betlehem i Judeen”, svarade de, ”för så här skrev profeten:
6 ’Du Betlehem i Judas land,
du är inte den mest oansenlige bland Judas furstar,
för en härskare ska komma från dig,
en som blir en herde för mitt folk Israel.[c]’ ”
7 Då kallade Herodes i hemlighet till sig stjärntydarna igen för att få reda på den exakta tidpunkten då de först hade sett stjärnan. 8 ”Res till Betlehem och leta efter barnet”, sa han till dem. ”Och när ni har hittat det, kom då tillbaka och tala om det för mig, så att jag också kan resa dit och hylla[d] det.”
9 Efter samtalet med kungen gav stjärntydarna sig iväg, och då visade sig den stjärna igen som de hade sett gå upp i deras eget land. Den gick före dem tills den stannade över det ställe där barnet fanns.
10 Stjärntydarna blev mycket glada då de fick se stjärnan, 11 och de gick in i huset och fann barnet och hans mor, Maria. Där föll de ner för honom och hyllade[e] honom. Sedan tog de fram sina kistor och gav barnet gåvor. Det var guld, rökelse och myrra[f]. 12 Men när de skulle återvända till sitt eget land, reste de aldrig tillbaka till kung Herodes, för de hade varnats för det genom en dröm, och därför tog de en annan väg.
Flykten till Egypten
13 När stjärntydarna hade rest sin väg visade sig en Herrens ängel i en dröm för Josef. Ängeln sa: ”Stig upp och fly till Egypten med barnet och hans mor och stanna där tills jag säger till, för kung Herodes kommer att leta efter barnet och försöka döda det.”
14 Då gav sig Josef iväg till Egypten tillsammans med barnet och hans mor 15 och stannade där tills Herodes hade dött. Genom detta gick det i uppfyllelse som Herren hade förutsagt genom profeten: ”Ut ur Egypten kallade jag min Son.”[g]
16 Herodes blev rasande när han förstod att stjärntydarna hade lurat honom. Han gav order om att döda alla pojkar som var två år eller yngre, både i Betlehem och dess omgivning, med den tidsangivelse som utgångspunkt som han fått reda på av stjärntydarna. 17 Då gick det i uppfyllelse som profeten Jeremia förutsagt:
18 ”Ett rop hörs i Rama,
klagan och bitter gråt.
Rakel gråter över sina barn
och låter sig inte tröstas,
för de finns inte mer.”[h]
Hemkomsten till Israel
19 När Herodes hade dött visade sig en Herrens ängel i en dröm för Josef i Egypten 20 och sa till honom: ”Gör dig klar, ta med dig barnet och hans mor och res tillbaka till Israels land, för de som försökte döda barnet är döda.”
21 Josef återvände då genast till Israels land med barnet och hans mor. 22 Men på vägen tillbaka blev han rädd, eftersom han fick veta att Herodes son, Archelaos, nu hade blivit kung i Judeen. I en annan dröm blev han därför uppmanad att resa till Galileen 23 och bosatte sig i staden Nasaret. Genom detta gick det i uppfyllelse som profeterna förutsagt: Han ska kallas nasaré.[i]
Footnotes
- 2:2 Eller: för att tillbe.
- 2:4 Skriftlärda var både experter på lagen, Bibelns (Gamla testamentets) första del och kände väl till de heliga skrifterna över huvud taget. (Judarna delar upp Gamla testamentet i lagen, profeterna och skrifterna.)
- 2:6 Se Mika 5:2.
- 2:8 Eller: och tillbe.
- 2:11 Eller: och tillbad.
- 2:11 Rökelse och myrra var välluktande växtämnen som användes i templet och vid kungliga bröllop. Gåvorna var en symbol för att Jesus är Messias.
- 2:15 Se Hos 11:1.
- 2:18 Se Jer 31:15.
- 2:23 Detta hänvisar till vad profeterna har skrivit om Jesus i Gamla testamentet. Nasaré kan också syfta på neser (skottet från Jishajs stam, jfr Jes 11:1) eller på nasir (en person som lever avskild för Gud).
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.