Add parallel Print Page Options

Esras bön inför allt folket

Sedan kom de judiska ledarna till mig och berättade att många, även präster och leviter, hade börjat umgås med de hedniska folken och delta i deras avgudadyrkan. Det gällde: kananeer, hetiter, perisseer, jebuseer, ammoniter, moabiter, egyptier och amoreer.

Israelitiska män gifte sig med flickor från dessa hedniska folk och tog dem till hustrur åt sina söner. Guds heliga folk blev uppblandat genom dessa äktenskap, och många ledare hade varit dåliga föredömen.

När jag hörde detta, rev jag sönder mina kläder, slet mitt hår och mitt skägg och sjönk ihop på marken av förtvivlan.

Alla som fruktade Israels Gud och ville höra vad Herren skulle säga om folkets synd, kom och satte sig hos mig tills det var dags för kvällens brännoffer.

Då avbröt jag mitt sörjande, och i mina trasiga kläder föll jag ner på knä med lyfta händer mot Herren

och ropade:O min Gud, vad jag skäms inför dig! Ja, jag blygs att lyfta mitt ansikte mot dig, för våra synder har växt oss över huvudet och vår skuld är lika hög som himlen.

Hela vår historia har handlat om synd, och det var därför som vi och våra kungar och präster slaktades av hedniska kungar, bortfördes i fångenskap och plundrades och drabbades av skam, precis som nu.

Men just i dessa dagar har vi fått en möjlighet till frid, för du har tillåtit några av oss att återvända till Jerusalem från vår fångenskap. Du har gett oss ett tillfälle till glädje och ett nytt liv i vårt slaveri.

Vi är slavar, men i din kärlek och barmhärtighet har du inte övergett oss. I stället har du sett till att Persiens kungar blivit vänligt inställda till oss, så att de till och med har gett oss hjälp med att återuppbygga vår Guds tempel och Jerusalem ur dess ruiner, och därmed gett oss en stark och skyddad stad i Juda.

10 Men Herre, vår Gud, vad kan vi nu säga efter allt detta? Än en gång har vi alltså övergett dig och brutit dina lagar!

11 Profeterna varnade oss för att landet vi skulle få var orenat genom invånarnas fruktansvärda seder. Ja, från den ena ändan till den andra var det fyllt av orenhet.

12 Du sa till oss att vi inte skulle hjälpa dessa folk på något sätt och inte låta våra söner gifta sig med deras döttrar. Du varnade oss och sa att om vi bara följde denna regel, så skulle vi bli ett framgångsrikt folk och för all framtid kunna lämna detta land i arv till våra barn, generation efter generation.

13-14 Men nu har vi brutit mot dina lagar än en gång, genom dessa äktenskap med främlingar som lever i avguderi, och det har vi gjort efter det att vi blivit straffade med fångenskap för vår ondska. Egentligen fick vi inte det straff vi då förtjänade eftersom du lät en liten skara av oss bli räddad, men nu kommer nog din vrede att förgöra oss, så att inte någon enda kommer undan.

15 Herre, Israels Gud, du är en rättvis Gud! Här är vi med vår skuld, men på grund av den kan ingen av oss vara i din närhet.

Folket bekänner sin synd

10 Medan Esra låg på marken framför templet och grät och bad och bekände detta, samlades många män, kvinnor och barn, och de grät också.

Då sa Sekanja, Jehiels son, och en ättling till Ulam, till Esra: Vi har syndat mot Gud genom att gifta oss med dessa främmande kvinnor från andra folk. Men trots detta finns det hopp för Israel,

för vi lovar inför Gud att skilja oss från dem och sända bort dem och deras barn, för det är det enda rätta enligt lagen. Detta ska vi göra eftersom du och de rättfärdiga männen har beslutat så.

Esra, fatta mod och tala om för oss hur vi ska göra. Hela saken ligger i dina händer. Vi ska inte lägga hinder i vägen.

Då reste Esra sig upp och krävde att ledarna för prästerna och leviterna och hela Israels folk skulle göra som Sekanja hade sagt. Alla gick med på detta.

Sedan gick Esra in i Johanans rum i templet, och han varken åt eller drack medan han fortsatte att sörja över de återvändande flyktingarnas synd.

7-8 Ett meddelande skickades sedan ut i Juda och Jerusalem med befallning att alla skulle samlas i Jerusalem inom tre dagar. Ledarna hade beslutat att den som vägrade komma skulle gå miste om all sin egendom och inte längre tillhöra Israel.

Inom tre dagar, den tjugonde dagen i nionde månaden, hade alla män från Juda och Benjamin kommit till Jerusalem och stod på den öppna platsen framför templet. Det regnade häftigt, och både vädret och den allvarsamma situationen gjorde att alla skälvde.

10 Då reste Esra sig upp och talade till dem:Ni har syndat genom att gifta er med hedniska kvinnor och därmed ökat på Israels skuld inför Herren.

11 Bekänn er synd inför Herren, era fäders Gud, och skilj er från det hedniska folket runt omkring er och från dessa kvinnor!

12 Då samtyckte alla männen på en gång och svarade högt: Vi ska göra som du har sagt.

13 Men detta är inte något som kan klaras av på en eller två dagar, för det är många av oss som är inblandade. Dessutom regnar det så kraftigt att vi inte kan stanna kvar här ute mycket längre.

14 Låt i stället våra ledare ordna rättegångar åt oss på vår hemort, så att var och en som har en hednisk hustru kan sammanträffa med de äldste och domarna i staden. Sedan kan det fattas beslut i varje enskilt fall och situationen klaras upp, så att vår Guds fruktansvärda vrede kommer att vändas bort ifrån oss.

15 Endast Jonatan, Asaels son, Jaseja, Tikvas son, Mesullam och leviten Sabbetai, opponerade sig mot detta.

16-19 Man gjorde som det föreslagits. Esra valde ut män som var betrodda i sina respektive familjer. Den första dagen i nionde månaden började de genomgången av alla som gift sig med kvinnor från andra folk, och tre månader senare hade de avslutat sitt uppdrag.Här följer en förteckning över de präster som hade tagit sig hustrur utanför Israel. De lovade att skilja sig från dem och att offra en bagge för att sona sin skuld till Herren:Jesuas släkt:Maaseja, Elieser, Jarib och Gedalja.

20 Immers släkt:Hanani och Sebadja.

21 Harims släkt:Maaseja, Elia, Semaja, Jehiel och Ussia.

22 Pashurs släkt:Eljoenai, Maaseja, Ismael, Netanel, Josabad och Eleasa.

23 Bland leviterna:Josabad, Simei, Kelaja (som också kallades Kelita), Petaja, Juda och Elieser.

24 Bland sångarna endast Eljasib.Bland dörrvaktarna:Sallum, Telem och Uri.

25 Bland israeliterna i övrigt:Pareos släkt:Ramja, Issia, Malkia, Mijamin, Eleasar, Malkia, Benaja.

26 Elams släkt:Mattanja, Sakarja, Jehiel, Abdi, Jeremot och Elia.

27 Sattus släkt:Eljoenai, Eljasib, Mattanja, Jeremot, Sabad och Asisa.

28 Bebais släkt:Johanan, Hananja, Sabbai och Atlai.

29 Banis släkt:Mesullam, Malluk, Adaja, Jasub, Seal och Jeremot.

30 Pahat-Moabs släkt:Adna, Ketal, Benaja, Maaseja, Mattanja, Besalel, Binnui och Manasse.

31-32 Harims släkt:Elieser, Issia, Malkia, Semaja, Simeon, Benjamin, Malluk och Semarja.

33 Hasums släkt:Mattenai, Mattatta, Sabad, Elifelet, Jeremai, Manasse och Simei.

34-37 Banis släkt:Maadai, Amram, Uel, Benaja, Bedeja, Keluhi, Vanja, Meremot, Eljasib, Mattanja, Mattenai, Jaasu.

38-42 Binnuis släkt:Simei, Selemja, Natan, Adaja, Maknaddebai, Sasai, Sarai, Asarel, Selemja, Semarja, Sallum, Amarja och Josef.

43 Nebos släkt:Jegiel, Mattitja, Sabad, Sebina, Jaddu, Joel och Benaja.

44 Alla dessa män hade gift sig med kvinnor från andra folk och vissa av dem hade även barn tillsammans med dem.