Add parallel Print Page Options

En helande ström

47 Sedan ledde han mig tillbaka till templets ingång. Jag såg en ström som flöt fram österut under den södra delen av templet och passerade på södra sidan av altaret.

Sedan förde han mig utanför muren genom den norra porten och runt den östra entrén, där jag såg strömmen rinna fram på den södra sidan om östra porten.

Vi gick österut, och han mätte upp en sträcka av femhundra meter. Där bad han mig att gå över strömmen. Vattnet nådde upp till fotknölarna.

Han mätte upp ytterligare femhundra meter. Där räckte vattnet mig till knäna.

Femhundra meter senare räckte det mig till midjan, och efter ytterligare femhundra meter hade det blivit en så djup och stark ström att ingen kunde ta sig över. Vattnet var djupt nog att simma i.

Han sa till mig att komma ihåg vad jag hade sett, och sedan ledde han mig tillbaka utmed stranden.

Nu såg jag att det växte en mängd träd på båda sidor om floden!

Han sa till mig: Floden flyter österut genom öknen och Jordandalen till Döda havet, och där ska jag förvandla det salta vattnet så att det blir friskt och rent och rikt på fisk.

Allt som kommer i beröring med vattnet från den här floden ska få liv.

10 Fiskare ska stå utmed Döda havets stränder och fiska hela vägen från En-Gedi till En-Eglaim. Stränderna ska vara fulla av nät som ligger och torkar i solen. Döda havet ska bli lika rikt på olika slags fisk som Medelhavet.

11 Men sump- och träskmarker kommer fortfarande att vara salta.

12 Alla slags fruktträd ska växa utmed flodens stränder. Deras löv ska aldrig gulna eller falla av, och de ska alltid bära frukt. Varje månad ska det bli en ny skörd, för träden får vatten från floden som rinner ut från templet. Av frukten ska man äta, och löven kan användas som läkemedel.

13 Herren Gud säger: Här följer föreskrifterna om hur landet ska delas mellan Israels tolv stammar: I Josefs stam ska Efraim och Manasse ha var sin del.

14 I övrigt ska varje stam få lika stora områden. Jag har lovat och svurit att ge landet till era förfäder, och nu ska det bli er arvedel.

15 Gränsen i norr ska sträcka sig från Medelhavet mot Hetlon och sedan vidare genom Hamat till Sedad.

16 Därifrån ska den gå till Berota och Sibraim, som ligger på gränsen mellan Damaskus och Hamat, och slutligen till Hasar-Enon på gränsen till Hauran.

17 Den norra gränsen kommer alltså att sträcka sig från Medelhavet till Hasar-Enon på grän sen mellan Hamat i norr och Damaskus i söder.

18 Den östra gränsen kommer att gå söderut från Hasar-Enon till berget Hauran, där den ska böja av mot väster till Jordan vid södra spetsen av Galileiska sjön. Sedan ska den fortsätta ner utmed floden Jordan, som skiljer Israel från Gilead, förbi Döda havet och till Tamar.

19 Den södra gränsen kommer att gå åt väster från Tamar till källorna vid Meribot-Kades och sedan följa den egyptiska bäcken till Medelhavet.

20 På västra sidan kommer själva Medelhavet att vara er gräns från den södra gränsen till den punkt där gränsen i norr börjar.

21 Dela landet inom dessa gränser mellan Israels stammar.

22 Landet är ert arv, och det gäller även för de främlingar som bor tillsammans med er. Alla barn som föds i landet, även om deras föräldrar är främlingar, ska betraktas som medborgare och ha samma rättigheter som era egna barn.

23 De som är från andra folk ska få mark sig tilldelad i samma område som den stam de bor bland.

Landet delas mellan stammarna

48 Här följer en lista på de områden som var och en av stammarna ska ha:Dans område sträcker sig från nordvästra gränsen vid Medelhavet över Hetlon till Hamat och sedan vidare till Hasar-Enon på gränsen mellan Damaskus i söder och Hamat i norr. Hela den sträckan, från den östra och till den västra gränsen, tillhör Dan.

Asers område ligger söder om Dans och har samma gräns i öster och väster.

Naftalis land ligger söder om Asers med samma gränslinjer i öster och väster.

Sedan kommer Manasse, söder om Naftali, med samma gränslinjer i öster och väster.

5-7 Näst därefter mot söder följer Efraim och sedan Ruben. Sedan följer Juda. Alla dessa har samma gränslinjer i öster och väster.

Söder om Juda ligger det område som är avskilt för templet. Det har samma gränslinjer i öster och väster som stammarnas områden med templet i mitten.

Detta område som tillhör Herren ska vara tolv och en halv kilometer långt och fem kilometer brett.

10 Det landstycke som omger templet är tolv och en halv kilometer långt i öst-västlig riktning och fem kilometer brett, från norr till söder.

11 Det är avsett för de präster som är barn till Sadok och som var lydiga mot mig. De föll inte i synd när Israels folk och stora delar av Levi stam syndade.

12 Därför får de en särskild del när landet delas upp, nämligen den heligaste delen. Närmast söder om denna del ligger det område där leviterna ska bo.

13 Det ska vara av samma storlek och form som det första, tolv och en halv gånger fem kilometer.

14 Inget av dessa särskilda landområden får någonsin säljas, bytas bort eller brukas av andra, för de är heliga och tillhör Herren.

15 Landremsan söder om tempelområdet är för allmänt bruk - till bosättningar och betesmark och för en stad. Storleken på området är tolv och en halv kilometer gånger två och en halv kilometer.

16 Staden ska vara 2.250 meter i fyrkant.

17 De betesmarker som omger staden ska sträcka sig 125 meter i varje riktning.

18 Det som återstår av detta område, som gränsar till det heliga området, ska odlas för att ge mat till stadens arbetare.

19 Det ska vara öppet för alla som arbetar i staden, varifrån i Israel de än kommer.

20 Hela detta område, med den heliga marken inräknad, mäter tolv och en halv kilometer i vardera riktningen.

21-22 Landet på båda sidor om detta område, ända ut till Israels östra och västra gränser, ska tillhöra fursten. Det sträcker sig tolv och en halv kilometer mellan Judas område i norr och Benjamins i söder.

23 De övriga stammarna ska ha följande områden: Benjamins område sträcker sig över hela Israels land från den östra gränsen till den västra.

24 Söder om Benjamins område ligger Simeons, och det sträcker sig också till de östra och västra gränserna.

25 Därnäst kommer Isaskar med samma gränser och

26 därefter Sebulon.

27-28 Gad kommer sedan och har samma gränser i öster och väster som de övriga, medan dess södra gräns går från Tamar till källorna vid Meribat-Kades och sedan följer Egyptens bäck till Medelhavet.

29 Detta är de områden som kommer att tillfalla varje särskild stam, säger Herren Gud.

Stadsportarna i det nya Jerusalem

30-31 Jerusalem ska ha tolv portar, var och en uppkallad efter en av Israels stammar. Stadsmurens fyra sidor ska alla vara 2.250 meter långa. På norra sidan ska det finnas tre portar, en uppkallad efter Ruben, en efter Juda och en efter Levi.

32 På östra sidan ska portarna få namn efter Josef, Benjamin och Dan.

33 Den södra muren ska få portar efter Simeon, Isaskar och Sebulon,

34 och muren på västra sidan får sina portar uppkallade efter Gad, Aser och Naftali.

35 Hela stadens omkrets blir då nio kilometer, och namnet på staden ska för all framtid vara 'Herren är här!'

Tempelkällan

47 Sedan förde han mig tillbaka till templets ingång. Jag såg att vatten flöt fram under templets tröskel österut; templets framsida vette åt öster. Vattnet strömmade ner under templets högra sida, söder om altaret. Sedan förde han mig ut genom den norra porten och ledde mig runt på utsidan till den östra porten. Där flödade vattnet fram från den södra sidan. Mannen gick sedan österut, med ett mätsnöre i sin hand, och mätte upp 500 meter. Han ledde mig genom vattnet, som nådde upp till fotknölarna. Han mätte upp ytterligare 500 meter och ledde mig genom vattnet, som nådde mig till knäna. Åter mätte han upp 500 meter och ledde mig genom vattnet, som nu nådde mig till midjan. Han mätte upp ytterligare 500 meter, och nu var där en flod som jag inte kunde vada över. Vattnet var så djupt att man måste simma. Det var en flod som ingen kunde vada över.

Han sa till mig: ”Ser du, människa?” Sedan ledde han mig tillbaka till flodstranden. När jag kom tillbaka såg jag att det växte en mängd träd på båda sidor om floden. Han sa till mig: ”Detta vatten flyter mot den östra regionen, strömmar ner i Jordandalen och når sedan havet. När det sedan står stilla i havet blir vattnet friskt. Det ska vimla av levande varelser där floden rinner ut. Där ska finnas rikligt med fisk, för detta vatten flyter där och gör vattnet friskt. Allting lever där denna flod rinner ut. 10 Fiskare ska stå utmed stränderna; från En-Gedi till En Eglajim ska det finnas platser där nät ligger på tork. Det ska bli lika rikt på olika slags fisk som Medelhavet. 11 Men sump- och träskmarker kommer inte att bli friska, de ska lämnas för utvinning av salt. 12 Alla slags fruktträd ska växa utmed flodens stränder. Deras löv ska aldrig vissna, och de ska alltid bära frukt. Varje månad ska det bli en ny skörd, för de får sitt vatten från helgedomen. Deras frukt ska vara till föda och löven till läkedom.”

Israels gränser

13 Så säger Herren, Herren: ”Det här är de gränser som ni ska följa när ni fördelar landet mellan Israels tolv stammar, med två andelar åt Josef. 14 I övrigt ska ni dela landet lika mellan dem, för jag har med upplyft hand svurit att ge det till era förfäder, och nu ska det bli er arvedel.

15 Detta ska vara landets gräns:

Gränsen i norr ska sträcka sig från Medelhavet mot Hetlon och sedan vidare genom Levo-Hamat till Sedad, 16 Berota och Sivrajim, som ligger på gränsen mellan Damaskus och Hamat, och slutligen till Hasar Hatikon på gränsen till Hauran. 17 Gränsen sträcker sig alltså från havet till Hasar Enon vid Damaskus norra gräns och med Hamat längre upp i norr. Detta är gränsen i norr.

18 Den östra gränsen börjar mellan Hauran och Damaskus, går längs Jordan mellan Gilead och Israels land, fram till Östra havet, ända till Tamar[a]. Detta är gränsen i öster.

19 Den södra gränsen går från Tamar till källorna vid Merivat Kadesh och sedan längs gränsfloden[b] till Medelhavet. Detta är sydgränsen, i söder.

20 I väster utgör Medelhavet gränsen, upp till en punkt mitt emot Levo-Hamat. Detta är gränsen i väster.

21 Ni ska dela detta land mellan er, allt efter Israels stammar. 22 Ni ska dela ut det genom lottkastning som arvedel åt er själva och åt de främlingar som bor och har fött barn bland er. Ni ska betrakta dem som infödda israeliter, och de ska tillsammans med er få en arvedel bland Israels stammar. 23 Ni ska ge främlingen hans arvedel hos den stam där han bor, säger Herren, Herren.

Fördelningen av landet

48 Det här är namnen på stammarna:

Dans område ligger vid norra gränsen och följer vägen till Hetlon, Levo-Hamat och Hasar Enan och Damaskus norra gräns bredvid Hamat. Detta är hans gräns från öster till väster.

Ashers område ligger intill Dans från öster till väster,

Naftalis intill Ashers från öster till väster,

Manasses intill Naftalis från öster till väster,

Efraims intill Manasses från öster till väster,

Rubens intill Efraims från öster till väster,

och Juda intill Rubens område från öster till väster.

Intill Judas område ligger från öster till väster det område som ni ska avskilja som en särskild gåva, tolv och en halv kilometer brett och lika långt som en stamlott från öster till väster. Helgedomen ska ligga i mitten.

Detta område som ni avskiljer åt Herren ska vara tolv och en halv kilometer långt och tio[c] kilometer brett. 10 Detta heliga område tillhör prästerna. Det är tolv och en halv kilometer långt i norr, fem kilometer brett i väster, fem kilometer brett i öster, och tolv och en halv kilometer långt i söder. Herrens helgedom ska ligga i mitten. 11 Det är avsett för de helgade prästerna av Sadoks släkt som troget tjänade mig och inte irrade bort med israeliterna som leviterna gjorde. 12 De får detta stycke av det heliga området i landet som en särskild gåva. Den är höghelig och ligger intill leviternas område. 13 Utmed prästernas område ska leviterna ha sitt område, tolv och en halv kilometer långt och fem kilometer brett. Den totala längden blir tolv och en halv kilometer och bredden tio kilometer. 14 De får inte sälja eller byta bort något av det. Det bästa av landet får inte överlåtas åt någon annan, för det är helgat åt Herren.

15 Resten av området, som är 2,5 kilometer brett och tolv och en halv kilometer långt, ska vara till allmänt bruk för staden – till bostäder och betesmark. Staden ska ligga i mitten. 16 Stadens mått ska vara 2 250 meter i fyrkant, lika i norr, söder, öster och väster. 17 Stadens betesmarker ska sträcka sig 125 meter i varje riktning, norr, söder, öster och väster. 18 Det som återstår av detta område, som gränsar till det heliga området, är fem kilometer österut och fem kilometer västerut, utmed det heliga området. Dess avkastning ska livnära stadens arbetare. 19 Stadens arbetare från alla Israels stammar ska bruka marken. 20 Hela detta område mäter tolv och en halv kilometer i vardera riktningen. Ni ska avskilja ett heligt område, en fyrkant, tillsammans med stadens ägor.

21 Det som återstår på båda sidor om det heliga området och stadens ägor ska tillhöra fursten, utmed det tolv och en halv kilometer breda heliga området i öster till den östra gränsen, och utmed det tolv och en halv kilometer breda området i väster till den västra gränsen. Dessa områden längs stamlotterna ska tillhöra fursten. Det heliga området med helgedomen ska vara i mitten. 22 Leviternas ägor och stadens ägor ska ligga mitt emellan de områden som tillhör fursten. Området som tillhör fursten ligger mellan Judas och Benjamins gränser.

23 Av de övriga stammarna ska Benjamin ha en lott som sträcker sig från den östra sidan till den västra, 24 Simon en lott intill Benjamins, från öster till väster, 25 Isaskar en lott intill Simons, från öster till väster, 26 Sebulon en lott intill Isaskars, från öster till väster, 27 Gad en lott intill Sebulons, från öster till väster. 28 Gads södra gräns går söderut från Tamar till källorna vid Merivat Kadesh och vidare längs gränsfloden till Medelhavet.

29 Detta är det land som ni ska lotta ut som arvedel åt Israels stammar. Detta är deras lotter,” säger Herren, Herren.

Stadsportarna i det nya Jerusalem

30 Dessa är utgångarna från staden: På norra sidan, som är 2 250 meter lång, 31 finns tre portar i norr: Rubens, Judas och Levis. Stadsportarna är nämligen uppkallade efter Israels stammar. 32 På östra sidan, som är 2 250 meter lång, finns tre portar: Josefs, Benjamins och Dans. 33 På södra sidan, som är 2 250 meter lång, finns tre portar: Simons, Isaskars och Sebulons. 34 På västra sidan, som är 2 250 meter lång, finns tre portar: Gads, Ashers och Naftalis.

35 Hela stadens omkrets blir då nio kilometer. Namnet på staden ska för all framtid vara:

Herren är där.

Footnotes

  1. 47:18 Egentligen ni ska mäta, vilket är mycket likt Tamar i grundtexten; översättningen här följer Peshitta m.fl. översättningar. Se även v. 19.
  2. 47:19 Egyptens gränsflod, Jos 15:4.
  3. 48:9,13 Se not till 45:1.

Vi är Guds barn

Se hur innerligt vår himmelske Far älskar oss. Han tillåter att vi kallas hans barn, och det är vi ju också. Tänk på vad det betyder! Men eftersom de flesta människor inte känner Gud, förstår de naturligtvis inte att vi är hans barn.

Ja, kära vänner, vi är redan Guds barn, här och nu, och vi kan inte ens föreställa oss hur det ska bli senare. Men vi vet att när han kommer, ska vi bli lika honom. Vi får se honom precis sådan som han är.

Alla som verkligen tror detta kommer att vara aktsamma om sin renhet, liksom Kristus är ren.

Men de som fortsätter att synda är emot Gud, för varje synd är emot Guds vilja.

Och ni vet att hans Son blev människa, för att han skulle kunna ta bort våra synder, och att det inte finns någon synd i honom.

Om vi håller oss nära honom och lyder honom, så syndar inte vi heller. Men de som fortsätter att synda borde inse att de egentligen aldrig har lärt känna honom och blivit hans.

Kära barn, låt inte någon lura er i fråga om detta! Om ni alltid gör vad som är gott, så är det därför att ni är goda, precis som han är god.

Men om ni fortsätter att synda, visar det att ni fortfarande tillhör Satan, som har syndat ända från början. Men Guds Son kom för att göra slut på djävulens gärningar.

Den person som har blivit född in i Guds familj kan inte fortsätta att synda, för Guds liv finns i honom. Det nya livet behärskar honom. Han har blivit född på nytt.

Vårt liv avslöjar oss

10 Nu kan vi alltså säga vem som är ett Guds barn och vem som tillhör Satan. Den som lever ett liv i synden och inte älskar sin bror visar att han inte tillhör Guds familj,

11 för det budskap som vi har hört från början är att vi ska älska varandra.

12 Vi ska inte vara som Kain, som tillhörde Satan och dödade sin bror. Varför dödade han honom? Därför att hans handlingar var onda och hans brors liv bättre än hans eget.

13 Därför ska ni inte vara förvånade, kära vänner, om världen hatar er.

14 Om vi älskar andra kristna, bevisar det att vi har blivit befriade från döden och fått evigt liv. Men en person som inte har kärlek till andra är på väg mot en evig död.

15 Den som hatar sin bror är egentligen en mördare, och ni vet att ingen som går med sådana tankar har evigt liv inom sig.

16 Vi vet vad verklig kärlek är, därigenom att Kristus dog för oss. Därför ska vi också vara beredda att ge våra liv för våra kristna bröder.

17 Om någon, som säger sig vara kristen och har vad han behöver, ser en bror som är i nöd och inte hjälper honom, inte kan väl då Guds kärlek finnas i honom?

18 Kära barn, låt oss sluta att bara säga att vi älskar människor. Låt oss verkligen älska dem och visa det genom våra handlingar.

19 Då vet vi säkert att vi är på Guds sida, och våra samveten kommer att vara rena, till och med när vi står inför Herren.

20 Men även om samvetet skulle döma oss så vet vi att Herren känner oss bättre än vårt samvete och vet allt om oss.

21 Men, älskade vänner, om våra samveten är rena, kan vi med lugn och förtröstan komma till Herren

22 och få vad vi än ber om, därför att vi lyder honom och gör det som gläder honom.

23 Och detta är vad Gud säger att vi måste göra: tro på hans Son Jesus Kristus och älska varandra så som han har lärt oss.

24 De som gör vad Gud säger, lever i gemenskap med honom och han med dem. Vi vet att detta är sant, därför att den helige Ande, som han har gett oss, talar om det för oss.

Tänk vilken kärlek Fadern har visat oss när vi får kallas Guds barn, och det är vi verkligen! Världen känner oss inte, därför att den inte har lärt känna honom. Mina kära, vi är redan nu Guds barn, men vad vi ska bli i framtiden har ännu inte uppenbarats. Men vi vet att när han uppenbarar sig ska vi bli lika honom, för då får vi se honom så som han är. Var och en som har detta hopp till honom renar sig själv, så som han är ren.

Var och en som syndar bryter mot lagen, för synd är laglöshet. Men ni vet att han uppenbarade sig för att ta bort synderna, och att det inte finns någon synd i honom. Den som förblir i honom lever inte i synd. Den som fortsätter att synda har aldrig sett honom och känner honom inte.

Mina barn, låt ingen leda er vilse. Den som gör det som är rättfärdigt är rättfärdig, så som han är rättfärdig. Och den som lever i synd är djävulens barn, för djävulen har syndat ända från början. Men Guds Son uppenbarade sig för att göra slut på djävulens verk. Den som är född av Gud lever inte i synd, för Guds säd förblir i honom. Han kan inte fortsätta att synda eftersom han är född av Gud.

10 Av detta blir det alltså uppenbart vilka som är Guds barn och vilka som är djävulens. Den som handlar orättfärdigt är inte av Gud, och inte heller den som inte älskar sina trossyskon.

Älska varandra

11 Detta är budskapet som ni har hört från början, att vi ska älska varandra. 12 Vi ska inte likna Kain, som tillhörde den Onde och dödade sin bror.[a] Och varför dödade Kain honom? Jo, därför att han själv handlade fel, medan hans bror handlade rättfärdigt. 13 Var därför inte förvånade, syskon, om världen hatar er.

14 Vi vet att vi har gått från döden till livet, eftersom vi älskar våra trossyskon. Men den som inte älskar är kvar i döden. 15 Den som hatar sin bror är en mördare, och ni vet att ingen mördare har evigt liv inom sig. 16 Jesus offrade sitt liv för oss, och genom detta vet vi vad verklig kärlek är. Också vi är skyldiga att ge vårt liv för våra trossyskon.

17 Om någon som har allt vad han behöver här i världen ser en annan troende leva i fattigdom och ändå inte känner medlidande med denne, hur kan då Guds kärlek finnas kvar i honom?

18 Mina barn, låt oss inte älska med tomma ord, utan med praktisk handling och sanning. 19 Då vet vi att vi är av sanningen och våra hjärtan kan känna sig trygga inför honom, 20 även om vårt hjärta fördömer oss. För Gud är större än vårt hjärta och vet allt.

21 Mina kära, om vårt hjärta inte dömer oss så kan vi vara frimodiga inför Gud, 22 och vad vi än ber om ska vi få av honom, eftersom vi håller hans bud och gör det som behagar honom. 23 Detta är hans bud, att vi ska tro på hans Sons Jesus Kristus namn och älska varandra så som han har befallt oss. 24 Den som håller Guds bud förblir i Gud och Gud i honom. Och att han förblir i oss vet vi av Anden som han har gett oss.

Footnotes

  1. 3:12 Jfr 1 Mos 4:3-8.