Add parallel Print Page Options

24 Det kan hända att en man, efter att han har gift sig, inte längre ser med välvilja på sin hustru, eftersom han finner något motbjudande hos henne. Han skriver ett skilsmässobrev, ger henne det och skickar iväg henne och kvinnan, när hon har lämnat hans hus, går och gifter sig med någon annan. Om även denne man ogillar henne, skriver och överlämnar ett skilsmässobrev och så skickar iväg henne från sitt hus, eller om denne andre man dör, då kan inte den förste mannen, som skilde sig från henne, gifta om sig med henne efter att hon blivit orenad, ty sådant är avskyvärt för Herren. Du ska inte dra synd över det land som Herren, din Gud, har gett dig.

En nygift man behöver inte gå ut i krig eller utföra andra uppdrag. Under ett år ska han vara hemma och göra sin hustru lycklig.

Man får inte ta en handkvarn eller den övre kvarnstenen i pant, för det vore att ta livet i pant.

Den som kidnappar en av sina bröder i Israel och behandlar honom som en slav eller säljer honom, ska dödas. Gör dig av med det onda bland folket!

Nionde budet: Ärlighet och tillit

Var mycket noga med att följa de föreskrifter som de levitiska prästerna ger angående spetälska. Vad jag har befallt dem ska ni följa in i minsta detalj. Kom ihåg vad Herren, din Gud, gjorde med Mirjam när ni var på vandring från Egypten.

10 Om du lånar ut något till en annan, får du inte gå in i hans hus för att själv hämta pant från honom. 11 Stanna utanför! Låt låntagaren bära ut panten till dig. 12 Om han är fattig, ska du inte gå och lägga dig med hans mantel hos dig. 13 Återlämna panten vid solnedgången, så att han kan sova under manteln på natten. Han kommer att välsigna dig och detta är en rättfärdig handling från dig inför Herren, din Gud.

14 Gör aldrig orätt mot en fattig och nödlidande daglönare, vare sig det är en israelit eller en främling som bor i din stad och i ditt land. 15 Betala honom hans lön varje dag före solnedgången, eftersom han är fattig och behöver den genast. Annars kanske han anklagar dig inför Herren och då har du fått en synd att svara för.

16 Föräldrarna får inte dödas för sina barns synder och barn ska inte dödas för synder som deras föräldrar har begått. Var och en ska dö för sitt eget brott.

Tionde budet: Lystenhet

17 Du måste handla rättvist mot främlingar och faderlösa och du får inte ta en änkas kläder i pant. 18 Kom ihåg att du själv var slav i Egypten och att Herren, din Gud, räddade dig därifrån. Det är därför jag ger dig denna befallning.

19 Om du glömmer kvar en kärve på åkern när du bärgar din skörd, ska du inte gå tillbaka för att hämta den. Lämna den kvar åt främlingar, faderlösa och änkor. Då ska Herren välsigna dig i allt du gör. 20 När du slår ner oliver från träden, ska du inte söka igenom trädgrenarna en andra gång. Lämna kvar en del åt främlingar, faderlösa och änkor. 21 När du plockar druvorna i din vingård, gör ingen efterskörd utan lämna den kvar till främlingar, faderlösa och änkor. 22 Kom ihåg att du själv var slav i Egypten! Det är därför jag ger dig denna befallning.

25 Om två män är oense och vänder sig till domstolen, ska de som dömer fria den oskyldige och döma den skyldige. Om den skyldige döms till spöstraff, ska domaren befalla honom att lägga sig ner och domaren ska själv övervaka att han får så många slag han förtjänar. Han kan få upp till fyrtio rapp. Men mer än fyrtio rapp får man inte ge. Straffet får inte bli så hårt att din bror förnedras.

Du ska inte binda ihop munnen på en oxe som tröskar.

Om två bröder bor tillsammans och en av dem dör utan att ha fått en son, får hans änka inte gifta sig utanför släkten. Hennes mans bror ska ta henne till hustru och göra sin svågerplikt mot henne och den förste son de får tillsammans ska räknas som den dödes son, så att hans namn lever kvar i Israel. Om den dödes bror vägrar att fullgöra sin plikt och gifta sig med sin svägerska, ska hon gå till de äldste i stadsporten och säga: ”Min mans bror vägrar att låta sin brors släkt föras vidare och att fullgöra sina skyldigheter som svåger mot mig.” De äldste i staden ska då kalla honom till sig och tala igenom saken med honom. Om han fortfarande vägrar att gifta sig med henne, ska svägerskan gå fram till honom i de äldstes närvaro, dra av honom en sandal och spotta honom i ansiktet. Sedan ska hon säga: ”Så går det för den man som vägrar att låta sin brors släkt leva vidare.” 10 Sedan ska man tala om hans avkomlingar som ”den barfotades släkt”.

11 Om två män slåss och den enes hustru griper in för att hjälpa sin man genom att ta tag om den andre mannens könsorgan, 12 ska hennes hand huggas av utan förbarmande.

13 Du får inte ha två olika vikter i påsen, en som är för lätt och en annan som är tyngre. 14 Inte heller får du ha olika mått i huset, ett som är stort och ett som är litet. 15 Du ska ha rätta och riktiga vikter och mått. Då får du leva länge i det land Herren, din Gud, ger dig. 16 Herren, din Gud, avskyr alla som ägnar sig åt det som är orätt.

17 Kom ihåg vad amalekiterna gjorde mot dig när du var på väg från Egypten! 18 De mötte dig på din väg och stred mot dig när du var trött och utmattad. Utan att frukta Gud anföll de dem som var svaga och hade kommit efter de andra. 19 När du nu med Herrens, din Guds, hjälp äntligen får leva i ro för alla dina fiender, ska du därför utrota amalekiterna från jorden så att ingen längre minns att de existerat. Glöm aldrig detta!

Böner till Herren inför särskilda tillfällen

26 När du har kommit in i det land som Herren, din Gud, vill ge dig och du har intagit det och bosatt dig där, ska du ta en del av den första skörden du bärgat i landet som Herren, din Gud, ger dig. Lägg det i en korg och bär det till den plats som Herren, din Gud, väljer ut åt sig, den plats där han ska låta sitt namn bo. Gå till den tjänstgörande prästen och säg till honom: ”Idag bekräftar jag att Herren, din Gud, har fört mig till det land han med ed lovade våra förfäder att ge oss.” Prästen ska då ta korgen och ställa den framför Herrens, din Guds, altare. Sedan ska du säga inför Herren, din Gud: ”Min förfader var en kringvandrande aramé som flyttade ner till Egypten med en liten grupp människor. Där bodde de och växte till ett stort, mäktigt och talrikt folk. Egypterna behandlade oss illa, förtryckte oss och gjorde oss till slavar. Då ropade vi till Herren, våra fäders Gud. Han hörde oss och såg vårt lidande, vårt elände och vårt betryck och förde oss ut ur Egypten med sin fruktansvärda makt och stora kraft. Han gjorde tecken och under och han har lett oss till den här platsen och gett oss detta land som flyter av mjölk och honung. 10 Nu, Herre, bär jag fram det första från min skörd på den mark som du har gett mig.” Ställ sedan korgen framför Herren, din Gud, och tillbe honom. 11 Därefter ska du glädja dig över allt det goda som Herren, din Gud, har gett dig tillsammans med din familj och med de leviter och främlingar som bor hos dig.

12 När du vart tredje år,[a] året för tiondegivandet, har samlat in allt ditt tionde av det du skördat och gett det till leviter, främlingar, faderlösa och änkor så att de kan få äta sig mätta i dina städer, 13 ska du säga inför Herren, din Gud: ”Jag har tagit det heliga i mitt hus och gett till leviterna, främlingarna, de faderlösa och änkorna, precis som du har befallt. Jag har inte överträtt eller glömt ett enda av dina bud. 14 Jag har inte ätit av tiondet när jag haft sorg, rört något av det när jag varit oren eller gett något av det till de döda. Jag har varit lydig mot Herren, min Gud, och gjort allt som du har befallt mig. 15 Se nu ner från din heliga boning i himlen och välsigna ditt folk Israel och det land du har gett oss, ett land som flyter av mjölk och honung, så som du med ed lovade våra förfäder!”

Lyd alla Guds bud

16 Herren, din Gud, befaller dig idag att lyda alla dessa lagar och föreskrifter. Du ska troget följa dem av hela ditt hjärta och av hela din själ. 17 Du har idag förklarat att Herren är din Gud och du har lovat att följa och hålla hans lagar, bud och föreskrifter och lyda honom. 18 Herren har idag förklarat att du är hans eget folk, hans egendom, så som han har lovat dig. Om du lyder alla hans bud, 19 kommer han att upphöja dig över alla andra folk han har skapat och ge dig heder, ära och berömmelse. Du ska vara ett heligt folk avskilt för Herren, din Gud, så som han har lovat.

Ett minnesmärke

27 Mose och de äldste i Israel gav folket ytterligare befallningar: ”Lyd hela den lag jag ger er idag! När ni går över Jordan och kommer in i det land Herren, din Gud, ger dig, ska du resa upp stora stenar. Stryk kalk på stenarna och när du gått över dit, skriv på dem varje ord i denna lag. Då ska du få komma in i det land som Herren, din Gud, vill ge dig och som flyter av mjölk och honung, så som Herren, din Gud, har lovat dig. När ni kommit över Jordan, res stenarna på berget Eval på andra sidan floden som jag idag befaller dig och kalka dem vita. Bygg sedan ett altare till Herren, din Gud, ett altare av sten som inte ska bearbetas med järn. Av ohuggna stenar från marken ska du bygga Herrens, din Guds, altare och offra brännoffer till Herren, din Gud.

”Offra också gemenskapsoffer där, ät dem och gläd dig inför Herren, din Gud. Skriv varje ord i denna lag klart och tydligt på stenarna.”

Sedan sa Mose och de levitiska prästerna till hela Israel: ”Var stilla och lyssna, Israel! Idag har du blivit Herrens, din Guds, folk. 10 Lyd Herren, din Gud, och alla de bud och stadgar som jag ger dig idag!”

Leviterna påminner folket om Herrens dom i tolv olika fall

11 Samma dag gav Mose följande befallningar till folket:

12 När ni har gått över Jordan, ska Simons, Levis, Judas, Isaskars, Josefs och Benjamins stammar stå på berget Gerissim för att välsigna folket 13 och Rubens, Gads, Ashers, Sebulons, Dans och Naftalis stammar ska stå på berget Eval och förbanna.

14 Leviterna ska med hög röst recitera inför hela Israel:

15 ”Förbannelse över var och en som tillverkar och i hemlighet sätter upp en avgud vare sig det är en gud utskuren i trä eller en gjord av metall, för Herren avskyr dessa avgudar.”

Och allt folket ska svara: ”Amen!”[b]

16 ”Förbannelse över var och en som föraktar sin far eller mor.”

Och allt folket ska svara: ”Amen!”

17 ”Förbannelse över var och en som flyttar gränsstenarna mellan sitt eget och grannens markområde.”

Och allt folket ska svara: ”Amen!”

18 ”Förbannelse över var och en som leder en blind vilse.”

Och allt folket ska svara: ”Amen!”

19 ”Förbannelse över var och en som förvägrar främlingar, faderlösa och änkor deras rätt.”

Och allt folket ska svara: ”Amen!”

20 ”Förbannelse över var och en som ligger med sin fars hustru, för han vanärar sin fars bädd.”

Och allt folket ska svara: ”Amen!”

21 ”Förbannelse över var och en som har sexuellt umgänge med ett djur.”

Och allt folket ska svara: ”Amen!”

22 ”Förbannelse över var och en som ligger med sin syster eller halvsyster.”

Och allt folket ska svara: ”Amen!”

23 ”Förbannelse över var och en som ligger med sin svärmor.”

Och allt folket ska svara: ”Amen!”

24 ”Förbannelse över var och en som i hemlighet mördar någon.”

Och allt folket ska svara: ”Amen!”

25 ”Förbannelse över var och en som mot betalning dödar en oskyldig.”

Och allt folket ska svara: ”Amen!”

26 ”Förbannelse över var och en som inte håller sig till buden i denna lag och gör dem.”

Och allt folket ska svara: ”Amen!”

Footnotes

  1. 26:12 Se 14:22-29.
  2. 27:15 Amen betyder ungefär sannerligen och ger uttryck för en bekräftelse eller en önskan att så ska ske.