Apostlagärningarna 17-19

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)

Paulus predikar i Thessalonike

17 Därefter tog Paulus och Silas vägen genom städerna Amfipolis och Apollonia och kom till Thessalonike, där det fanns en judisk synagoga.

² Paulus gick som vanligt dit för att samtala med människorna, och under tre sabbatsdagar i rad förmedlade han Skriftens ord till dem.

³ Han förklarade profetiorna om hur Messias måste lida och uppstå från de döda och bevisade att Jesus är Messias.

⁴ Några av de judar som lyssnade blev övertygade och stödde Paulus och Silas. Det gjorde också många greker, liksom ett stort antal förnäma kvinnor med högt anseende i staden.

⁵ Men de judiska ledarna blev avundsjuka och lyckades få en massa löst folk från gatorna att attackera de troende. De stormade fram mot Jasons hus och tänkte ställa Paulus och Silas till svars inför myndigheterna och få dem straffade.

⁶ Eftersom de inte fann dem där, släpade de ut Jason och några av de andra troende och tog i stället med sig dem till myndigheterna. Paulus och Silas har vänt upp och ner på hela världen, och nu är de här och ställer till bråk i vår stad, ropade de.

⁷ Och Jason har låtit dem komma in i sitt hem. Allihop är skyldiga till förräderi för de säger att de har en annan kung än kejsaren, en egen kung som heter Jesus.

^8-9 Folket i staden, liksom domarna, blev mycket oroade av dessa rapporter och släppte dem inte fria förrän de hade fått borgen för dem.

Paulus i Beroia

¹⁰ Samma natt såg de kristna till att Paulus och Silas kom iväg till Beroia. Också där gick de till synagogan för att predika.

¹¹ Människorna i Beroia var mer mottagliga för Guds ord än de i Thessalonike och de lyssnade med glädje till budskapet. De granskade skrifterna varje dag för att kontrollera det som Paulus och Silas predikade, och för att se om det verkligen var riktigt.

¹² Resultatet blev att många av dem började tro, däribland flera välkända grekiska kvinnor och män.

¹³ Men när judarna i Thessalonike fick reda på att Paulus predikade i Beroia, kom de dit och ställde till oro bland folket.

¹⁴ De troende handlade snabbt och skickade Paulus vidare till kusten, medan Silas och Timotheos stannade kvar.

¹⁵ De som följde med Paulus fortsatte med honom till Athen. Sedan återvände de till Beroia med ett meddelande till Silas och Timotheos att de skulle skynda sig att komma efter.

Paulus i Athen

¹⁶ Medan Paulus väntade på dem i Athen, blev han mer och mer upprörd över alla de avgudabilder han såg överallt i staden.

¹⁷ Han gick till synagogan, och där talade han till judarna och de gudfruktiga greker som fanns där, och varje dag talade han på torget till alla som råkade vara där.

¹⁸ Han träffade också några av de epikureiska och stoiska filosoferna. När han berättade för dem om Jesus och att han uppstått från de döda, reagerade de genom att ropa: Han pratar smörja, eller han försöker pracka på oss en främmande religion.

¹⁹ De tog honom med sig till Areopagen. Kom och berätta mer för oss om den här nya religionen, sa de,

²⁰ för det är ganska märkliga saker du har att säga, och allt är nytt för oss.

²¹ Detta var egentligen inget ovanligt för alla athenare, så väl som alla utlänningar i Athen, tycks använda all sin tid till att diskutera de senaste idéerna på modet.

²² Paulus ställde sig alltså framför dem på Areopagen och sa: Athenare, jag har lagt märke till att ni är mycket religiösa,

²³ för när jag har promenerat omkring här har jag sett många altaren. Ett av dem hade inskriften: 'Åt den okände guden'. Ni har bett till honom utan att veta vem han är, och nu vill jag berätta för er om honom.

²⁴ Han skapade världen och allt som finns i den. Eftersom han är himlens och jordens Herre, bor han inte i något tempel som är byggt av människor.

²⁵ Människor kan inte med händer tillfredsställa hans behov, för han har inga behov! Han ger liv och anda åt allt och fyller alla behov som finns.

²⁶ Han skapade alla folk från en enda människa och spred ut dem över hela jordens yta. Han bestämde människornas tider och stakade ut deras gränser.

²⁷ Hans syfte med allt detta var att de skulle söka Gud, och kanske hitta vägen till honom och finna honom. Han är nämligen inte långt borta från någon av oss.

²⁸ För det är i honom vi lever och rör oss och existerar, alldeles som en av era egna poeter säger: 'Vi är Guds barn.'

²⁹ Om detta är sant så bör vi inte tänka oss Gud som en bildstod, som människor tillverkat av silver eller guld eller huggit ut i sten.

³⁰ Gud har haft överseende med människans tidigare okunnighet om detta, men nu vill han att alla ska lämna avgudarna och bara tillbe honom.

³¹ Han har nämligen bestämt en dag, då han rättvist ska döma världen genom den människa han har utvalt. Och han har bevisat detta genom att låta honom uppstå från de döda.

³² När de hörde Paulus tala om en person som hade varit död men uppstått skrattade några, men andra sa: Vi vill höra mer om det där en annan gång.

³³ Det satte punkt för Paulus diskussion med dem,

³⁴ men några förenade sig med honom och kom till tro. Bland dem var Dionysios, en medlem av stadens domstol, och en kvinna som hette Damaris och några till.

Paulus i Korinth

18 Därefter lämnade Paulus Athen och for till Korinth.

^2-3 Där blev han bekant med en jude som hette Aquila. Han var född i provinsen Pontos, men hade nyligen kommit från Italien tillsammans med sin hustru Priscilla. De hade blivit utvisade ur Italien därför att kejsar Claudius hade befallt att alla judar måste lämna Rom. Paulus bodde och arbetade tillsammans med dem, för de var tältmakare precis som han.

⁴ Varje sabbatsdag gick Paulus till synagogan och försökte överbevisa både judar och greker.

⁵ Och sedan Silas och Timotheos anlänt från Makedonien, använde Paulus hela sin tid till att predika Guds ord och vittna för judarna om att Jesus är Messias.

⁶ Men när judarna sa emot honom och hädade och skrek glåpord om Jesus, borstade Paulus dammet av sin mantel och sa: Ert blod ska komma över era egna huvuden. Jag är oskyldig, och från och med nu tänker jag predika Ordet för andra folk.

⁷ Därefter tog han in hos Titius Justus, som trodde på Gud även om han inte var jude. Han bodde intill synagogan.

⁸ Ledaren för synagogan hette Crispus. Han trodde på Herren och lät döpa sig tillsammans med hela sin familj, och det gjorde också många andra i Korinth.

⁹ En natt talade Herren till Paulus i en syn och sa: Var inte rädd! Fortsätt tala, och var inte rädd! Ge inte upp!

¹⁰ För jag är med dig, och inget kan skada dig. Många människor här tillhör mig.

¹¹ Paulus stannade därför ett och ett halvt år i staden och undervisade om Guds sanningar.

¹² Men när Gallio blev landshövding över Achaia, gick judarna till angrepp mot Paulus och förde honom inför landshövdingen för att dömas.

¹³ De anklagade Paulus för att övertala människor att tillbe Gud på ett sätt som är emot den romerska lagen.

¹⁴ Men just när Paulus skulle börja sitt försvarstal, vände sig Gallio till judarna och sa: Hör på, judar! Om det här vore ett fall som gällde något brott, så skulle jag vara tvungen att lyssna på er.

¹⁵ Men eftersom det helt enkelt bara är en dispyt om ord och personer och era egna judiska lagar, kan ni ta hand om det själva. Jag är inte intresserad, och jag kommer inte att lägga mig i det.

¹⁶ Och han gick ut ur rådssalen.

¹⁷ Då grep folkhopen Sosthenes, den nye ledaren för synagogan, och misshandlade honom utanför rådssalen. Men Gallio struntade blankt i det.

Paulus återvänder till Antiochia via Jerusalem

¹⁸ Paulus stannade i staden några dagar efter att detta hänt. Sedan sa han farväl till de kristna, tog Priscilla och Aquila med sig och seglade till Syrien. I Kenchreai rakade Paulus sitt huvud enligt judisk sed, eftersom han hade gett ett löfte.

¹⁹ När vi kom i hamn i Efesos lämnade han oss på skeppet, men själv gick han till synagogan för att samtala med judarna.

²⁰ De bad honom stanna några dagar, men han kände på sig att han inte hade någon tid att förlora.

²¹ Jag måste först av allt hinna i tid till högtiden i Jerusalem, sa han. Men han lovade att återvända till Efesos senare om Gud tillät det, och så seglade vi vidare.

²² Därefter stannade vi i Caesarea, och därifrån gjorde Paulus ett besök i församlingen i Jerusalem innan vi seglade vidare till Antiochia.

Apollos blir undervisad i Efesos

²³ När han varit där en tid återvände han till Galatien och Frygien och besökte alla de troende och uppmuntrade dem och hjälpte dem att växa i Herren.

²⁴ En jude som hette Apollos, en bibellärare och förkunnare, hade just kommit till Efesos från Alexandria i Egypten.

^25-26 Medan han var i Egypten hade någon berättat för honom om Johannes döparen, och vad Johannes hade sagt om Jesus, men det var allt han visste. Han hade inte hört hela berättelsen. Apollos predikade frimodigt och entusiastiskt i synagogan och sa: Messias kommer. Gör er färdiga att ta emot honom! Även Priscilla och Aquila var där och hörde hans kraftfulla predikan. Efteråt tog de sig an honom och undervisade honom grundligare om Guds väg.

²⁷ Apollos hade tänkt resa till Grekland, och de troende uppmuntrade honom att göra det. De skrev till sina trossyskon och bad dem välkomna honom. När han sedan kom till Grekland blev han på ett fantastiskt sätt använd av Gud till att styrka församlingen.

²⁸ När det blev offentlig debatt gick han med stor kraft emot de judiska argumenten, och bevisade genom Skrifterna att Jesus verkligen är Messias.

De troende i Efesos tar emot den helige Ande

19 Medan Apollos var i Korinth reste Paulus genom landet till Efesos, där han fann flera lärjungar till Johannes döparen.

² Tog ni emot den helige Ande, när ni började tro? frågade han dem.Nej, svarade de, vi vet inte vad du menar. Vad är den helige Ande?

³ Vad trodde ni på när ni döptes? frågade han.De svarade: Det som Johannes döparen undervisade om.

⁴ Då förklarade Paulus för dem att Johannes dop var ett uttryck för en önskan att lämna synden och vända sig till Gud, och att de som tog emot hans dop sedan måste fortsätta att tro på Jesus, den som Johannes sa skulle komma senare.

⁵ Så snart de hörde detta lät de döpa sig i Herren Jesu namn.

⁶ När Paulus sedan lade sina händer på dem tog de emot den helige Ande, och de talade på främmande språk och profeterade.

⁷ Tillsammans var det omkring tolv män.

Paulus predikar frimodigt och övertygande i Efesos

⁸ Sedan gick Paulus till synagogan och predikade frimodigt varje sabbatsdag under tre månader, och förklarade vad han trodde på och varför, och många kom till tro på Jesus genom hans övertygande undervisning.

⁹ Men några avvisade hans budskap och talade offentligt mot Kristus. Därför lämnade han dem och tog de troende med sig. I stället började han att hålla möten i Tyrannos föreläsningssal, och han undervisade där varje dag.

¹⁰ Detta pågick i två års tid, så att alla i provinsen Asien, både judar och greker, fick höra Herrens ord.

¹¹ Och Gud gav Paulus kraft att göra ovanliga under.

¹² Till och med när näsdukar eller klädesplagg, som han varit i beröring med, lades på sjuka människor blev de botade, och om de var besatta av onda andar lämnade dessa dem.

¹³ En grupp judar, som reste från stad till stad och drev ut onda andar, försökte använda sig av Herren Jesu namn. De uttalade bland annat följande besvärjelse: Jag befaller dig vid Jesus, honom som Paulus predikar om, att komma ut!

¹⁴ Sju söner till Skevas, en judisk präst, gjorde detta.

¹⁵ Men när de prövade det på en man som var besatt av en ond ande, svarade anden: Jag känner Jesus och jag känner Paulus, men vilka är ni?

¹⁶ Och han kastade sig över två av dem och slog dem så att de flydde ut ur huset nakna och blodiga.

¹⁷ Berättelsen om vad som hade hänt spred sig snabbt till både judar och greker i hela Efesos, och folket i staden fylldes av stor respekt och Herren Jesu namn blev ärat.

^18-19 Många av de troende, som tidigare hade praktiserat svart magi, bekände sina handlingar och plockade fram sina besvärjelseböcker och brände dem offentligt. (Någon räknade ut att böckerna var värda ungefär femtio tusen kronor.)

²⁰ Det säger något om makten i Guds ord och allt flera människor trodde på det.

En silversmed i Efesos leder ett uppror mot Paulus

²¹ Efter alla dessa händelser kände sig Paulus manad av den helige Ande att resa genom Grekland, innan han återvände till Jerusalem. Sedan måste jag resa till Rom, sa han.

²² Han skickade sina två medhjälpare Timotheos och Erastos i förväg till Grekland, men själv stannade han kvar en tid i Turkiet.

²³ Vid den tiden blev det oro i Efesos på grund av det som Paulus predikade.

²⁴ Upphovet till det hela var silversmeden Demetrios. Han hade många anställda och tillverkade Dianatempel av silver.

²⁵ Demetrios kallade sina män till ett möte, tillsammans med andra som hade liknande arbeten. Sedan talade han till dem och sa:Mina herrar, den här tillverkningen ger oss goda inkomster.

²⁶ Som ni så väl vet, av vad ni har sett och hört, har den här mannen Paulus övertygat många om att människogjorda gudar inte alls är några gudar. Detta har skadat affärerna, inte bara här i Efesos, utan i hela området.

²⁷ Naturligtvis talar jag inte bara om hur den här situationen kommer att påverka våra affärer och vårt anseende. Jag talar också om möjligheten av att den stora gudinnan Dianas tempel kan komma att förlora sitt anseende, och att Diana kommer att bli glömd, denna mäktiga gudinna som tillbeds inte bara i vår landsdel utan runt hela världen.

²⁸ När de hörde detta blev de mycket ilskna och började ropa: Stor är efesiernas Diana!

²⁹ En väldig folkmassa samlades och snart var hela staden i uppror. Alla rusade till friluftsteatern och drog med sig Paulus reskamrater Gaius och Aristarchos, för att ställa dem inför rätta.

³⁰ Paulus ville då gå in på teatern, men lärjungarna tillät honom inte att göra det.

³¹ Några av de romerska officerarna i området, som var vänner till Paulus, skickade också ett meddelande till honom och bad honom att inte riskera livet genom att gå in.

³² Inne i teatern ropade alla och skrek, en del si, andra så, allt var en enda stor röra. Och faktum är att de flesta inte ens visste varför de var där.

³³ Några judar fick syn på Alexandros i folkhopen och drog fram honom. Han bad dem vara tysta och försökte tala till dem.

³⁴ Men när människorna förstod att han var jude, började de ropa och skrika igen och fortsatte med det i två timmar: Stor är efesiernas Diana, ropade de. Stor är efesiernas Diana!

³⁵ Till slut lyckades borgmästaren lugna dem så pass att han kunde börja tala. Invånare i Efesos, sa han, alla vet att Efesos är centrum för dyrkan av den stora Diana, vars bild föll ner till oss från himlen.

³⁶ Eftersom detta är ett odiskutabelt faktum, så bör ni inte oroa er för vad som än sägs, och ni bör inte göra något förhastat.

³⁷ Ändå har ni fört hit de här männen, som varken har stulit något från hennes tempel eller har smädat henne.

³⁸ Om Demetrios och hans hantverkare har något att anklaga dem för, så har vi domstolar som är i verksamhet, och domarna kan omedelbart ta upp fallet. Låt dem föra saken den lagliga vägen.

³⁹ Och om det finns klagomål i andra frågor, så kan de tas upp i de vanliga domstolssammanträdena.

⁴⁰ Det finns nämligen en risk att vi får stå till svars inför den romerska regeringen för oroligheterna i dag. Det finns ju ingen orsak till dem! Om Rom kräver en förklaring, så vet inte jag vad jag ska säga.

⁴¹ Sedan bad han dem att gå, och de lydde honom och skingrades åt.