Uppenbarelseboken 7-10
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
144.000 märks med Guds sigill
7 Sedan såg jag fyra änglar, som stod vid jordens fyra hörn och hindrade de fyra vindarna att blåsa. Inte ett enda löv rörde sig längre bland träden, och havet blev blankt som en spegel.
2 Och jag såg en annan ängel komma från öster, och han hade med sig den levande Gudens sigill. Och han ropade till dessa fyra änglar, som hade fått makt att skada jorden och havet:
3 Vänta! Gör ingenting än, skada varken jorden, havet eller träden, förrän vi har satt Guds sigill på hans tjänares pannor.
4-8 Hur många blev märkta med detta sigill? Jag fick höra antalet, det var 144.000 och de kom från alla Israels tolv stammar: tolv tusen från Juda stam, tolv tusen från Ruben, tolv tusen från Gad, tolv tusen från Aser, tolv tusen från Naftali, tolv tusen från Manasse, tolv tusen från Simeon, tolv tusen från Levi, tolv tusen från Isaskar, tolv tusen från Sebulon, tolv tusen från Josef, och tolv tusen från Benjamin.
En oräknelig skara
9 Sedan såg jag en stor skara människor - alltför stor för att kunna räknas - från alla länder, folk och stammar stå inför tronen och Lammet, klädda i vita kläder och med palmblad i sina händer.
10 Och de ropade med hög röst: Frälsningen kommer från vår Gud som sitter på tronen, och från Lammet.
11 Och nu samlade sig alla änglarna runt tronen och runt de äldste och de fyra väsendena, och de föll ner på sina ansikten vid tronen i tillbedjan för Gud.
12 Amen! sa de. Välsignelse och härlighet och visdom och tacksägelse och ära och kraft och makt tillhör vår Gud i evigheternas evigheter. Amen!
13 Sedan frågade en av de tjugofyra äldste mig: Vet du vilka dessa är som är klädda i vita kläder, och varifrån de kommer?
14 Nej, Herre, svarade jag, vill du tala om det för mig? Det är de som kommer ur det stora lidandet, sa han. De har tvättat sina kläder rena i Lammets blod.
15 Det är därför som de står här vid Guds tron och tjänar honom dag och natt i hans tempel. Han som sitter på tronen ska beskydda dem.
16 De kommer aldrig att bli hungriga eller törstiga igen, och de ska aldrig brännas av middagssolens hetta.
17 För Lammet, som står framför tronen, ska ge dem mat och vara deras herde och leda dem till källorna med livets vatten. Och Gud ska torka bort tårarna från deras ögon.
Det sjunde sigillet bryts
8 När Lammet hade brutit det sjunde sigillet, blev det alldeles tyst i hela himlen, och tystnaden varade, tyckte jag, ungefär en halvtimme.
2 Och jag såg de sju änglar som står inför Gud, och de fick var sin trumpet.
3 Sedan kom en annan ängel med ett rökelsekar av guld och ställde sig vid altaret, och man gav honom mycket rökelse, till att blanda med bönerna från Guds folk för att offra dem på guldaltaret framför tronen.
4 Och lukten av rökelsen, blandad med bönerna, steg upp till Gud från altaret.
5 Och ängeln fyllde rökelsekaret med eld från altaret, och kastade sedan ner elden på jorden. Och åskan dundrade och mullrade, och blixtarna flammade och det blev en fruktansvärd jordbävning.
Trumpeterna
6 Sedan gjorde de sju änglarna sig redo att blåsa i sina sju trumpeter.
7 Den första ängeln blåste i sin trumpet, och då kom hagel och eld blandat med blod och föll ner över jorden. En tredjedel av jorden tog eld, så att en tredjedel av träden och allt grönt gräs brann upp.
8-9 Sedan blåste den andra ängeln i sin trumpet, och något som såg ut som ett stort brinnande berg kastades i havet och förstörde en tredjedel av alla fartyg. Och en tredjedel av havet blev rött som blod, och en tredjedel av fiskarna dog.
10 Den tredje ängeln blåste därefter i sin trumpet, och en stor flammande stjärna kom från himlen och föll ner på en tredjedel av floderna och vattenkällorna.
11 Stjärnan kallades Bitterhet, för den förgiftade en tredjedel av allt vattnet på jorden och många människor dog sedan de druckit av det.
12 Därefter blåste den fjärde ängeln i sin trumpet, och genast förstördes och förmörkades en tredjedel av solen, och en tredjedel av månen. Och stjärnorna förstördes, så att dagsljuset minskade med en tredjedel och nattens mörker blev djupare.
13 Sedan såg jag en ensam örn, som flög över himlen och ropade med hög röst: Klaga, klaga ni människor på jorden! För snart - när de tre sista änglarna blåser i sina trumpeter - ska det hända fruktansvärda saker på jorden.
9 Sedan blåste den femte ängeln i sin trumpet, och jag såg en stjärna som från himlen hade fallit till jorden, och stjärnan fick nycklarna till den bottenlösa avgrunden.
2 När stjärnan öppnade den vällde det fram rök som från en väldig smältugn, och solen och luften förmörkades av röken.
3 Sedan kom gräshoppor fram ur röken och slog ner på jorden och fick makt att sticka som skorpioner.
4 De blev tillsagda att inte skada gräset eller växterna eller träden, utan i stället angripa de människor som inte hade Guds märke på sina pannor.
5 De fick inte döda dem, men skulle tortera dem under fem månader, och smärtan var som skorpionstick.
6 I dessa dagar vill människor ta sina liv, men kommer inte att kunna det. De ska längta efter att dö, men döden kommer att fly från dem!
7 Gräshopporna såg ut som hästar, rustade för drabbning. Det såg ut som om de hade guldkronor på sina huvuden, och deras ansikten liknade människors.
8 Deras hår var långt som kvinnohår, och deras tänder var som lejonens.
9 De bar bröstsköldar som verkade vara av järn, och deras vingar dånade som en armé av vagnar, som rusar iväg i strid.
10 De hade stjärtar med giftgaddar som skorpioner, och den förmåga de fått att under fem månader plåga människorna fanns i deras stjärtar.
11 Deras kung är avgrundens ängel, som på hebreiska heter Abaddon och på grekiska Apollyon, vilket betyder Förstöraren.
12 Det första klagoropet är nu över, men det ska komma ytterligare två.
13 Den sjätte ängeln blåste i sin trumpet, och jag hörde en röst som talade från de fyra hornen på guldaltaret, som står vid Guds tron.
14 Den sa till den sjätte ängeln: Släpp lös de fyra fallna änglar som är bundna vid den stora floden Eufrat.
15 De hade väntat på detta år, och denna månad och dag och timme, och nu släpptes de lösa för att döda en tredjedel av människorna.
16 De ledde en armé med tvåhundra miljoner krigare - jag fick höra att de var så många.
17-18 I en syn såg jag deras hästar och ryttare, och så här såg de ut: Ryttarna bar eldröda rustningar, fast några av dem var himmelsblå och andra gula. Hästarnas huvuden liknade lejonhuvuden, och rök och eld och svavel vällde ut ur deras munnar och dödade en tredjedel av alla människor.
19 Deras dödande kraft fanns inte bara i deras munnar, utan också i deras svansar, för deras svansar var som ormhuvuden, som slog och högg och gav dödliga sår.
20 Men de människor som överlevde dessa plågor vägrade fortfarande att omvända sig till Gud! De ville inte avstå från att tillbe demoner, och inte heller från de avgudar som de själva gjort av guld, silver, koppar, sten och trä och som varken kunde se eller höra eller gå.
21 Inte heller omvände de sig från sitt mördande, sin ockultism, sin omoral och sina stölder.
Ängeln med den lilla bokrullen
10 Sedan såg jag en annan väldig ängel komma ner från himlen, omgiven av ett moln och med en regnbåge över sitt huvud. Hans ansikte lyste som solen och hans fötter flammade av eld.
2 Och i sin hand höll han en liten bokrulle, som var öppnad. Han satte högra foten på havet, och den vänstra på jorden
3 och ropade med en röst lika genomträngande som ett lejons rytande, och de sju åskdundren mullrade till svar.
4 Jag skulle just skriva ner vad de sa, när en röst från himlen ropade till mig: Behåll åskdundrens ord för dig själv, de får inte skrivas ner!''
5 Sedan lyfte ängeln, som stod på havet och på jorden, sin högra hand mot himlen
6 och svor vid honom som lever i evigheternas evigheter, han som skapade himlen och allt som finns i den, och jorden och allt som finns på den, och havet och allt dess liv: Nu blir det inte fler uppskov.
7 Guds plan, som har hållits hemlig under årtusenden, ska bli uppfylld när den sjunde ängeln blåser i sin trumpet precis som Gud lovat sina tjänare profeterna.
8 Sedan talade rösten från himlen till mig igen: Gå till ängeln som står på havet och på jorden och hämta den öppna boken.
9 Då närmade jag mig honom och bad honom att ge mig boken. Ja, ta den och ät den, sa han. Först kommer den att smaka gott som honung, men när du har svalt den kommer den att svida i din mage!
10 Då tog jag den ur hans hand och åt den, och precis som han hade sagt smakade den sött i munnen, men sved i min mage när jag hade svalt den.
11 Sedan sa han till mig: Gud ska än en gång visa dig vad han tänker att göra med nationer och folk och deras härskare. Också det måste du berätta.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica