Den stora vita skaran

Därefter såg jag, och se: en stor skara som ingen kunde räkna, av alla folkslag och stammar och länder och språk. De stod inför tronen och inför Lammet, klädda i vita kläder och med palmblad i händerna. 10 Och de ropade med hög röst:

"Frälsningen tillhör vår Gud, honom som sitter på tronen,
och Lammet."

11 Och alla änglar stod runt omkring tronen och kring de äldste och de fyra väsendena, och de föll ner på sina ansikten inför tronen och tillbad Gud

Read full chapter

Den stora vitklädda skaran

(A) Därefter såg jag, och se: en stor skara som ingen kunde räkna, av alla folk och stammar och länder och språk. De stod inför tronen och inför Lammet, klädda i vita kläder och med palmblad[a] i sina händer, 10 (B) och de ropade med stark röst:

"Frälsningen tillhör vår Gud,
    som sitter på tronen,
        och Lammet!"

11 (C) Och alla änglarna stod runt tronen och de äldste och de fyra varelserna, och de föll ner på sina ansikten inför tronen och tillbad Gud

Read full chapter

Footnotes

  1. 7:9 palmblad   En symbol för högtidsglädje som användes vid lövhyddohögtiden (3 Mos 23:40) och vid Jesu intåg i Jerusalem (Joh 12:13).

Sedan fick jag se en stor skara, som ingen kunde räkna, en skara ur alla folkslag och stammar och folk och tungomål stå inför tronen och inför Lammet; och de voro klädda i vita, fotsida kläder och hade palmer i sina händer.

10 Och de ropade med hög röst och sade: »Frälsningen tillhör vår Gud, honom som sitter på tronen, och Lammet.»

11 Och alla änglar, som stodo runt omkring tronen och omkring de äldste och de fyra väsendena, föllo ned på sina ansikten inför tronen och tillbådo Gud

Read full chapter

En oräknelig skara

Sedan såg jag en stor skara människor - alltför stor för att kunna räknas - från alla länder, folk och stammar stå inför tronen och Lammet, klädda i vita kläder och med palmblad i sina händer.

10 Och de ropade med hög röst: Frälsningen kommer från vår Gud som sitter på tronen, och från Lammet.

11 Och nu samlade sig alla änglarna runt tronen och runt de äldste och de fyra väsendena, och de föll ner på sina ansikten vid tronen i tillbedjan för Gud.

Read full chapter