Add parallel Print Page Options

Kvinnan och draken

12 Sedan syntes ett tecken i himlen: en kvinna som var insvept i solen och hade månen under sina fötter och en krans av tolv stjärnor på sitt huvud. Hon var gravid och ropade i sin vånda när födslovärkarna kom.

Ett annat tecken syntes i himlen: en stor röd drake som hade sju huvuden och tio horn och sju kronor på sina huvuden. Hans svans drog med sig en tredjedel av stjärnorna och slängde ner dem på jorden, och han stod framför kvinnan som skulle föda, så att han kunde äta upp barnet när det föddes. Kvinnan födde nu en son, som ska valla alla folk med en spira av järn[a], och barnet rycktes bort och fördes upp till Gud och hans tron. Kvinnan flydde sedan ut i öknen, där Gud hade gjort i ordning en plats åt henne, för att hon skulle tas om hand under 1 260 dagar[b].

Sedan bröt ett krig ut i himlen. Mikael och hans änglar stred mot draken, och draken och hans änglar stred. Men draken förlorade slaget, och han och hans änglar tvingades ut ur himlen. Han, den stora draken, den gamla ormen, som kallas djävulen eller Satan,[c] och som bedrar hela världen, kastades ner till jorden tillsammans med sina änglar.

10 Sedan hörde jag en stark röst i himlen säga:
    ”Nu tillhör frälsningen, kraften och riket vår Gud,
och makten hans Smorde.
    Anklagaren, han som dag och natt
anklagade våra trossyskon inför vår Gud,
    har nu kastats ner.
11 Men de besegrade honom genom Lammets blod
    och genom sina vittnesbörds ord
och de älskade inte sina liv utan kunde gå i döden.
12     Jubla därför, ni himlar och alla ni himlarnas invånare.
Men ve över jorden och havet,
    för djävulen har kommit ner till er
och hans vrede är stor,
    eftersom han vet att han bara har en kort tid kvar.”

13 När draken märkte att han hade kastats ner till jorden, förföljde han kvinnan som hade fött pojken. 14 Men hon fick vingarna av en stor örn, så att hon kunde fly ut i öknen, till den plats där hon skulle tas om hand och skyddas från draken under en tid och två tider och en halv tid[d].

15 Ormen sprutade nu ut en flod av vatten ur sin mun efter kvinnan, för att strömmen skulle föra bort henne, 16 men jorden hjälpte kvinnan och öppnade sin mun och svalde floden som draken sprutat ut. 17 Då blev draken rasande på kvinnan och gav sig ut för att kriga mot resten av hennes barn, mot alla dem som håller Guds bud och har Jesus vittnesbörd. 18 Och draken ställde sig på sanden vid havet.

Footnotes

  1. 12:5 Jfr Ps 2:9.
  2. 12:6 1 260 dagar är detsamma som 3,5 år, vilket är hälften av 7 (fullkomlighetens tal). Se not till 11:2. Samma symbolik finns i v.14.
  3. 12:9 Djävulen kommer från grekiskans diabolos, Satan är hebreiska. Båda orden betyder anklagare.
  4. 12:14 Se noter till 12:6 och 11:2.

Kvinnan och draken

12 Ett stort tecken visade sig i himlen: en kvinna klädd i solen och med månen under sina fötter och en krona av tolv stjärnor på sitt huvud. (A) Hon var havande och ropade i barnsnöd och födslovärkar.

Och ett annat tecken visade sig i himlen, och se: en stor eldröd drake med sju huvuden och tio horn och sju kronor på sina huvuden. (B) Hans stjärt svepte med sig en tredjedel av himlens stjärnor[a], och han kastade ner dem på jorden.

Och draken stod framför kvinnan som skulle föda, för att sluka hennes barn så snart hon hade fött det. (C) Och hon födde ett barn, en Son som ska styra alla folk med järnspira, och hennes barn rycktes upp till Gud och hans tron. (D) Kvinnan flydde då ut i öknen, där hon har en plats som Gud berett för henne så att hon får sitt uppehälle där i ettusen tvåhundrasextio dagar.

Mikael och draken

(E) Och det blev strid i himlen: Mikael och hans änglar stred mot draken. Och draken och hans änglar stred, men han var inte stark nog, och det fanns inte längre någon plats för dem i himlen. (F) Och den store draken, den gamle ormen som kallas Djävul och Satan och som förleder hela världen, kastades ner på jorden och hans änglar kastades ner med honom. 10 (G) Och jag hörde en stark röst i himlen säga:

"Nu tillhör frälsningen
    och makten och riket vår Gud
        och väldet hans Smorde,
    för våra bröders åklagare
        är nerkastad,
    han som dag och natt
        anklagade dem inför vår Gud.
11 (H) De övervann honom
    genom Lammets blod
        och genom sitt vittnesbörds ord,
    de älskade inte sitt liv så högt
        att de drog sig undan döden.

12 (I) Jubla därför, ni himlar
        och ni som bor i dem!
    Men ve dig, du jord och du hav,
        för djävulen har kommit ner
            till er i stor vrede,
    eftersom han vet
        att hans tid är kort."

13 När draken såg att han var nerkastad på jorden, förföljde han kvinnan som hade fött Sonen. 14 (J) Men kvinnan fick den stora örnens båda vingar för att flyga ut till sin plats i öknen, där hon skyddad från ormen får sitt uppehälle under en tid, tider och en halv tid. 15 Ormen sprutade då vatten ur sin mun som en flod efter kvinnan, för att svepa bort henne med floden. 16 Men jorden hjälpte kvinnan, den öppnade sin mun och svalde floden som draken sprutade ur sin mun.

17 (K) I sitt raseri mot kvinnan gick draken bort för att strida mot hennes övriga barn, dem som lyder Guds bud och håller fast vid Jesu vittnesbörd. 18 Och han stod[b] på sanden vid havet.

Footnotes

  1. 12:4 himlens stjärnor   Änglar som faller tillsammans med Satan (jfr Upp 12:7f, Job 38:7).
  2. 12:18 han stod   Andra handskrifter: "jag stod".

La mujer y el dragón

12 Apareció entonces en el cielo una figura prodigiosa: una mujer vestida del sol, con la luna por pedestal y una corona de doce estrellas en la cabeza. Embarazada y a punto de dar a luz, los dolores del alumbramiento le arrancaban gemidos de angustia.

Entonces otra figura prodigiosa apareció en el cielo: un enorme dragón color de fuego, con siete cabezas y diez cuernos, y una diadema en cada una de sus siete cabezas. Con su cola arrastró un tercio de las estrellas del cielo y las arrojó sobre la tierra. Y el dragón se puso al acecho frente a la mujer que iba a dar a luz, dispuesto a devorar al hijo en cuanto naciera. La mujer dio a luz a un hijo varón, destinado a regir todas las naciones con cetro de hierro; un hijo que fue puesto a salvo junto al trono de Dios. Mientras tanto, la mujer huyó al desierto, a un lugar preparado por Dios, donde será alimentada durante mil doscientos sesenta días.

Victoria de Miguel contra el dragón

En el cielo se libró un combate: Miguel y sus ángeles pelearon contra el dragón. Lucharon encarnizadamente el dragón y sus ángeles, pero no vencieron, y fueron arrojados del cielo para siempre. Así que aquel enorme dragón, es decir, la antigua serpiente, la que tiene por nombre Diablo y Satanás, la que continuamente está seduciendo al mundo entero, fue precipitado a la tierra junto con sus ángeles. 10 Y oí en el cielo una voz poderosa que decía:

— Ya está aquí la salvación,
el poder y el reino de nuestro Dios;
ya está aquí la soberanía de su Cristo.
Ha sido reducido a la impotencia
el que día y noche acusaba
a nuestros hermanos
delante de nuestro Dios.
11 Han sido ellos quienes lo vencieron
por medio de la sangre del Cordero
y por medio del mensaje con que testificaron,
sin que su amor a la vida
les hiciera rehuir la muerte.
12 ¡Alégrense, por tanto, cielos,
y quienes en ellos tienen su morada!
Tiemblen, en cambio, ustedes, tierra y mar,
porque el diablo ha bajado hasta ustedes
ebrio de furor, sabiendo que es corto
el tiempo con que cuenta.

13 Al verse arrojado a la tierra, el dragón se lanzó a perseguir a la mujer que había dado a luz al hijo varón. 14 Pero la mujer recibió dos alas de águila real, para que pudiera volar al lugar que tenía destinado en el desierto y ser allí alimentada, lejos de la serpiente, durante tres tiempos y medio. 15 La serpiente lanzó entonces de su boca agua como si fuera un torrente con el fin de anegar a la mujer. 16 Pero la tierra acudió en ayuda de la mujer: abrió su boca y absorbió el torrente que había salido de la boca del dragón. 17 Despechado por su fracaso con la mujer, el dragón se fue a hacer la guerra contra el resto de los hijos de la mujer, es decir, contra los que cumplen los mandamientos de Dios y se mantienen como testigos fieles de Jesús. 18 Y el dragón se puso al acecho junto a la orilla del mar.

12 And there appeared a great wonder in heaven; a woman clothed with the sun, and the moon under her feet, and upon her head a crown of twelve stars:

And she being with child cried, travailing in birth, and pained to be delivered.

And there appeared another wonder in heaven; and behold a great red dragon, having seven heads and ten horns, and seven crowns upon his heads.

And his tail drew the third part of the stars of heaven, and did cast them to the earth: and the dragon stood before the woman which was ready to be delivered, for to devour her child as soon as it was born.

And she brought forth a man child, who was to rule all nations with a rod of iron: and her child was caught up unto God, and to his throne.

And the woman fled into the wilderness, where she hath a place prepared of God, that they should feed her there a thousand two hundred and threescore days.

And there was war in heaven: Michael and his angels fought against the dragon; and the dragon fought and his angels,

And prevailed not; neither was their place found any more in heaven.

And the great dragon was cast out, that old serpent, called the Devil, and Satan, which deceiveth the whole world: he was cast out into the earth, and his angels were cast out with him.

10 And I heard a loud voice saying in heaven, Now is come salvation, and strength, and the kingdom of our God, and the power of his Christ: for the accuser of our brethren is cast down, which accused them before our God day and night.

11 And they overcame him by the blood of the Lamb, and by the word of their testimony; and they loved not their lives unto the death.

12 Therefore rejoice, ye heavens, and ye that dwell in them. Woe to the inhabiters of the earth and of the sea! for the devil is come down unto you, having great wrath, because he knoweth that he hath but a short time.

13 And when the dragon saw that he was cast unto the earth, he persecuted the woman which brought forth the man child.

14 And to the woman were given two wings of a great eagle, that she might fly into the wilderness, into her place, where she is nourished for a time, and times, and half a time, from the face of the serpent.

15 And the serpent cast out of his mouth water as a flood after the woman, that he might cause her to be carried away of the flood.

16 And the earth helped the woman, and the earth opened her mouth, and swallowed up the flood which the dragon cast out of his mouth.

17 And the dragon was wroth with the woman, and went to make war with the remnant of her seed, which keep the commandments of God, and have the testimony of Jesus Christ.