Den himmelska synen

(A) Därefter såg jag, och se: en dörr stod öppen i himlen. Och rösten som jag först hade hört tala till mig som en basun sade: "Kom hit upp, så ska jag visa dig vad som måste ske efter detta."

(B) Genast var jag i Anden. Och se, en tron stod i himlen, och någon satt på tronen. Och han som satt där liknade en ädelsten, som jaspis och karneol[a], och runt omkring tronen fanns en regnbåge som liknade smaragd. (C) Runt omkring tronen stod tjugofyra troner, och på tronerna satt tjugofyra äldste klädda i vita kläder och med kronor av guld på huvudet. (D) Och från tronen kom blixtar och dån och åska, och framför tronen brann sju facklor som är Guds sju andar. (E) Framför tronen låg liksom ett hav av glas, som av kristall.

Mitt för tronen och runt omkring den stod fyra varelser som hade fullt med ögon framtill och baktill. (F) Den första varelsen liknade ett lejon, den andra en ung tjur, den tredje hade ett ansikte som en människa och den fjärde liknade en flygande örn. (G) Var och en av de fyra varelserna hade sex vingar och fullt med ögon runt om och på insidan[b]. Dag och natt säger de utan uppehåll:

"Helig, helig, helig
        är Herren Gud Allsmäktig,
    han som var och som är
        och som kommer."

Och när varelserna prisar och ärar och tackar honom som sitter på tronen och som lever i evigheters evighet, 10 (H) då faller de tjugofyra äldste ner inför honom som sitter på tronen och tillber honom som lever i evigheters evighet. De lägger ner sina kronor inför tronen och säger:

11 (I) "Värdig är du,
        vår Herre och Gud,
    att ta emot lov och ära och makt,
        för du har skapat allt.
    Genom din vilja kom det till
        och blev skapat."

Footnotes

  1. 4:3 jaspis och karneol   Under antiken användes dessa namn (t ex av Plinius) för glittrande gröna respektive röda ädelstenar, och inte för de matta halvädelstenar som de betecknar idag.
  2. 4:8 på insidan   Kanske avses insidan av vingarna.

Guds underbara tron

När jag sedan tittade upp, såg jag en dörr som var öppen i himlen. Och samma röst som jag hade hört förut, som lät som en kraftig trumpetstöt, talade till mig och sa: Kom hit upp, så ska jag visa dig vad som ska hända i framtiden!

Guds Ande grep mig och i samma ögonblick befann jag mig i himlen och såg en tron och någon som satt på den.

Väldiga ljusknippen sköt ut från honom, som från en blixtrande diamant eller en gnistrande rubin. Och omkring tronen glimmade en regnbåge, som var som smaragd.

Runt tronen stod tjugofyra mindre troner, och på dem satt tjugofyra äldste. Alla var klädda i vita kläder, och hade segerkransar på sina huvuden.

Från tronen kom blixtar och dunder, och inne i åskmullret hördes röster. Alldeles framför tronen brann sju facklor, som representerade Guds sju andar.

Framför tronen låg ett glittrande kristallhav. Fyra levande väsen, översållade av ögon både framtill och baktill, stod runt tronens fyra sidor.

Den första av dessa varelser såg ut som ett lejon, den andra liknade en tjur, den tredje hade en människas ansikte, och den fjärde var som en örn, med vingarna utsträckta som i flykt.

Varje varelse hade sex vingar, och mittpartierna av deras vingar var övertäckta av ögon. Dag och natt sa de utan uppehåll: Helig, helig, helig är Herren Gud allsmäktig - han som var och som är och som ska komma.

Och när varelserna ger ära och pris och tack till honom som sitter på tronen, han som lever i evighet,

10 faller de tjugofyra äldste ner framför honom och tillber honom, och kastar sina segerkransar framför honom och sjunger:

11 Herre, du är värdig att ta emot äran och lovet och makten, för du har skapat allting. Eftersom du ville det, blev det skapat och kom till.

Tillbedjan inför Guds tron i himlen

Sedan såg jag, och se, en dörr stod öppen till himlen. Och rösten som jag först hade hört, den som lät som en trumpetstöt, sa: ”Kom hit upp, så ska jag visa dig vad som måste hända i framtiden!”

I samma ögonblick var jag i Anden, och se, en tron stod i himlen och någon satt på den. Han som satt på tronen såg ut som en ädelsten, likt jaspis och karneol. Kring tronen var en regnbåge som lyste som smaragd, och i en ring runt tronen stod tjugofyra andra troner, där det satt tjugofyra äldste. De var klädda i vita kläder och hade kransar av guld på sina huvuden. Från tronen kom det blixtar och mullrande åska, och alldeles framför tronen brann sju facklor, som är Guds sju andar[a]. Framför tronen låg något som liknade ett hav av glas, klart som kristall. Fyra levande varelser, som hade fullt med ögon både framtill och baktill, stod mitt framför, mitt bakom och på båda sidor om tronen. Den första av dessa varelser såg ut som ett lejon, den andra liknade en ung tjur, den tredje hade en människas ansikte, och den fjärde var som en flygande örn. Varje varelse av dessa fyra hade sex vingar och var helt täckt med ögon, till och med på insidan av vingarna. Dag och natt säger de utan uppehåll:

”Helig, helig, helig
är Herren Gud, den Allsmäktige,
han som var, som är och som kommer.”

När dessa levande varelser ärar och hyllar och tackar honom som sitter på tronen och som lever i all evighet, 10 faller de tjugofyra äldste ner och tillber inför honom som sitter på tronen och som lever i all evighet. De kastar sina kransar av guld framför tronen och säger:

11 ”Du, vår Herre och Gud,
    är värdig att få härlighet, ära och makt.
Du har skapat allt,
    och genom din vilja skapades det och finns till.”

Footnotes

  1. 4:5 Se not till 2:1.