Add parallel Print Page Options

En ny himmel och en ny jord

21 Sedan såg jag en ny jord och en ny himmel - den första himlen och jorden var borta, och havet fanns inte mer.

Och jag, Johannes, såg den heliga staden, det nya Jerusalem, komma ner från himlen, vacker som en brud, som har smyckat sig för sin man.

Och jag hörde ett kraftigt rop från tronen: Se, nu har Gud sitt hem bland människorna! Han ska bo tillsammans med dem, och de ska vara hans folk, ja, Gud själv ska vara bland dem.

Han ska torka bort alla tårar från deras ögon, och det ska inte längre finnas någon död eller sorg eller gråt eller plåga. Allt detta är borta för evigt.

Och han som sitter på tronen sa: Se, jag gör allting nytt! Sedan sa han till mig: Skriv ner detta, för det jag säger till dig kan man lita på, och det är sant:

Det har skett! Jag är A och Ö - början och slutet. De törstiga ska dricka fritt ur källorna med livets vatten.

Den som segrar ska få alla dessa välsignelser, jag ska vara hans Gud och han ska vara min son.

Men de fega, som förnekar mig och som är otrogna mot mig, förrädarna och mördarna, de som lever i omoral och de som står i kontakt med onda andar, avgudadyrkare och alla lögnare, deras plats blir i sjön som brinner av eld och svavel. Det är den andra döden.

Det nya Jerusalem

Sedan kom en av de sju änglarna som hade tömt skålarna med de sju sista plågorna och sa till mig: Följ med mig, så ska jag visa dig bruden, Lammets hustru.

10 I en syn tog han mig till en hög bergstopp. Därifrån såg jag ut över den underbara staden, det heliga Jerusalem, som kom ner från himlen, från Gud.

11 Staden var fylld av Guds härlighet, och den glänste och gnistrade som en dyrbar ädelsten, kristallklar som jaspis.

12 Dess murar var breda och höga, med tolv portar, som vaktades av tolv änglar. Och namnen på Israels tolv stammar stod skrivna på portarna.

13 Det fanns tre portar på varje sida, i norr, söder, öster och väster.

14 Murarna hade tolv grundstenar, och på dem fanns namnen på Lammets tolv apostlar inristade.

15 Ängeln höll en måttstock av guld i sin hand för att mäta staden och dess portar och murar.

16 När han mätte den, fann han att den var en fyrkant, lika bred som den var lång. Dess höjd var också exakt densamma som dess övriga mått - tvåhundratrettio mil i vardera riktningen.

17 Sedan mätte han tjockleken på murarna och fann att de var sjuttiotvå meter tjocka enligt människors sätt att mäta.

18-19 Staden var av rent, genomskinligt guld, som liknade glas. Muren var byggd av jaspis, och grundstenarna i stadsmuren var av alla slags sköna ädelstenar. Den första grundstenen var av jaspis, den andra av safir, den tredje av kalcedon, den fjärde av smaragd, den femte av sardonyx,

20 den sjätte av karneol, den sjunde av krysolit, den åttonde av beryll, den nionde av topas, den tionde av krysopras, den elfte av hyacint och den tolfte av ametist.

21 De tolv portarna var tillverkade av pärlor och varje port av en enda pärla. Och gatorna var av rent guld, som var som genomskinligt glas.

22 Det fanns inget tempel i staden, för överallt i den bad man till Herren Gud Allsmäktig och till Lammet.

23 Och staden behövde varken sol eller måne, för Guds och Lammets härlighet lyser över den.

24 I detta ljus ska folken på jorden leva, och världens härskare ska komma till staden med sina rikedomar.

25 Och eftersom det inte finns någon natt kommer portarna aldrig att stängas - de står alltid öppna.

26 Allt dyrbart och härligt som folken äger ska föras dit.

27 Och inget ont ska tillåtas att komma dit in, ingen som är omoralisk eller ohederlig, utan bara de vars namn är skrivna i Lammets bok.

21 Och jag såg en ny himmel och en ny jord; ty den förra himmelen och den förra jorden voro förgångna, och havet fanns icke mer.

Och jag såg den heliga staden, ett nytt Jerusalem, komma ned från himmelen, från Gud, färdigsmyckad såsom en brud som är prydd för sin brudgum.

Och jag hörde en stark röst från tronen säga: »Se, nu står Guds tabernakel bland människorna, och han skall bo ibland dem, och de skola vara hans folk; ja, Gud själv skall vara hos dem

och skall avtorka alla tårar från deras ögon. Och döden skall icke mer vara till, och ingen sorg eller klagan eller plåga skall vara mer; ty det som förr var är nu förgånget.»

Och han som satt på tronen sade: »Se, jag gör allting nytt.» Ytterligare sade han: »Skriv: ty dessa ord äro visa och sanna.»

Han sade vidare till mig: »Det är gjort. Jag är A och O, begynnelsen och änden. Åt den som törstar skall jag giva att dricka för intet ur källan med livets vatten.

Den som vinner seger, han skall få detta till arvedel, och jag skall vara hans Gud, och han skall vara min son.

Men de fega och de otrogna, och de som hava gjort vad styggeligt är, och dråpare och otuktiga människor och trollkarlar och avgudadyrkare och alla lögnare skola få sin del i den sjö som brinner med eld och svavel; detta är den andra döden.»

Och en av de sju änglarna med de sju skålar, som voro fulla med de sju sista plågorna, kom och talade till mig och sade: »Kom hit, så skall jag visa dig bruden, Lammets hustru.»

10 Och han förde mig i anden åstad upp på ett stort och högt berg och visade mig den heliga staden Jerusalem, som kom ned från himmelen, från Gud,

11 med Guds härlighet. Den glänste likt den dyrbaraste ädelsten, den var såsom kristallklar jaspis.

12 Den hade en stor och hög mur med tolv portar, och vid portarna stodo tolv änglar, och över portarna voro skrivna namn: namnen på Israels barns tolv stammar.

13 I öster voro tre portar, i norr tre portar, i söder tre portar och i väster tre portar.

14 Och stadsmuren hade tolv grundstenar, och på dem stodo tolv namn: namnen på Lammets tolv apostlar.

15 Och han som talade till mig hade en gyllene mätstång för att därmed mäta staden och dess portar och dess mur.

16 Och staden utgjorde en fyrkant, och dess längd var lika stor som dess bredd. Och med stången mätte han staden: dess mått var tolv tusen stadier, dess längd och bredd och höjd voro lika.

17 Och han mätte dess mur: den var ett hundra fyrtiofyra alnar efter människors mått, som ock är änglars.

18 Och stadsmuren var byggd av jaspis, men staden själv var av rent guld, likt rent glas.

19 Stadsmurens grundstenar voro skönt lagda och utgjordes av alla slags ädelstenar. Den första grundstenen var en jaspis, den andra en safir, den tredje en kalcedon, den fjärde en smaragd,

20 den femte en sardonyx, den sjätte en karneol, den sjunde en krysolit, den åttonde den beryll, den nionde en topas, den tionde en krysopras, den elfte en hyacint, den tolfte en ametist.

21 Och de tolv portarna utgjordes av tolv pärlor; var särskild port utgjordes av en enda pärla. Och stadens gata var av rent guld, likt genomskinligt glas.

22 Och jag såg i den intet tempel, ty Herren Gud, den Allsmäktige, är dess tempel, han och Lammet.

23 Och staden behöver icke sol eller måne till att lysa där, ty Guds härlighet upplyser den och dess ljus är Lammet.

24 Och folken skola vandra i dess ljus, och jordens konungar föra ditin, vad härligt de hava.

25 Dess portar skola aldrig stängas om dagen -- natt skall icke finnas där

26 och vad härligt och dyrbart folken hava skall man föra ditin.

27 Men intet orent skall någonsin komma ditin, och ingen som gör vad styggeligt är och lögn, utan allenast de som äro skrivna i livets bok, Lammets bok.