Add parallel Print Page Options

LIBRO CUARTO

La eternidad de Dios y lo transitorio del hombre

Oración de Moisés[a], hombre de Dios.

90 Señor, tú has sido un refugio[b] para nosotros(A)
de generación en generación.
Antes que los montes fueran engendrados(B),
y nacieran la tierra y el mundo(C),
desde la eternidad y hasta la eternidad(D), tú eres Dios.

Haces que el hombre vuelva a ser polvo(E),
y dices: Volved, hijos de los hombres.
Porque mil años ante tus ojos(F)
son como el día de ayer que ya pasó(G),
y como una vigilia de la noche(H).
Tú los has barrido como un torrente[c](I), son como un sueño[d](J);
son como la hierba que por la mañana reverdece(K);
por la mañana florece(L) y reverdece;
al atardecer se marchita(M) y se seca(N).

Porque hemos sido consumidos con tu ira(O),
y por tu furor hemos sido conturbados[e].
Has puesto nuestras iniquidades delante de ti(P),
nuestros pecados secretos(Q) a la luz de tu presencia.
Porque por tu furor han declinado todos nuestros días(R);
acabamos nuestros años como un suspiro[f].
10 Los días de nuestra vida[g] llegan a[h] setenta años;
y en caso[i] de mayor vigor, a ochenta años(S).
Con todo, su orgullo es solo trabajo y pesar(T),
porque pronto pasa, y volamos(U).
11 ¿Quién conoce[j] el poder de tu ira(V),
y tu furor conforme al temor(W) que se te debe[k]?
12 Enséñanos a contar de tal modo nuestros días(X),
que traigamos al[l] corazón sabiduría(Y).

13 Vuelve(Z), Señor; ¿hasta cuándo(AA)?
y compadécete de[m] tus siervos(AB).
14 Sácianos(AC) por la mañana con tu misericordia,
y cantaremos con gozo(AD) y nos alegraremos todos nuestros días.
15 Alégranos(AE) conforme a los días que[n] nos afligiste,
y a los años en que vimos adversidad[o](AF).
16 Manifiéstese tu obra a tus siervos(AG),
y tu majestad a[p] sus hijos(AH),
17 y sea la gracia del Señor(AI) nuestro Dios sobre nosotros.
Confirma[q], pues, sobre nosotros la obra de nuestras manos(AJ);
sí, la obra de nuestras manos confirma[r].

Footnotes

  1. Salmos 90:1 Véase Deut. 33:1
  2. Salmos 90:1 Así en algunos mss. y la versión gr. (sept.); en el T.M., una morada
  3. Salmos 90:5 O, una inundación
  4. Salmos 90:5 Lit., se quedan dormidos
  5. Salmos 90:7 O, aterrados
  6. Salmos 90:9 O, susurro
  7. Salmos 90:10 Lit., de nuestros años
  8. Salmos 90:10 Lit., en ellos hay
  9. Salmos 90:10 O, o si a causa
  10. Salmos 90:11 O, entiende
  11. Salmos 90:11 Lit., tuyo
  12. Salmos 90:12 O, ganemos para el
  13. Salmos 90:13 O, arrepiéntete para con
  14. Salmos 90:15 O, tantos días como los que
  15. Salmos 90:15 O, el mal
  16. Salmos 90:16 O, sobre
  17. Salmos 90:17 O, Da permanencia
  18. Salmos 90:17 O, Da permanencia

FJÄRDE BOKEN

Guds evighet och vår förgänglighet

90 (A) En bön av gudsmannen Mose.

Herre, du har varit vår tillflykt[a]
    från släkte till släkte.
(B) Innan bergen blev till
    och du skapade jorden och världen,
        från evighet till evighet är du,
            Gud.

(C) Du låter människan
        vända åter till stoft,
    du säger: "Vänd om,
        ni människors[b] barn!"
(D) Tusen år är i dina ögon
    som dagen i går som försvann,
        som en av nattens timmar[c].
(E) Du sköljer bort dem,
        de är som en sömn.
    Om morgonen gror de som gräset,
(F) om morgonen gror det och blomstrar,
    mot kvällen vissnar det och torkar.

Vi går under genom din vrede,
    förskräckta av din glöd.
(G) Du ställer våra synder inför dig,
    våra hemligheter
        i ditt ansiktes ljus.
(H) Alla våra dagar försvinner
        genom din vrede,
    vi slutar våra år som en suck.
10 (I) Vårt liv varar sjuttio år,
        eller åttio om krafterna räcker.
    När det är som bäst
        är det möda och bekymmer.
    Snart är det slut och vi flyger bort.

11 (J) Vem känner din vredes kraft
        och din harm
    så att han fruktar dig?
12 (K) Lär oss att våra dagar är räknade,
    så att vi får visa hjärtan.

13 (L) Kom tillbaka, Herre!
        Hur länge dröjer du?
    Förbarma dig över dina tjänare!
14 Mätta oss med din nåd
        när morgonen gryr,
    så att vi får jubla och glädjas
        i alla våra dagar.
15 Gläd oss lika många dagar
        som du plågat oss,
    lika många år
        som vi sett det onda.
16 Låt din gärning bli synlig
        för dina tjänare
    och din härlighet över deras barn,
17 och låt Herren vår Guds ljuvlighet
        vila över oss.
    Ge oss framgång
        med våra händers verk,
    ja, ge framgång
        åt våra händers verk.

Footnotes

  1. 90:1 tillflykt   Annan översättning: "boning".
  2. 90:3 människors   Annan översättning: "Adams".
  3. 90:4 en av nattens timmar   Ordagrant: "en nattväkt" (tretimmarsperiod, se not till Matt 24:43).

Viertes Buch

(Psalm 90–106)

Ist denn alles vergeblich?

90 Ein Gebet von Mose, dem Mann Gottes.

Herr, solange es Menschen gibt, bist du unsere Zuflucht!
Ja, bevor die Berge geboren wurden,
noch bevor Erde und Weltall unter Wehen entstanden,
    warst du, o Gott, schon da. Du bist ohne Anfang und Ende.
Du lässt den Menschen wieder zu Staub werden.
    »Kehr zurück!«, sprichst du zu ihm.
Tausend Jahre sind für dich wie ein einziger Tag,
der doch im Flug vergangen ist,
    kurz wie ein paar Stunden Schlaf.
Du reißt die Menschen hinweg,
sie verschwinden so schnell wie ein Traum nach dem Erwachen.
    Sie vergehen wie das Gras:
Morgens sprießt es und blüht auf,
    doch schon am Abend welkt und verdorrt es im heißen Wüstenwind.

Ja, durch deinen Zorn vergehen wir,
    schnell ist es mit uns zu Ende!
Unsere Schuld liegt offen vor dir,
    auch unsere geheimsten Verfehlungen bringst du ans Licht.
Dein Zorn lässt unser Leben verrinnen –
    schnell wie ein kurzer Seufzer ist es vorbei!
10 Unser Leben dauert siebzig, vielleicht sogar achtzig Jahre.
Doch alles, worauf wir stolz sind,
    ist nur Mühe, viel Lärm um nichts!
Wie schnell eilen die Jahre vorüber!
    Wie rasch schwinden wir dahin!
11 Doch wer kann begreifen, wie gewaltig dein Zorn ist?
    Wer fürchtet sich schon davor?
12 Mach uns bewusst, wie kurz das Leben ist,
    damit wir unsere Tage weise nutzen!

13 Herr, wende dich uns wieder zu!
Wie lange soll dein Zorn noch dauern?
    Hab Erbarmen mit uns, wir sind doch deine Diener!
14 Schenke uns deine Liebe jeden Morgen neu!
    Dann können wir singen und uns freuen, solange wir leben!
15 So viele Jahre litten wir unter Not und Bedrückung;
    lass uns nun ebenso viele Jahre Freude erleben!
16 Zeige uns, wie machtvoll du eingreifst;
    auch unsere Kinder sollen deine mächtigen Taten sehen!
17 Herr, unser Gott! Zeige uns deine Güte!
Lass unsere Mühe nicht vergeblich sein!
    Ja, lass unsere Arbeit Früchte tragen!