Add parallel Print Page Options

No hay mejor herencia

(1a) Poema de David.

16 (1b) ¡Cuida, oh Dios, de mí, pues en ti busco protección!
Yo te he dicho:
«Tú eres mi Señor, mi bien;
nada es comparable a ti.»

Los dioses del país son poderosos,
según dicen los que en ellos se complacen,
los que aumentan el número de sus ídolos
y los siguen con gran devoción.
¡Jamás tomaré parte en sus sangrientos sacrificios!
¡Jamás pronunciaré sus nombres con mis labios!

Tú, Señor, eres mi todo;
tú me colmas de bendiciones;
mi vida está en tus manos.
Primoroso lugar me ha tocado en suerte;
¡hermosa es la herencia que me ha correspondido!

Bendeciré al Señor, porque él me guía,
y en lo íntimo de mi ser me corrige por las noches.
Siempre tengo presente al Señor;
con él a mi derecha, nada me hará caer.
Por eso, dentro de mí,
mi corazón está lleno de alegría.

Todo mi ser vivirá confiadamente,
10 pues no me dejarás en el sepulcro,
¡no abandonarás en la fosa a tu amigo fiel!
11 Me mostrarás el camino de la vida.
Hay gran alegría en tu presencia;
hay dicha eterna junto a ti.

16 En sång av David. Bevara mig, Gud, ty jag tager min tillflykt till dig.

Jag säger till HERREN: »Du är ju Herren; för mig finnes intet gott utom dig;

de heliga som finnas i landet, de äro de härliga till vilka jag har allt mitt behag.»

Men de som taga sig en annan gud, de hava stora vedermödor; jag vill icke offra deras drickoffer av blod eller taga deras namn på mina läppar.

HERREN är min beskärda del och bägare; du är den som uppehåller min arvedel.

En lott har tillfallit mig i det ljuvliga, ja, ett arv som behagar mig väl.

Jag vill lova HERREN, ty han giver mig råd; ännu om natten manar mig mitt innersta.

Jag har haft HERREN för mina ögon alltid; ja, han är på min högra sida, jag skall icke vackla.

Fördenskull gläder sig mitt hjärta, och min ära fröjdar sig; jämväl min kropp får bo i trygghet.

10 Ty du skall icke lämna min själ åt dödsriket, du skall icke låta din fromme få se graven.

11 Du skall kungöra mig livets väg; inför ditt ansikte är glädje till fyllest, ljuvlighet i din högra hand evinnerligen.

16 Preserve me, O God: for in thee do I put my trust.

O my soul, thou hast said unto the Lord, Thou art my Lord: my goodness extendeth not to thee;

But to the saints that are in the earth, and to the excellent, in whom is all my delight.

Their sorrows shall be multiplied that hasten after another god: their drink offerings of blood will I not offer, nor take up their names into my lips.

The Lord is the portion of mine inheritance and of my cup: thou maintainest my lot.

The lines are fallen unto me in pleasant places; yea, I have a goodly heritage.

I will bless the Lord, who hath given me counsel: my reins also instruct me in the night seasons.

I have set the Lord always before me: because he is at my right hand, I shall not be moved.

Therefore my heart is glad, and my glory rejoiceth: my flesh also shall rest in hope.

10 For thou wilt not leave my soul in hell; neither wilt thou suffer thine Holy One to see corruption.

11 Thou wilt shew me the path of life: in thy presence is fulness of joy; at thy right hand there are pleasures for evermore.