Salmos 105
Spanish Blue Red and Gold Letter Edition
105 ALABAD á Jehová, invocad su nombre.
Haced notorias sus obras en los pueblos.
2 Cantadle, cantadle salmos:
Hablad de todas sus maravillas.
3 Gloriaos en su santo nombre:
Alégrese el corazón de los que buscan á Jehová.
4 Buscad á Jehová, y su fortaleza:
Buscad siempre su rostro.
5 Acordaos de sus maravillas que hizo,
De sus prodigios y de los juicios de su boca,
6 Oh vosotros, simiente de Abraham su siervo,
Hijos de Jacob, sus escogidos.
7 Él es Jehová nuestro Dios;
En toda la tierra son sus juicios.
8 Acordóse para siempre de su alianza;
De la palabra que mandó para mil generaciones,
9 La cual concertó con Abraham;
Y de su juramento á Isaac.
10 Y establecióla á Jacob por decreto,
A Israel por pacto sempiterno,
11 Diciendo: á ti daré la tierra de Canaán
Por cordel de vuestra heredad.
12 Esto siendo ellos pocos hombres en número,
Y extranjeros en ella.
13 Y anduvieron de gente en gente,
De un reino á otro pueblo.
14 No consintió que hombre los agraviase;
Y por causa de ellos castigó los reyes.
15 No toquéis, dijo, á mis ungidos,
Ni hagáis mal á mis profetas.
16 Y llamó al hambre sobre la tierra,
Y quebrantó todo mantenimiento de pan.
17 Envió un varón delante de ellos,
A José, que fué vendido por siervo.
18 Afligieron sus pies con grillos;
En hierro fué puesta su persona.
19 Hasta la hora que llegó su palabra,
El dicho de Jehová le probó.
20 Envió el rey, y soltóle;
El señor de los pueblos, y desatóle.
21 Púsolo por señor de su casa,
Y por enseñoreador en toda su posesión;
22 Para que reprimiera á sus grandes como él quisiese,
Y á sus ancianos enseñara sabiduría.
23 Después entró Israel en Egipto,
Y Jacob fué extranjero en la tierra de Châm.
24 Y multiplicó su pueblo en gran manera,
E hízolo fuerte más que sus enemigos.
25 Volvió el corazón de ellos para que aborreciesen á su pueblo,
Para que contra sus siervos pensasen mal.
26 Envió á su siervo Moisés,
Y á Aarón al cual escogió.
27 Pusieron en ellos las palabras de sus señales,
Y sus prodigios en la tierra de Châm.
28 Echó tinieblas, e hizo oscuridad;
Y no fueron rebeldes á su palabra.
29 Volvió sus aguas en sangre,
Y mató sus pescados.
30 Produjo su tierra ranas,
Aun en las cámaras de sus reyes.
31 Dijo, y vinieron enjambres de moscas,
Y piojos en todo su término.
32 Volvió en su tierra sus lluvias en granizo,
Y en fuego de llamaradas.
33 E hirió sus viñas y sus higueras,
Y quebró los árboles de su término.
34 Dijo, y vinieron langostas,
Y pulgón sin número;
35 Y comieron toda la hierba de su país,
Y devoraron el fruto de su tierra.
36 Hirió además á todos los primogénitos en su tierra,
El principio de toda su fuerza.
37 Y sacólos con plata y oro;
Y no hubo en sus tribus enfermo.
38 Egipto se alegró de que salieran;
Porque su terror había caído sobre ellos.
39 Extendió una nube por cubierta,
Y fuego para alumbrar la noche.
40 Pidieron, e hizo venir codornices;
Y saciólos de pan del cielo.
41 Abrió la peña, y fluyeron aguas;
Corrieron por los secadales como un río.
42 Porque se acordó de su santa palabra,
Dada á Abraham su siervo.
43 Y sacó á su pueblo con gozo;
Con júbilo á sus escogidos.
44 Y dióles las tierras de las gentes;
Y las labores de las naciones heredaron:
45 Para que guardasen sus estatutos,
Y observasen sus leyes.
Aleluya.
Psaltaren 105
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Gud och hans folk
105 Tacka Herren för allt gott han gör. Tala om det för alla folk.
2 Sjung lovsånger om honom och berätta om hans under.
3 Gläd er i Herren, ni som tillhör honom. Gläd er!
4 Vänd er till honom och räkna med hans kraft. Var uthålliga!
5-6 Tänk på vad han i sin makt har gjort för oss, som är ättlingar till hans tjänare Abraham, till Jakob, hans utvalde. Kom ihåg hur han dömde våra fiender. Han är Herren, vår Gud.
7 Överallt i hela världen är det han som har sista ordet.
8-9 Skulle tusen generationer komma och gå, så skulle han ändå aldrig glömma sitt löfte, det förbund som han slöt redan med Abraham och Isak,
10-11 och som han bekräftade med Jakob. Och detta är mitt förbund med Israels folk som kommer att vara för alltid: Jag ska ge er Kanaans land till att vara er egendom.
12 Han lovade detta medan de ännu var mycket få till antalet, och alltjämt levde som främlingar i Kanaan.
13 De var på den tiden spridda bland andra folk och vandrade från rike till rike.
14 Men Gud tillät inte någon att förtrycka dem, och han utplånade många kungar som försökte anfalla dem!
15 Rör inte mina utvalda, skada inte mina profeter, varnade han.
16 Han sände hungersnöd över Kanaans land och förråden av säd och bröd tog snabbt slut.
17 Men Gud hade redan i förväg sänt Josef till Egypten, dit han såldes som slav.
18 I fängelset satte man bojor på hans fötter och en järnring runt hans hals.
19 Där fick han sitta tills den dag han uttydde sina medfångars drömmar, och allt det som han sagt inträffade. Guds ord gav honom rätt.
20 Då sände kungen äntligen bud efter honom och befriade honom.
21 Josef utnämndes till regeringschef och fick också förvalta kungens hela förmögenhet.
22 Alla höga tjänstemän var underställda honom och kungens rådgivare fick lära sig vishet av honom.
23 Sedan kom Jakob till Egypten och bodde där tillsammans med sina söner.
24 Under åren som följde förökade Gud sitt folk, ja, tills de slutligen blev mäktigare än sina fiender.
25 Därefter såg Gud till så att egyptierna började hata israeliterna och behandla dem illa.
26 Då sände Gud sina tjänare Mose och Aron,
27 för att de skulle utföra under och tecken i hela Egypten.
28 De gjorde som Gud befallt, och han lät ett tjockt mörker breda ut sig över hela landet.
29 Han förvandlade vattnet i deras floder till blod och förgiftade alla fiskar.
30 Därefter översvämmades landet av grodor, ja, till och med i kungens privata palats trängde grodorna in.
31 Och då Gud talade genom Mose, drog svärmar av flugor och andra insekter fram över hela landet,
32 och när egyptierna väntade på regn sände Gud hagel, och blixtar som plågade folket.
33 Deras vinträd och fikonträd förstördes, och alla träd vräktes omkull och låg kringspridda på marken.
34 På Guds befallning kom gräshoppssvärmar och
35 åt upp allt grönt och förstörde skörden.
36 Slutligen dödade Herren den äldste sonen i varje egyptiskt hem.
37 Sedan ledde han sitt folk tryggt ut ur Egypten och de förde med sig mängder av silver och guld, och det fanns inte en enda en bland dem som var sjuk, utan alla var friska.
38 Egyptierna var rädda för dem och var glada när de lämnade landet.
39 För att skydda dem från den heta solen satte Gud ett moln över sitt folk, och han gav dem en eldpelare om natten för att de skulle få ljus.
40 De bad om kött, och han sände fåglar in i deras läger. Och han lät dem äta manna, brödet från himlen, för att de skulle bli mätta.
41 Han öppnade en klippa, och vattnet forsade fram. Det flöt som en flod genom det torra, ödsliga landet -
42 för Gud håller sitt ord, och han kom ihåg sina heliga löften till sin tjänare Abraham.
43 På så sätt ledde han under sång och jubel sina utvalda in i det utlovade landet.
44 Han gav dem det land som tillhört andra folk. De fick skörda och äta vad andra hade planterat.
45 Alla dessa under lät han sitt folk uppleva för att de skulle lyda honom och hålla hans bud. Halleluja!
Spanish Blue Red and Gold Letter Edition (SRV-BRG)
Blue Red and Gold Letter Edition™ Copyright © 2012/2015 BRG Bible Ministries. Used by Permission. All rights reserved.
BRG Bible is a Registered Trademark in U.S. Patent and Trademark Office #4145648
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica