Psaltaren 104
Svenska Folkbibeln
Psalm 104
Herrens storhet
1 Lova Herren, min själ!
Herre, min Gud, du är hög och stor,
i majestät och härlighet är du klädd.
2 Insvept i ljus som i en mantel,
spänner du ut himlen som ett tält.
3 Du timrar på vattnen dina salar,
molnen gör du till din vagn,
du far på vindens vingar.
4 Du gör vindar till dina sändebud,
eldslågor till dina tjänare.
5 Du grundade jorden på dess fästen,
så att den ej vacklar till evig tid.
6 Med djupet täckte du den som med en klädnad,
upp över bergen stod vattnen.
7 Vid din tillrättavisning flydde de,
för ljudet av ditt dunder tog de till flykten.
8 Berg höjde sig och dalar sänkte sig
på den plats du hade bestämt för dem.
9 En gräns satte du som vattnen ej fick överskrida.
Aldrig mer kommer de att övertäcka jorden.
10 Du lät källor flyta fram i dalarna,
mellan bergen tog de sin väg.
11 De vattnar alla markens djur,
vildåsnorna släcker där sin törst.
12 Vid dem bor himlens fåglar,
från trädens grenar höjer de sin röst.
13 Du vattnar bergen från dina salar,
jorden mättas av den frukt du skapar.
14 Du låter gräs skjuta upp för djuren
och örter till människans tjänst.
Så låter du bröd komma från jorden
15 och vin som gläder människans hjärta.
Du gör hennes ansikte glänsande av olja,
och brödet styrker hennes hjärta.
16 Herrens träd blir mättade,
Libanons cedrar, som han planterat.
17 Fåglarna bygger där sina nästen,
hägern har sitt bo i cypresserna.
18 Stenbockarna har fått de höga bergen,
klipporna är en tillflykt för klippgrävlingarna.
19 Du gjorde månen till att bestämma tider,
solen vet stunden då den skall gå ner.
20 Du sänder mörker och det blir natt,
då kommer alla skogens djur i rörelse.
21 De unga lejonen ryter efter rov
och begär sin föda av Gud.
22 Solen går upp, då drar de sig tillbaka
och lägger sig ner i sina hålor.
23 Människan går ut till sin gärning
och arbetar till dess att kvällen kommer.
24 Hur många är inte dina verk, Herre!
Med vishet har du gjort dem alla,
jorden är full av vad du har skapat.
25 Där är havet, det stora och vida,
där är ett oräkneligt vimmel av levande varelser,
både stora och små.
26 Där går skeppen,
där leker Leviatan som du har skapat.
27 Alla väntar de på dig
att du skall ge dem mat i rätt tid.
28 Du ger dem och de samlar in,
du öppnar din hand och de mättas av goda gåvor.
29 Du döljer ditt ansikte och de blir förskräckta,
du tar bort deras ande och de dör
och vänder åter till stoft.
30 Du sänder din Ande, då skapas de
och du förnyar jordens ansikte.
31 Må Herrens härlighet vara i evighet!
Må Herren glädja sig över sina verk.
32 Han ser på jorden och den bävar,
han rör vid bergen och de ryker.
33 Jag vill sjunga för Herren
så länge jag lever,
jag vill lovsjunga min Gud
så länge jag är till.
34 Må mina tankar behaga honom,
jag vill glädja mig i Herren.
35 Må syndare försvinna från jorden
och inga ogudaktiga mer vara till.
Lova Herren, min själ!
Halleluja!
Psalm 104
Amplified Bible
The Lord’s Care over All His Works.
104 Bless and affectionately praise the Lord, O my soul!
O Lord my God, You are very great;
You are clothed with splendor and majesty,
2
[You are the One] who covers Yourself with light as with a garment,
Who stretches out the heavens like a tent curtain,
3
Who lays the beams of His upper chambers in the waters [above the firmament],
Who makes the clouds His chariot,
Who walks on the wings of the wind,
4
Who makes winds His messengers,
Flames of fire His ministers.(A)
5
He established the earth on its foundations,
So that it will not be moved forever and ever.(B)
6
You covered it with the deep as with a garment;
The waters were standing above the mountains.(C)
7
At Your rebuke they fled;
At the sound of Your thunder they hurried away.
8
The mountains rose, the valleys sank down
To the place which You established for them.
9
You set a boundary [for the waters] that they may not cross over,
So that they will not return to cover the earth.
10
You send springs into the valleys;
Their waters flow among the mountains.
11
They give drink to every beast of the field;
The wild donkeys quench their thirst there.
12
Beside them the birds of the heavens have their nests;
They lift up their voices and sing among the branches.(D)
13
He waters the mountains from His upper chambers;
The earth is satisfied with the fruit of His works.
14
He causes grass to grow for the cattle,
And all that the earth produces for cultivation by man,
So that he may bring food from the earth—
15
And wine which makes the heart of man glad,
So that he may make his face glisten with oil,
And bread to sustain and strengthen man’s heart.
16
The trees of the Lord drink their fill,
The cedars of Lebanon which He has planted,
17
Where the birds make their nests;
As for the stork, the fir trees are her house.
18
The high mountains are for the wild goats;
The rocks are a refuge for the [a]shephanim.
19
He made the moon for the seasons;
The sun knows the [exact] place of its setting.
20
You [O Lord] make darkness and it becomes night,
In which prowls about every wild beast of the forest.
21
The young lions roar after their prey
And seek their food from God.
22
When the sun arises, they withdraw
And lie down in their dens.
23
Man goes out to his work
And remains at his labor until evening.
24
O Lord, how many and varied are Your works!
In wisdom You have made them all;
The earth is full of Your riches and Your creatures.
25
There is the sea, great and broad,
In which are swarms without number,
Creatures both small and great.
26
There the ships [of the sea] sail,
And Leviathan [the sea monster], which You have formed to play there.
27
They all wait for You
To give them their food in its appointed season.
28
You give it to them, they gather it up;
You open Your hand, they are filled and satisfied with good [things].
29
You hide Your face, they are dismayed;
You take away their breath, they die
And return to their dust.
30
You send out Your Spirit, they are created;
You renew the face of the ground.
31
May the glory of the Lord endure forever;
May the Lord rejoice and be glad in His works—
32
He looks at the earth, and it trembles;
He touches the mountains, and they smoke.
33
I will sing to the Lord as long as I live;
I will sing praise to my God while I have my being.
34
May my meditation be sweet and pleasing to Him;
As for me, I will rejoice and be glad in the Lord.
35
Let sinners be consumed from the earth,
And let the wicked be no more.
Bless and affectionately praise the Lord, O my soul.
Praise the Lord! (Hallelujah!)
Footnotes
- Psalm 104:18 Small, shy, furry animals (Hyrax syriacus) found in the peninsula of the Sinai, northern Israel, and the region around the Dead Sea; kjv coney, orig NASB rock badgers.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Copyright © 2015 by The Lockman Foundation, La Habra, CA 90631. All rights reserved.
