Font Size
Sakarja 7
Svenska Folkbibeln 2015
Sakarja 7
Svenska Folkbibeln 2015
Falsk laglydnad
7 I kung Darejaveshs fjärde regeringsår kom Herrens ord till Sakarja, på fjärde dagen i nionde månaden[a], som är månaden Kislev.
2 Från Betel[b] hade då Sareser och Regem-Melek med sina män blivit sända för att bönfalla inför Herren 3 (A) och fråga prästerna i Herren Sebaots hus och profeterna följande: ”Ska jag gråta och fasta i femte månaden, som jag har gjort i många år?”
4 Då kom Herrens ord till mig. Han sade: 5 (B) ”Säg till allt folket i landet och till prästerna: När ni under sjuttio år har fastat och klagat i femte och sjunde månaden,[c] är det då för mig ni har fastat? 6 Och när ni äter och dricker, är det inte då för er själva som ni äter och dricker? 7 (C) Är inte detta de ord som Herren predikade genom forna tiders profeter, när Jerusalem ännu levde i lugn och ro med sina städer omkring sig och Sydlandet och Låglandet ännu var bebodda?”
Folket har inte lyssnat
8 Och Herrens ord kom till Sakarja. Han sade: 9 (D) Så säger Herren Sebaot:
”Döm rätta domar
och visa varandra
godhet och barmhärtighet.
10 (E) Förtryck inte änkan
och den faderlöse,
främlingen och den fattige,
och tänk inte ut ont
mot varandra i era hjärtan.”
11 (F) Men de ville inte lyssna på detta utan var upproriska och stängde sina öron så att de inte hörde. 12 (G) De gjorde sina hjärtan hårda som diamant så att de inte hörde den undervisning och de ord som Herren Sebaot genom sin Ande hade sänt genom forna tiders profeter.
Därför kom stor vrede från Herren Sebaot. 13 (H) Och liksom de inte ville höra när han ropade, vill jag inte höra när de ropar, sade Herren Sebaot. 14 (I) ”Jag ska skingra dem genom en stormvind bland alla hednafolk som de inte känner.” Så har nu landet blivit öde efter dem, ingen kommer eller går, för de gjorde det ljuvliga landet till en ödemark.
Footnotes
- 7:1 fjärde dagen i nionde månaden 7 dec 518 f Kr.
- 7:2 Betel Låg ca 1-2 mil norr om Jerusalem, vid utkanten av provinsen Juda.
- 7:5 fastat och klagat i femte och sjunde månaden Templets förstöring i femte månaden (juli-augusti, jfr 2 Kung 25:8) högtidlighålls av judarna med fasta än i dag (”Tisha b’Av”). Ståthållaren Gedalja mördades samma år den sjunde månaden (2 Kung 25:25). Männen undrar om sorgeriterna borde upphöra när templet nu återuppbyggs.
Sakaria 7
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Sakaria 7
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Uppmaning till ärlighet och medkänsla
7 Ännu ett budskap från Herren kom till mig. Det var på den fjärde dagen i nionde månaden av kung Darejaves fjärde regeringsår.
2 Judarna i Betel hade sänt Sareser, Regem-Melek och deras män till Herrens tempel i Jerusalem för att söka Herrens välsignelse
3 och rådgöra med prästerna om de skulle fortsätta eller inte med den fasta och de sorgedagar som de hållit under den femte månaden i många år.
4 Så här svarade Herren:
5 När ni kommer tillbaka till Betel ska ni säga till folket och alla prästerna: 'När ni under er sjuttioåriga landsflykt årligen fastade och sörjde i den femte och den sjunde månaden, var ni då verkligen uppriktiga och ville lämna era synder och vända om till mig? Nej, inte alls!
6 Och inte ens nu tänker ni på mig under era heliga fester, utan ni är bara intresserade av att festa och fira.
7 Redan för länge sedan, när Jerusalem var rikt och levde i lugn och ro och mycket folk bodde i och omkring staden, varnade profeterna dem för samma sak och förklarade att det skulle leda till katastrof.'
8-9 Detta budskap kom också från Herren till Sakarja. Säg till dem att vara ärliga och uppriktiga, att inte ta mutor och att vara barmhärtiga mot varandra.
10 Sluta upp med att förtrycka änkor och faderlösa, utlänningar och fattiga, och tänk inte ut onda planer mot varandra.
11 Era förfäder brydde sig inte om detta budskap. De satte fingrarna i öronen och vände sig bort för att slippa höra på mig.
12 Deras hjärtan blev hårda som flinta, och de var rädda att höra vad Herren, härskarornas Gud, genom sin Ande och profeterna, befallde i de lagar som uppenbarats för dem. Detta är anledningen till den vrede som Gud visade dem.
13 Jag kallade dem, men de vägrade att lyssna, och när de ropade till mig vände jag mig bort.
14 Jag skingrade dem åt alla håll till många främmande folk. Deras land blev öde, och ingen for ens därigenom. Det ljuvliga landet låg öde och härjat.
Zechariah 7
New Living Translation
Zechariah 7
New Living Translation
A Call to Justice and Mercy
7 On December 7[a] of the fourth year of King Darius’s reign, another message came to Zechariah from the Lord. 2 The people of Bethel had sent Sharezer and Regemmelech,[b] along with their attendants, to seek the Lord’s favor. 3 They were to ask this question of the prophets and the priests at the Temple of the Lord of Heaven’s Armies: “Should we continue to mourn and fast each summer on the anniversary of the Temple’s destruction,[c] as we have done for so many years?”
4 The Lord of Heaven’s Armies sent me this message in reply: 5 “Say to all your people and your priests, ‘During these seventy years of exile, when you fasted and mourned in the summer and in early autumn,[d] was it really for me that you were fasting? 6 And even now in your holy festivals, aren’t you eating and drinking just to please yourselves? 7 Isn’t this the same message the Lord proclaimed through the prophets in years past when Jerusalem and the towns of Judah were bustling with people, and the Negev and the foothills of Judah[e] were well populated?’”
8 Then this message came to Zechariah from the Lord: 9 “This is what the Lord of Heaven’s Armies says: Judge fairly, and show mercy and kindness to one another. 10 Do not oppress widows, orphans, foreigners, and the poor. And do not scheme against each other.
11 “Your ancestors refused to listen to this message. They stubbornly turned away and put their fingers in their ears to keep from hearing. 12 They made their hearts as hard as stone, so they could not hear the instructions or the messages that the Lord of Heaven’s Armies had sent them by his Spirit through the earlier prophets. That is why the Lord of Heaven’s Armies was so angry with them.
13 “Since they refused to listen when I called to them, I would not listen when they called to me, says the Lord of Heaven’s Armies. 14 As with a whirlwind, I scattered them among the distant nations, where they lived as strangers. Their land became so desolate that no one even traveled through it. They turned their pleasant land into a desert.”
Footnotes
- 7:1 Hebrew On the fourth day of the ninth month, the month of Kislev, of the ancient Hebrew lunar calendar. This event occurred on December 7, 518 B.c.; also see note on 1:1.
- 7:2 Or Bethel-sharezer had sent Regemmelech.
- 7:3 Hebrew mourn and fast in the fifth month. The Temple had been destroyed in the fifth month of the ancient Hebrew lunar calendar (August 586 B.c.); see 2 Kgs 25:8.
- 7:5 Hebrew fasted and mourned in the fifth and seventh months. The fifth month of the ancient Hebrew lunar calendar usually occurs within the months of July and August. The seventh month usually occurs within the months of September and October; both the Day of Atonement and the Festival of Shelters were celebrated in the seventh month.
- 7:7 Hebrew the Shephelah.
Zechariah 7
New International Version
Zechariah 7
New International Version
Justice and Mercy, Not Fasting
7 In the fourth year of King Darius, the word of the Lord came to Zechariah(A) on the fourth day of the ninth month, the month of Kislev.(B) 2 The people of Bethel had sent Sharezer and Regem-Melek, together with their men, to entreat(C) the Lord(D) 3 by asking the priests of the house of the Lord Almighty and the prophets, “Should I mourn(E) and fast in the fifth(F) month, as I have done for so many years?”
4 Then the word of the Lord Almighty came to me: 5 “Ask all the people of the land and the priests, ‘When you fasted(G) and mourned in the fifth and seventh(H) months for the past seventy years,(I) was it really for me that you fasted? 6 And when you were eating and drinking, were you not just feasting for yourselves?(J) 7 Are these not the words the Lord proclaimed through the earlier prophets(K) when Jerusalem and its surrounding towns were at rest(L) and prosperous, and the Negev and the western foothills(M) were settled?’”(N)
8 And the word of the Lord came again to Zechariah: 9 “This is what the Lord Almighty said: ‘Administer true justice;(O) show mercy and compassion to one another.(P) 10 Do not oppress the widow(Q) or the fatherless, the foreigner(R) or the poor.(S) Do not plot evil against each other.’(T)
11 “But they refused to pay attention; stubbornly(U) they turned their backs(V) and covered their ears.(W) 12 They made their hearts as hard as flint(X) and would not listen to the law or to the words that the Lord Almighty had sent by his Spirit through the earlier prophets.(Y) So the Lord Almighty was very angry.(Z)
13 “‘When I called, they did not listen;(AA) so when they called, I would not listen,’(AB) says the Lord Almighty.(AC) 14 ‘I scattered(AD) them with a whirlwind(AE) among all the nations, where they were strangers. The land they left behind them was so desolate that no one traveled through it.(AF) This is how they made the pleasant land desolate.(AG)’”
Zechariah 7
King James Version
Zechariah 7
King James Version
7 And it came to pass in the fourth year of king Darius, that the word of the Lord came unto Zechariah in the fourth day of the ninth month, even in Chisleu;
2 When they had sent unto the house of God Sherezer and Regemmelech, and their men, to pray before the Lord,
3 And to speak unto the priests which were in the house of the Lord of hosts, and to the prophets, saying, Should I weep in the fifth month, separating myself, as I have done these so many years?
4 Then came the word of the Lord of hosts unto me, saying,
5 Speak unto all the people of the land, and to the priests, saying, When ye fasted and mourned in the fifth and seventh month, even those seventy years, did ye at all fast unto me, even to me?
6 And when ye did eat, and when ye did drink, did not ye eat for yourselves, and drink for yourselves?
7 Should ye not hear the words which the Lord hath cried by the former prophets, when Jerusalem was inhabited and in prosperity, and the cities thereof round about her, when men inhabited the south and the plain?
8 And the word of the Lord came unto Zechariah, saying,
9 Thus speaketh the Lord of hosts, saying, Execute true judgment, and shew mercy and compassions every man to his brother:
10 And oppress not the widow, nor the fatherless, the stranger, nor the poor; and let none of you imagine evil against his brother in your heart.
11 But they refused to hearken, and pulled away the shoulder, and stopped their ears, that they should not hear.
12 Yea, they made their hearts as an adamant stone, lest they should hear the law, and the words which the Lord of hosts hath sent in his spirit by the former prophets: therefore came a great wrath from the Lord of hosts.
13 Therefore it is come to pass, that as he cried, and they would not hear; so they cried, and I would not hear, saith the Lord of hosts:
14 But I scattered them with a whirlwind among all the nations whom they knew not. Thus the land was desolate after them, that no man passed through nor returned: for they laid the pleasant land desolate.
Svenska Folkbibeln 2015 (SFB15)
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln) (SVL)
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
New Living Translation (NLT)
.png)
Holy Bible, New Living Translation, copyright © 1996, 2004, 2015 by Tyndale House Foundation. Used by permission of Tyndale House Publishers, Inc., Carol Stream, Illinois 60188. All rights reserved.
New International Version (NIV) 
Holy Bible, New International Version®, NIV® Copyright ©1973, 1978, 1984, 2011 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
NIV Reverse Interlinear Bible: English to Hebrew and English to Greek. Copyright © 2019 by Zondervan.