Sakaria 7
Svenska Folkbibeln
Falsk laglydnad
7 I kung Darejaves fjärde regeringsår kom Herrens ord till Sakarja, på fjärde dagen i nionde månaden,[a] som är månaden Kislev.
2 Från Betel hade då Sareser och Regem-Melek med sina män blivit sända för att bönfalla inför Herren 3 och för att fråga prästerna i Herren Sebaots hus och profeterna följande: "Skall jag gråta och fasta i femte månaden, som jag har gjort i många år?" 4 Då kom Herrens ord till mig. Han sade: 5 "Säg till allt folket i landet och till prästerna: När ni nu i sjuttio år fastat och klagat i femte och sjunde månaden, har det då varit för mig ni har fastat? 6 Och när ni äter och dricker, är det inte då för er själva som ni äter och dricker? 7 Är inte detta de ord som Herren predikade genom gångna tiders profeter, medan Jerusalem ännu levde i lugn och ro med sina städer omkring sig och medan Sydlandet och Låglandet ännu var bebodda?"
Folkets ohörsamhet
8 Och Herrens ord kom till Sakarja. Han sade: 9 Så säger Herren Sebaot:
"Döm rätta domar och visa varandra godhet och barmhärtighet.
10 Förtryck inte änkan och den faderlöse,
främlingen och den fattige
och tänk inte ut ont mot varandra i era hjärtan."
11 Men de ville inte ge akt på detta utan var upproriska och stängde till sina öron så att de inte hörde. 12 De gjorde sina hjärtan hårda som diamant så att de inte hörde den undervisning och de ord som Herren Sebaot genom sin Ande hade sänt genom gångna tiders profeter. Därför kom stor vrede från Herren Sebaot. 13 Och liksom de inte ville höra när han ropade, vill jag inte höra när de ropar, sade Herren Sebaot. 14 "Jag skall skingra dem genom en stormvind bland alla hednafolk som de inte känner." Så har nu landet blivit öde efter dem, ingen kommer eller går, ty de gjorde det ljuvliga landet till en ödemark.
Footnotes
- Sakaria 7:1 nionde månaden Nov. 518 f. Kr.
Sakarja 7
Svenska Folkbibeln 2015
Falsk laglydnad
7 I kung Darejaveshs fjärde regeringsår kom Herrens ord till Sakarja, på fjärde dagen i nionde månaden[a], som är månaden Kislev.
2 Från Betel[b] hade då Sareser och Regem-Melek med sina män blivit sända för att bönfalla inför Herren 3 (A) och fråga prästerna i Herren Sebaots hus och profeterna följande: ”Ska jag gråta och fasta i femte månaden, som jag har gjort i många år?”
4 Då kom Herrens ord till mig. Han sade: 5 (B) ”Säg till allt folket i landet och till prästerna: När ni under sjuttio år har fastat och klagat i femte och sjunde månaden,[c] är det då för mig ni har fastat? 6 Och när ni äter och dricker, är det inte då för er själva som ni äter och dricker? 7 (C) Är inte detta de ord som Herren predikade genom forna tiders profeter, när Jerusalem ännu levde i lugn och ro med sina städer omkring sig och Sydlandet och Låglandet ännu var bebodda?”
Folket har inte lyssnat
8 Och Herrens ord kom till Sakarja. Han sade: 9 (D) Så säger Herren Sebaot:
”Döm rätta domar
och visa varandra
godhet och barmhärtighet.
10 (E) Förtryck inte änkan
och den faderlöse,
främlingen och den fattige,
och tänk inte ut ont
mot varandra i era hjärtan.”
11 (F) Men de ville inte lyssna på detta utan var upproriska och stängde sina öron så att de inte hörde. 12 (G) De gjorde sina hjärtan hårda som diamant så att de inte hörde den undervisning och de ord som Herren Sebaot genom sin Ande hade sänt genom forna tiders profeter.
Därför kom stor vrede från Herren Sebaot. 13 (H) Och liksom de inte ville höra när han ropade, vill jag inte höra när de ropar, sade Herren Sebaot. 14 (I) ”Jag ska skingra dem genom en stormvind bland alla hednafolk som de inte känner.” Så har nu landet blivit öde efter dem, ingen kommer eller går, för de gjorde det ljuvliga landet till en ödemark.
Footnotes
- 7:1 fjärde dagen i nionde månaden 7 dec 518 f Kr.
- 7:2 Betel Låg ca 1-2 mil norr om Jerusalem, vid utkanten av provinsen Juda.
- 7:5 fastat och klagat i femte och sjunde månaden Templets förstöring i femte månaden (juli-augusti, jfr 2 Kung 25:8) högtidlighålls av judarna med fasta än i dag (”Tisha b’Av”). Ståthållaren Gedalja mördades samma år den sjunde månaden (2 Kung 25:25). Männen undrar om sorgeriterna borde upphöra när templet nu återuppbyggs.
Zechariah 7
King James Version
7 And it came to pass in the fourth year of king Darius, that the word of the Lord came unto Zechariah in the fourth day of the ninth month, even in Chisleu;
2 When they had sent unto the house of God Sherezer and Regemmelech, and their men, to pray before the Lord,
3 And to speak unto the priests which were in the house of the Lord of hosts, and to the prophets, saying, Should I weep in the fifth month, separating myself, as I have done these so many years?
4 Then came the word of the Lord of hosts unto me, saying,
5 Speak unto all the people of the land, and to the priests, saying, When ye fasted and mourned in the fifth and seventh month, even those seventy years, did ye at all fast unto me, even to me?
6 And when ye did eat, and when ye did drink, did not ye eat for yourselves, and drink for yourselves?
7 Should ye not hear the words which the Lord hath cried by the former prophets, when Jerusalem was inhabited and in prosperity, and the cities thereof round about her, when men inhabited the south and the plain?
8 And the word of the Lord came unto Zechariah, saying,
9 Thus speaketh the Lord of hosts, saying, Execute true judgment, and shew mercy and compassions every man to his brother:
10 And oppress not the widow, nor the fatherless, the stranger, nor the poor; and let none of you imagine evil against his brother in your heart.
11 But they refused to hearken, and pulled away the shoulder, and stopped their ears, that they should not hear.
12 Yea, they made their hearts as an adamant stone, lest they should hear the law, and the words which the Lord of hosts hath sent in his spirit by the former prophets: therefore came a great wrath from the Lord of hosts.
13 Therefore it is come to pass, that as he cried, and they would not hear; so they cried, and I would not hear, saith the Lord of hosts:
14 But I scattered them with a whirlwind among all the nations whom they knew not. Thus the land was desolate after them, that no man passed through nor returned: for they laid the pleasant land desolate.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation