Framtida välsignelse över Jerusalem

Och Herren Sebaots ord kom till mig. Han sade: (A) Så säger Herren Sebaot:

Jag ivrar för Sion med stor iver,
    med stor vrede ivrar jag för henne.
(B) Så säger Herren:
    Jag ska vända åter till Sion
        för att bo mitt i Jerusalem,
    och Jerusalem ska kallas
        ”sanningens stad”
    och Herren Sebaots berg
        ”det heliga berget”.

Så säger Herren Sebaot:
    Än en gång ska det finnas
        gamla män och kvinnor
            på Jerusalems gator,
    var och en med sin stav i handen
        för sin höga ålders skull.
Och stadens gator ska vara fulla
    av pojkar och flickor
        som leker där.
(C) Så säger Herren Sebaot:
    Även om det verkar
        alltför underbart
    för dem som är kvar
        av detta folk i de dagarna,
    skulle det då vara
        alltför underbart också för mig?
    säger Herren Sebaot.
(D) Så säger Herren Sebaot:
        Se, jag ska frälsa mitt folk
    från landet i öst
        och från landet i väst.
(E) Jag ska låta dem komma
        och bo i Jerusalem,
    de ska vara mitt folk
        och jag ska vara deras Gud
            i sanning och rättfärdighet.

(F) Så säger Herren Sebaot:
    Fatta mod, ni som i dessa dagar
        hör dessa ord från profeterna
    som talade när grunden lades
        till Herren Sebaots hus,
            templet som skulle byggas.
10 (G) Före den tiden
    fick varken människor eller djur
        lön för sin strävan.
    Ingen hade ro för sina fiender,
        vare sig han gick ut eller in,
    för jag vände alla människor
        mot varandra.
11 Men nu är jag inte längre
        som i forna dagar
    mot dem som är kvar av detta folk,
        säger Herren Sebaot,
12 (H) för nu ska det sås i frid.
        Vinstocken ska ge sin frukt,
    jorden sin gröda
        och himlen sin dagg.
    Jag ska låta
        dem som är kvar av detta folk
            få ärva allt detta.
13 Och liksom ni,
        både Juda hus och Israels hus,
    har varit en förbannelse
        bland hednafolken,
    så ska ni nu när jag frälst er
        bli en välsignelse.
    Var inte rädda, fatta mod!

14 Så säger Herren Sebaot: Liksom jag beslöt att sända olycka över er när era fäder väckte min vrede, säger Herren Sebaot, och jag då inte ångrade det, 15 så har jag i denna tid åter beslutat att göra gott mot Jerusalem och Juda hus. Var inte rädda!

16 (I) Men detta är vad ni ska göra:
        Tala sanning med varandra,
    döm rätta domar i era portar,
        domar som ger frid.
17 (J) Tänk inte ut ont mot varandra
        i era hjärtan
    och ha inte kärlek till falska eder,
        för allt sådant hatar jag,
            säger Herren.

18 Herren Sebaots ord kom till mig. Han sade: 19 (K) Så säger Herren Sebaot:

Fastedagarna i fjärde, femte,
        sjunde och tionde månaden[a]
    ska för Juda hus
        bli till fröjd och glädje,
            till glada högtider.
    Och ni ska älska sanning och frid.

Hedningarnas frälsning

20 (L) Så säger Herren Sebaot:
    Än en gång ska folk komma hit,
        ja, många städers invånare.
21 (M) Och de som bor i en stad
        ska gå till en annan och säga:
    ”Låt oss gå och bönfalla inför Herren
        och söka Herren Sebaot.
            Jag själv ska också gå.”
22 Ja, många folk
        och mäktiga hednafolk
    ska komma och söka
        Herren Sebaot i Jerusalem,
    och de ska åkalla Herren.

23 Så säger Herren Sebaot: På den tiden ska tio män av alla språk och folk ta tag i mantelfållen på en judisk man och säga: ”Låt oss gå med er, för vi har hört att Gud är med er.”

Footnotes

  1. 8:19 fjärde, femte, sjunde och tionde månaden   Den tionde månaden (jan år 588 f Kr) inleddes belägringen av Jerusalem (2 Kung 25:1). Den fjärde månaden år 587 f Kr (juli) flydde kung Sidkia (Jer 52:6), den femte månaden (augusti) föll staden (2 Kung 25:25) och den sjunde månaden (oktober) mördades ståthållaren Gedalja (2 Kung 25:25).

Den framtida välsignelsen över Jerusalem

Och Herren Sebaots ord kom till mig. Han sade: Så säger Herren Sebaot:

Jag nitälskar för Sion med stor iver,
    med stor vrede nitälskar jag för henne.
Så säger Herren:
    Jag skall vända åter till Sion
för att bo mitt i Jerusalem,
    och Jerusalem skall kallas "sanningens stad"
och Herren Sebaots berg "det heliga berget".

Så säger Herren Sebaot:
    Än en gång skall gamla män och kvinnor
finnas på Jerusalems gator,
    var och en med sin stav i handen
för sin höga ålders skull.
Och stadens gator skall vara fulla
    av pojkar och flickor som leker där.
Så säger Herren Sebaot:
    Även om det kan te sig alltför underbart
för kvarlevan av detta folk i de dagarna,
skall det därför te sig alltför underbart också för mig?
säger Herren Sebaot.
Så säger Herren Sebaot:
    Se, jag skall frälsa mitt folk
från landet i öst
    och från landet i väst.
Jag skall låta dem komma och bo i Jerusalem,
de skall vara mitt folk
    och jag skall vara deras Gud
    i sanning och rättfärdighet.

Så säger Herren Sebaot:
    Fatta mod, ni som i de här dagarna
hör dessa ord från de profeter
    som talade på den tid då grunden lades
till Herren Sebaots hus,
    templet som skulle byggas upp.
10 Ty före den tiden
    hade varken människor eller djur lön för sin strävan.
Ingen hade ro för sina ovänner,
    vare sig han gick ut eller in
ty jag vände alla människor mot varandra.
11 Men nu vill jag inte längre vara som i gångna dagar mot kvarlevan av detta folk,
säger Herren Sebaot.
12 Ty nu skall friden ge utsäde,
    vinstocken ge sin frukt,
jorden sin gröda
    och himlen sin dagg.
Jag skall låta kvarlevan av detta folk
    få ärva allt detta.
13 Och liksom ni,
    både Juda hus och Israels hus,
har varit en förbannelse bland hednafolken,
så skall ni nu, då jag frälst er,
    bli en välsignelse.
Frukta inte, fatta mod!

14 Ty så säger Herren Sebaot: Liksom jag beslöt att straffa er, när era fäder väckte min vrede säger Herren Sebaot, och jag då inte ångrade det, 15 så har jag i denna tid beslutat att vända om för att göra gott mot Jerusalem och Juda hus. Frukta inte!

16 Men detta är vad ni skall göra:
    Tala sanning med varandra,
döm i era portar rätta domar som ger frid.
17 Tänk inte ut ont mot varandra i era hjärtan
och ha inte kärlek till falska eder,
    ty allt sådant hatar jag,
säger Herren.

18 Herren Sebaots ord kom till mig. Han sade: 19 Så säger Herren Sebaot:

Fastedagarna i fjärde, femte,
    sjunde och tionde månaden
skall för Juda hus
    bli till fröjd och glädje,
ja, till glada högtider.
    Och sanning och frid
skall ni älska.

Hedningarnas frälsning

20 Så säger Herren Sebaot:
    Än en gång skall folk komma hit,
ja, många städers invånare.
21 Och de som bor i den ena staden skall gå till den andra och säga:
"Låt oss gå och bönfalla inför Herren
och söka Herren Sebaot,
    jag själv skall också gå."
22 Ja, många folk och mäktiga hednafolk skall komma
och söka Herren Sebaot i Jerusalem,
och de skall åkalla Herren.

23 Så säger Herren Sebaot: På den tiden skall tio män, av alla språk och länder, gripa tag i mantelfållen på en judisk man och säga: "Låt oss gå med er, för vi har hört att Gud är med er."

The word of Yahweh of Armies came to me. Yahweh of Armies says: “I am jealous for Zion with great jealousy, and I am jealous for her with great wrath.”

Yahweh says: “I have returned to Zion, and will dwell in the middle of Jerusalem. Jerusalem shall be called ‘The City of Truth;’ and the mountain of Yahweh of Armies, ‘The Holy Mountain.’”

Yahweh of Armies says: “Old men and old women will again dwell in the streets of Jerusalem, every man with his staff in his hand because of their old age. The streets of the city will be full of boys and girls playing in its streets.”

Yahweh of Armies says: “If it is marvelous in the eyes of the remnant of this people in those days, should it also be marvelous in my eyes?” says Yahweh of Armies.

Yahweh of Armies says: “Behold, I will save my people from the east country and from the west country. I will bring them, and they will dwell within Jerusalem. They will be my people, and I will be their God, in truth and in righteousness.”

Yahweh of Armies says: “Let your hands be strong, you who hear in these days these words from the mouth of the prophets who were in the day that the foundation of the house of Yahweh of Armies was laid, even the temple, that it might be built. 10 For before those days there was no wages for man nor any wages for an animal, neither was there any peace to him who went out or came in, because of the adversary. For I set all men everyone against his neighbor. 11 But now I will not be to the remnant of this people as in the former days,” says Yahweh of Armies. 12 “For the seed of peace and the vine will yield its fruit, and the ground will give its increase, and the heavens will give their dew. I will cause the remnant of this people to inherit all these things. 13 It shall come to pass that, as you were a curse among the nations, house of Judah and house of Israel, so I will save you, and you shall be a blessing. Don’t be afraid. Let your hands be strong.”

14 For Yahweh of Armies says: “As I thought to do evil to you when your fathers provoked me to wrath,” says Yahweh of Armies, “and I didn’t repent, 15 so again I have thought in these days to do good to Jerusalem and to the house of Judah. Don’t be afraid. 16 These are the things that you shall do: speak every man the truth with his neighbor. Execute the judgment of truth and peace in your gates, 17 and let none of you devise evil in your hearts against his neighbor, and love no false oath; for all these are things that I hate,” says Yahweh.

18 The word of Yahweh of Armies came to me. 19 Yahweh of Armies says: “The fasts of the fourth, fifth, seventh, and tenth months shall be for the house of Judah joy, gladness, and cheerful feasts. Therefore love truth and peace.”

20 Yahweh of Armies says: “Many peoples and the inhabitants of many cities will yet come. 21 The inhabitants of one will go to another, saying, ‘Let’s go speedily to entreat the favor of Yahweh, and to seek Yahweh of Armies. I will go also.’ 22 Yes, many peoples and strong nations will come to seek Yahweh of Armies in Jerusalem and to entreat the favor of Yahweh.” 23 Yahweh of Armies says: “In those days, ten men out of all the languages of the nations will take hold of the skirt of him who is a Jew, saying, ‘We will go with you, for we have heard that God is with you.’”