Falsk laglydnad

I kung Darejaves fjärde regeringsår kom Herrens ord till Sakarja, på fjärde dagen i nionde månaden,[a] som är månaden Kislev.

Från Betel hade då Sareser och Regem-Melek med sina män blivit sända för att bönfalla inför Herren och för att fråga prästerna i Herren Sebaots hus och profeterna följande: "Skall jag gråta och fasta i femte månaden, som jag har gjort i många år?" Då kom Herrens ord till mig. Han sade: "Säg till allt folket i landet och till prästerna: När ni nu i sjuttio år fastat och klagat i femte och sjunde månaden, har det då varit för mig ni har fastat? Och när ni äter och dricker, är det inte då för er själva som ni äter och dricker? Är inte detta de ord som Herren predikade genom gångna tiders profeter, medan Jerusalem ännu levde i lugn och ro med sina städer omkring sig och medan Sydlandet och Låglandet ännu var bebodda?"

Folkets ohörsamhet

Och Herrens ord kom till Sakarja. Han sade: Så säger Herren Sebaot:

"Döm rätta domar och visa varandra godhet och barmhärtighet.
10 Förtryck inte änkan och den faderlöse,
främlingen och den fattige
    och tänk inte ut ont mot varandra i era hjärtan."

11 Men de ville inte ge akt på detta utan var upproriska och stängde till sina öron så att de inte hörde. 12 De gjorde sina hjärtan hårda som diamant så att de inte hörde den undervisning och de ord som Herren Sebaot genom sin Ande hade sänt genom gångna tiders profeter. Därför kom stor vrede från Herren Sebaot. 13 Och liksom de inte ville höra när han ropade, vill jag inte höra när de ropar, sade Herren Sebaot. 14 "Jag skall skingra dem genom en stormvind bland alla hednafolk som de inte känner." Så har nu landet blivit öde efter dem, ingen kommer eller går, ty de gjorde det ljuvliga landet till en ödemark.

Footnotes

  1. Sakaria 7:1 nionde månaden Nov. 518 f. Kr.

Och i konung Darejaves' fjärde regeringsår hände sig att HERRENS ord kom till Sakarja, på fjärde dagen i nionde månaden, det är Kisleu.

Ty från Betel hade då Sareser och Regem-Melek med sina män blivit sända för att bönfalla inför HERREN;

de skulle nämligen fråga prästerna i HERREN Sebaots hus och profeterna sålunda: »Skola vi framgent hålla gråtodag och späka oss i femte månaden, såsom vi hava gjort nu i så många år?»

Så kom då HERREN Sebaots ord till mig; han sade:

Säg till allt folket i landet och till prästerna: När I nu under sjuttio år haven hållit faste- och klagodagar i femte och i sjunde månaden, har det då varit åt mig som I haven hållit fasta?

Och när I äten och dricken, är det icke då för eder egen räkning som I äten och dricken?

Haven I icke förnummit de ord som HERREN lät predika genom forna tiders profeter, medan Jerusalem ännu tronade i god ro med sina städer omkring sig, och medan Sydlandet och Låglandet ännu voro bebodda?

Vidare kom HERRENS ord till Sakarja; han sade:

Så sade ju HERREN Sebaot: »Dömen rätta domar, och bevisen varandra kärlek och barmhärtighet.

10 Förtrycken icke änkan och den faderlöse, främlingen och den fattige, och tänken icke i edra hjärtan ut ont mot varandra.»

11 Men de ville icke akta därpå, utan spjärnade emot i gensträvighet och tillslöto sina öron för att slippa att höra.

12 ja, de gjorde sina hjärtan hårda såsom diamant, för att slippa att höra den lag och de ord som HERREN Sebaot genom sin Ande hade sänt, förmedelst forna tiders profeter. Därför utgick stor vrede från HERREN Sebaot.

13 Och det skedde, att likasom de icke hade velat höra, när han ropade, så sade nu HERREN Sebaot: »Jag vill icke höra, när de ropa;

14 utan jag skall förströ dem såsom genom en stormvind bland allahanda hednafolk som de icke känna.» Så har nu landet blivit öde efter dem, så att ingen färdas där, vare sig fram eller tillbaka; ty de hava så gjort det ljuvliga landet till en ödemark.

禁食問題

大利烏王第四年九月,就是基斯流月初四日,耶和華的話臨到撒迦利亞。 那時,伯特利人差派了沙利色、利堅米勒和他的隨從,去懇求耶和華施恩。 他們詢問萬軍之耶和華殿裡的眾祭司,以及眾先知說:“我們還要在五月哭泣和禁食,像我們這許多年來所行的嗎?”

萬軍之耶和華的話臨到我,說: “你要告訴這地的人民和祭司說:‘這七十年來,你們在五月和七月禁食哀哭,豈是真的為我禁食呢? 你們吃,你們喝,豈不是為你們自己吃,為你們自己喝嗎? 這些話耶和華不是曾藉著從前的先知宣告了嗎?那時,耶路撒冷和四圍的城鎮都有人居住,很是興旺,南地和高地都有人居住。’”

被擄是因為悖逆 神

耶和華的話又臨到撒迦利亞說: “萬軍之耶和華曾這樣告訴你們的列祖說:‘你們要執法公正,各人要以慈愛和憐憫待自己的兄弟。 10 寡婦、孤兒、寄居的和貧窮人,你們都不可欺壓,也不可各自心裡圖謀惡事,陷害自己的兄弟。’ 11 但他們不肯聽從,反而硬著頸項,充耳不聞(“反而硬著頸項,充耳不聞”直譯作“轉著固執的肩膊,使自己的耳朵發沉不聽”)。 12 他們使自己的心剛硬如金鋼石,不肯聽從律法和萬軍之耶和華藉著他的靈、透過從前的先知所說的話。因此,萬軍之耶和華非常忿怒。 13 我曾呼喚他們,他們不聽;照樣,將來他們呼求我,我也不聽。這是萬軍之耶和華說的。 14 我用旋風把他們吹散到他們不認識的列國去,他們留下的地就荒涼了,以致無人來往經過,因為他們使這美好之地變為荒涼了。”