Sakaria 1
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Vänd tillbaka till Herren
1 I åttonde månaden av kung Darejaves andra regeringsår kom detta budskap till profeten Sakarja, Berekjas son och Iddos sonson:
2 Herren var mycket vred på era förfäder.
3 Därför vill han att ni ska komma tillbaka till honom så att han kan komma tillbaka till er.
4 Handla inte som era förfäder gjorde! Profeterna på den tiden vädjade ju förgäves till dem att de skulle vända om från sina ogudaktiga vägar.Kom tillbaka till mig, uppmanade Herren dem, men de brydde sig inte om att lyssna och göra som han sa.
5-6 Era förfäder och deras profeter är för länge sedan döda, men kom ihåg vad de fick lära sig: att Guds ord består! Herren tvingades alltså att straffa dem, och till slut gjorde de bättring.Vi har fått vad vi förtjänat, och Gud hade ju varnat oss, sa de.
Mannen bland myrtenträden
7 Den tjugofjärde dagen i elfte månaden samma år kom ett nytt budskap till Sakarja i en syn under natten:
8 Jag såg en man på en röd häst bland myrtenträden vid flodstranden. Bakom honom stod flera röda, bruna och vita hästar med sina ryttare.
9 Bredvid mig stod en ängel, och jag frågade honom: Herre, vad menas med alla dessa hästar? Varför står de här? Det ska jag visa dig, svarade han.
10 Då sa ryttaren på den röda hästen: Herren har sänt dem ut över jorden för hans räkning.
11 Ryttarna på de andra hästarna rapporterade då till Herrens ängel: Vi har besökt hela jorden, och överallt är det lugnt och fridfullt.
12 När han hörde detta bad Herrens ängel: Herre, härskarornas Gud, nu har din vrede mot Jerusalem och Juda städer varat i sjuttio år. Hur länge dröjer det innan du tänker visa barmhärtighet mot dem?
13 Herren svarade ängeln som stod bredvid mig och talade tröstande till honom.
14 Då sa ängeln: Ropa ut detta budskap från Herren: Tror du inte att jag bryr mig om vad som händer med Juda och Jerusalem? Jag har omsorg om Jerusalem, jag älskar min heliga stad.
15 Men jag är verkligen vred på hednafolken som känner sig så säkra, för även om jag bara var missnöjd till en del med mitt folk, så har de plågat mitt folk mer än de borde.
16 Därför säger Herren: Jag har vänt tillbaka till Jerusalem full av barmhärtighet. Mitt tempel ska byggas upp på nytt, men också hela Jerusalem.
17 Säg det igen: Herren, härskarornas Gud, förklarar att Israels städer på nytt ska få välstånd och överflöd, och Herren ska hjälpa Jerusalem och välsigna det och bo där.
Fyra horn och fyra smeder
18 Jag lyfte blicken och fick se fyra horn.
19 Vad är det där för något? frågade jag ängeln.Han svarade: De föreställer de fyra världsriken som har förskingrat Juda, Israel och Jerusalem.
20 Sedan visade Herren mig fyra smeder.
21 Vad ska dessa män göra? frågade jag.Ängeln svarade: De föreställer de riken som gjorde slut på de fyra hornens makt och har kommit för att bearbeta dem på städet och sedan kasta bort dem.
Sakarja 1
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Uppdraget att återuppbygga templet
(1:1—8:23)
Vänd tillbaka till Herren
1 I åttonde månaden av kung Dareios andra regeringsår[a] kom Herrens ord till profeten Sakarja, Berekjas son och Iddos sonson:
2 ”Herren var mycket vred på era förfäder. 3 Tala därför till folket: Så säger härskarornas Herre: ’Vänd om till mig, säger härskarornas Herre, så ska jag vända mig till er, säger härskarornas Herre.’ 4 Var inte som era förfäder! För dem predikade de tidigare profeterna: Så säger härskarornas Herre: ’Vänd om från era onda vägar och era onda gärningar.’ Men de lyssnade inte och brydde sig inte om mig, säger Herren. 5 Var är era förfäder nu? Och profeterna? Lever de för evigt? 6 Mina ord och mina förordningar, som jag gett befallning om genom mina tjänare profeterna, nådde ju era förfäder. Då vände de om och sa:
’Så som härskarornas Herre har beslutat att göra med oss, i enlighet med vad våra levnadssätt och våra gärningar har förtjänat, så har han också handlat med oss.’ ”
Mannen bland myrtenträden
7 Den tjugofjärde dagen i elfte månaden, i månaden shevat, av Dareios andra regeringsår,[b] kom Herrens ord till profeten Sakarja, son till Berekja och sonson till Iddo:
8 Jag såg en syn om natten, och där var en man som red på en röd häst. Han stod bland myrtenträden i ravinen. Bakom honom stod röda, bruna[c] och vita hästar.
9 Jag frågade: ”Vad är dessa för något, herre?”
Ängeln som talade med mig svarade: ”Det ska jag visa dig.”
10 Mannen som stod bland myrtenträden sa: ”Herren har sänt dem för att färdas över jorden.”
11 De sa då till Herrens ängel som stod bland myrtenträden: ”Vi har färdats över hela jorden, och där är det lugnt och stilla.”
12 Då svarade Herrens ängel: ”Härskarornas Herre, hur länge ska du dröja med att förbarma dig över Jerusalem och Juda städer? Du har nu varit förbittrad på dem i sjuttio år.” 13 Herren gav ängeln som talade med mig ett svar med goda och tröstande ord.
14 Då sa ängeln som talade med mig: ”Ropa ut: Så säger härskarornas Herre: ’Min lidelse är stark för Jerusalem och för Sion. 15 Men jag är mycket vred på de självsäkra folken, för medan min vrede ännu inte var så stor, gjorde de det onda ännu värre.’
16 Därför säger Herren: ’Jag har vänt tillbaka till Jerusalem i barmhärtighet. Mitt tempel ska byggas där, säger härskarornas Herre, mätsnöret ska dras över Jerusalem.’
17 Ropa igen: Så säger härskarornas Herre: ’Mina städer ska åter flöda över av det goda. Herren ska åter trösta Sion och åter utvälja Jerusalem.’ ”
Fyra horn och fyra smeder
18 Jag lyfte blicken och fick se fyra horn[d]. 19 Jag frågade ängeln som talade med mig: ”Vad är dessa för något?”
Han svarade: ”De är de horn som har skingrat Juda, Israel och Jerusalem.”
20 Sedan visade Herren mig fyra smeder. 21 Jag frågade: ”Vad har dessa kommit för att göra?” Han svarade: ”Där är de horn som skingrade Juda så att ingen orkade lyfta sitt huvud. Men nu har dessa kommit för att sätta skräck i dem och slå av hornen på de folk som lyfte sina horn mot Juda land och skingrade dem.”
Sacharja 1
Luther Bibel 1545
1 Im achten Monat des zweiten Jahres des Königs Darius geschah das Wort des HERR zu Sacharja, dem Sohn Berechjas, des Sohnes Iddos, dem Propheten, und sprach:
2 Der HERR ist zornig gewesen über eure Väter.
3 Und sprich zu ihnen: So spricht der HERR Zebaoth: Kehret euch zu mir, spricht der HERR Zebaoth, so will ich mich zu euch kehren, spricht der HERR Zebaoth.
4 Seid nicht wie eure Väter, welchen die vorigen Propheten predigten und sprachen: So spricht der HERR Zebaoth: Kehret euch von euren bösen Wegen und von eurem bösen Tun! aber sie gehorchten nicht und achteten nicht auf mich, spricht der HERR.
5 Wo sind nun eure Väter? Und die Propheten, leben sie auch noch?
6 Ist's aber nicht also, daß meine Worte und meine Rechte, die ich durch meine Knechte, die Propheten, gebot, haben eure Väter getroffen, daß sie haben müssen umkehren und sagen: Gleichwie der HERR Zebaoth vorhatte uns zu tun, wie wir gingen und taten, also hat er uns auch getan?
7 Am vierundzwanzigsten Tage des elften Monats, welcher ist der Monat Sebat, im zweiten Jahr des Königs Darius, geschah das Wort des HERRN zu Sacharja, dem Sohn Berechjas, des Sohnes Iddos dem Propheten, und sprach:
8 Ich sah bei der Nacht, und siehe, ein Mann saß auf einem roten Pferde, und er hielt unter den Myrten in der Aue, und hinter ihm waren rote, braune und weiße Pferde.
9 Und ich sprach: Mein HERR, wer sind diese? Und der Engel, der mit mir redete, sprach zu mir: Ich will dir zeigen, wer diese sind.
10 Und der Mann, der unter den Myrten hielt, antwortete und sprach: Diese sind es, die der HERR ausgesandt hat, die Erde zu durchziehen.
11 Sie aber antworteten dem Engel des HERRN, der unter den Myrten hielt, und sprachen: Wir haben die Erde durchzogen, und siehe, alle Länder sitzen still.
12 Da antwortete der Engel des HERRN und sprach: HERR Zebaoth, wie lange willst du denn dich nicht erbarmen über Jerusalem und über die Städte Juda's, über welche du zornig bist gewesen diese siebzig Jahre?
13 Und der HERR antwortete dem Engel, der mit mir redete, freundliche Worte und tröstliche Worte.
14 Und der Engel, der mit mir redete, sprach zu mir: Predige und sprich: So spricht der HERR Zebaoth: Ich eifere um Jerusalem und Zion mit großem Eifer
15 und bin sehr zornig über die stolzen Heiden; denn ich war nur ein wenig zornig, sie aber halfen zum Verderben.
16 Darum so spricht der HERR: Ich will mich wieder zu Jerusalem kehren mit Barmherzigkeit, und mein Haus soll darin gebaut werden, spricht der HERR Zebaoth; dazu soll die Zimmerschnur in Jerusalem gezogen werde.
17 Und predige weiter und sprich: So spricht der HERR Zebaoth: Es soll meinen Städten wieder wohl gehen, und der HERR wird Zion wieder trösten und wird Jerusalem wieder erwählen.
18 Und ich hob meine Augen auf und sah, und siehe, da waren vier Hörner.
19 Und ich sprach zu dem Engel, der mit mir redete: Wer sind diese? Er sprach zu mir: Es sind Hörner, die Juda samt Israel und Jerusalem zerstreut haben.
20 Und der HERR zeigte mir vier Schmiede.
21 Da sprach ich: Was sollen die machen? Er sprach: Die Hörner, die Juda so zerstreut haben, daß niemand sein Haupt hat mögen aufheben, sie abzuschrecken sind diese gekommen, daß sie die Hörner der Heiden abstoßen, welche das Horn haben über das Land Juda gehoben, es zu zerstreuen.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
Copyright © 1545 by Public Domain