Sakaria 1
Svenska Folkbibeln
Uppmaning till omvändelse
1 I åttonde månaden[a] av Darejaves andra regeringsår kom Herrens ord till profeten Sakarja, son till Berekja, son till Iddo. Han sade:
2 Herren var vred på era fäder. 3 Säg därför till folket: Så säger Herren Sebaot: Vänd om till mig, säger Herren Sebaot, så skall jag vända om till er, säger Herren Sebaot. 4 Var inte som era fäder. För dem predikade gångna tiders profeter och sade: "Så säger Herren Sebaot: Vänd nu om från era onda vägar och era onda gärningar. Men de lyssnade inte och aktade inte på mig, säger Herren.
5 Era fäder, var är de?
Och profeterna, lever de kvar för evigt?
6 Nej, men mina ord och mina stadgar
som jag gav mina tjänare profeterna,
de nådde era fäder.
Och de vände om och sade:
Som Herren Sebaot hade beslutat att göra med oss
enligt våra vägar och våra gärningar,
så har han också handlat med oss."
Mannen på den röda hästen
7 På tjugofjärde dagen i elfte månaden,[b] som är månaden Sebat, i Darejaves andra regeringsår, kom Herrens ord till profeten Sakarja, son till Berekja, son till Iddo. Han sade:
8 Jag hade en syn om natten, och se, en man red på en röd häst. Han stod bland myrtenträden i dalsänkan. Bakom honom stod andra hästar, röda, bruna och vita. 9 Jag frågade: "Min herre, vilka är dessa?" Ängeln som talade med mig sade: "Jag vill låta dig se vilka de är." 10 Mannen som stod bland myrtenträden svarade: "Det är dessa som Herren har sänt att fara omkring på jorden." 11 Och de svarade Herrens ängel som stod bland myrtenträden: "Vi har farit omkring på jorden, och se, hela jorden är lugn och stilla."
Herren skall trösta Sion
12 Då sade Herrens ängel: " Herre Sebaot, hur länge skall det dröja innan du förbarmar dig över Jerusalem och Juda städer? Du har visat din förbittring mot dem nu i sjuttio år." 13 Herren svarade den ängel som talade med mig, med goda och tröstande ord. 14 Och ängeln som talade med mig sade sedan: "Ropa ut: Så säger Herren Sebaot:
Jag nitälskar för Jerusalem
och brinner av nit för Sion.
15 Jag är mycket vred på hednafolken som sitter så säkra,
ty medan jag endast var lite vred
hjälpte de ondskan att förökas.
16 Därför säger Herren så:
Jag har vänt tillbaka till Jerusalem i barmhärtighet.
Mitt hus skall byggas där,
säger Herren Sebaot,
och mätsnöret skall spännas över Jerusalem.
17 Ropa ut än en gång:
Så säger Herren Sebaot:
Än en gång skall mina städer flöda över av det som är gott.
Herren skall än en gång trösta Sion,
än en gång skall han utvälja Jerusalem."
Hornen och smederna
18 Och jag lyfte upp ögonen och såg, och se, där var fyra horn. 19 Jag frågade ängeln som talade med mig: "Vad betyder dessa?" Han svarade mig: "Det är dessa horn som har skingrat Juda, Israel och Jerusalem."
20 Och Herren lät mig se fyra smeder. 21 Jag frågade: "Varför har dessa kommit och vad skall de göra?" Han svarade: "Där är de horn som skingrade Juda, så att ingen kunde lyfta upp huvudet. Men smederna har kommit för att förskräcka dem och slå av hornen på de hednafolk som har lyft sitt horn mot Juda land, för att skingra dem som bor där."
Footnotes
- Sakaria 1:1 åttonde månaden Okt. - nov. 520 f. Kr. (jfr Hagg 1:1, 2:10).
- Sakaria 1:7 elfte månaden Jan. - febr. 519 f. Kr.
Sakarja 1
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Uppdraget att återuppbygga templet
(1:1—8:23)
Vänd tillbaka till Herren
1 I åttonde månaden av kung Dareios andra regeringsår[a] kom Herrens ord till profeten Sakarja, Berekjas son och Iddos sonson:
2 ”Herren var mycket vred på era förfäder. 3 Tala därför till folket: Så säger härskarornas Herre: ’Vänd om till mig, säger härskarornas Herre, så ska jag vända mig till er, säger härskarornas Herre.’ 4 Var inte som era förfäder! För dem predikade de tidigare profeterna: Så säger härskarornas Herre: ’Vänd om från era onda vägar och era onda gärningar.’ Men de lyssnade inte och brydde sig inte om mig, säger Herren. 5 Var är era förfäder nu? Och profeterna? Lever de för evigt? 6 Mina ord och mina förordningar, som jag gett befallning om genom mina tjänare profeterna, nådde ju era förfäder. Då vände de om och sa:
’Så som härskarornas Herre har beslutat att göra med oss, i enlighet med vad våra levnadssätt och våra gärningar har förtjänat, så har han också handlat med oss.’ ”
Mannen bland myrtenträden
7 Den tjugofjärde dagen i elfte månaden, i månaden shevat, av Dareios andra regeringsår,[b] kom Herrens ord till profeten Sakarja, son till Berekja och sonson till Iddo:
8 Jag såg en syn om natten, och där var en man som red på en röd häst. Han stod bland myrtenträden i ravinen. Bakom honom stod röda, bruna[c] och vita hästar.
9 Jag frågade: ”Vad är dessa för något, herre?”
Ängeln som talade med mig svarade: ”Det ska jag visa dig.”
10 Mannen som stod bland myrtenträden sa: ”Herren har sänt dem för att färdas över jorden.”
11 De sa då till Herrens ängel som stod bland myrtenträden: ”Vi har färdats över hela jorden, och där är det lugnt och stilla.”
12 Då svarade Herrens ängel: ”Härskarornas Herre, hur länge ska du dröja med att förbarma dig över Jerusalem och Juda städer? Du har nu varit förbittrad på dem i sjuttio år.” 13 Herren gav ängeln som talade med mig ett svar med goda och tröstande ord.
14 Då sa ängeln som talade med mig: ”Ropa ut: Så säger härskarornas Herre: ’Min lidelse är stark för Jerusalem och för Sion. 15 Men jag är mycket vred på de självsäkra folken, för medan min vrede ännu inte var så stor, gjorde de det onda ännu värre.’
16 Därför säger Herren: ’Jag har vänt tillbaka till Jerusalem i barmhärtighet. Mitt tempel ska byggas där, säger härskarornas Herre, mätsnöret ska dras över Jerusalem.’
17 Ropa igen: Så säger härskarornas Herre: ’Mina städer ska åter flöda över av det goda. Herren ska åter trösta Sion och åter utvälja Jerusalem.’ ”
Fyra horn och fyra smeder
18 Jag lyfte blicken och fick se fyra horn[d]. 19 Jag frågade ängeln som talade med mig: ”Vad är dessa för något?”
Han svarade: ”De är de horn som har skingrat Juda, Israel och Jerusalem.”
20 Sedan visade Herren mig fyra smeder. 21 Jag frågade: ”Vad har dessa kommit för att göra?” Han svarade: ”Där är de horn som skingrade Juda så att ingen orkade lyfta sitt huvud. Men nu har dessa kommit för att sätta skräck i dem och slå av hornen på de folk som lyfte sina horn mot Juda land och skingrade dem.”
Sacharja 1
Luther Bibel 1545
1 Im achten Monat des zweiten Jahres des Königs Darius geschah das Wort des HERR zu Sacharja, dem Sohn Berechjas, des Sohnes Iddos, dem Propheten, und sprach:
2 Der HERR ist zornig gewesen über eure Väter.
3 Und sprich zu ihnen: So spricht der HERR Zebaoth: Kehret euch zu mir, spricht der HERR Zebaoth, so will ich mich zu euch kehren, spricht der HERR Zebaoth.
4 Seid nicht wie eure Väter, welchen die vorigen Propheten predigten und sprachen: So spricht der HERR Zebaoth: Kehret euch von euren bösen Wegen und von eurem bösen Tun! aber sie gehorchten nicht und achteten nicht auf mich, spricht der HERR.
5 Wo sind nun eure Väter? Und die Propheten, leben sie auch noch?
6 Ist's aber nicht also, daß meine Worte und meine Rechte, die ich durch meine Knechte, die Propheten, gebot, haben eure Väter getroffen, daß sie haben müssen umkehren und sagen: Gleichwie der HERR Zebaoth vorhatte uns zu tun, wie wir gingen und taten, also hat er uns auch getan?
7 Am vierundzwanzigsten Tage des elften Monats, welcher ist der Monat Sebat, im zweiten Jahr des Königs Darius, geschah das Wort des HERRN zu Sacharja, dem Sohn Berechjas, des Sohnes Iddos dem Propheten, und sprach:
8 Ich sah bei der Nacht, und siehe, ein Mann saß auf einem roten Pferde, und er hielt unter den Myrten in der Aue, und hinter ihm waren rote, braune und weiße Pferde.
9 Und ich sprach: Mein HERR, wer sind diese? Und der Engel, der mit mir redete, sprach zu mir: Ich will dir zeigen, wer diese sind.
10 Und der Mann, der unter den Myrten hielt, antwortete und sprach: Diese sind es, die der HERR ausgesandt hat, die Erde zu durchziehen.
11 Sie aber antworteten dem Engel des HERRN, der unter den Myrten hielt, und sprachen: Wir haben die Erde durchzogen, und siehe, alle Länder sitzen still.
12 Da antwortete der Engel des HERRN und sprach: HERR Zebaoth, wie lange willst du denn dich nicht erbarmen über Jerusalem und über die Städte Juda's, über welche du zornig bist gewesen diese siebzig Jahre?
13 Und der HERR antwortete dem Engel, der mit mir redete, freundliche Worte und tröstliche Worte.
14 Und der Engel, der mit mir redete, sprach zu mir: Predige und sprich: So spricht der HERR Zebaoth: Ich eifere um Jerusalem und Zion mit großem Eifer
15 und bin sehr zornig über die stolzen Heiden; denn ich war nur ein wenig zornig, sie aber halfen zum Verderben.
16 Darum so spricht der HERR: Ich will mich wieder zu Jerusalem kehren mit Barmherzigkeit, und mein Haus soll darin gebaut werden, spricht der HERR Zebaoth; dazu soll die Zimmerschnur in Jerusalem gezogen werde.
17 Und predige weiter und sprich: So spricht der HERR Zebaoth: Es soll meinen Städten wieder wohl gehen, und der HERR wird Zion wieder trösten und wird Jerusalem wieder erwählen.
18 Und ich hob meine Augen auf und sah, und siehe, da waren vier Hörner.
19 Und ich sprach zu dem Engel, der mit mir redete: Wer sind diese? Er sprach zu mir: Es sind Hörner, die Juda samt Israel und Jerusalem zerstreut haben.
20 Und der HERR zeigte mir vier Schmiede.
21 Da sprach ich: Was sollen die machen? Er sprach: Die Hörner, die Juda so zerstreut haben, daß niemand sein Haupt hat mögen aufheben, sie abzuschrecken sind diese gekommen, daß sie die Hörner der Heiden abstoßen, welche das Horn haben über das Land Juda gehoben, es zu zerstreuen.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
Copyright © 1545 by Public Domain