Så finns nu ingen fördömelse för dem som är i Kristus Jesus. Ty livets Andes lag[a] har i Kristus Jesus gjort mig fri från syndens och dödens lag. Det som var omöjligt för lagen, svag som den var genom den syndiga naturen, det gjorde Gud genom att sända sin egen Son som syndoffer, han som till det yttre var lik en syndig människa, och i hans kropp fördömde Gud synden. Så skulle lagens krav uppfyllas i oss som inte lever efter köttet utan efter Anden.

De som lever efter sin köttsliga natur tänker på det som hör till köttet, men de som lever efter Anden tänker på det som hör till Anden. Köttets sinne är död, men Andens sinne är liv och frid. Köttets sinne är fiendskap mot Gud. Det underordnar sig inte Guds lag och kan det inte heller. De som följer sin syndiga natur kan inte behaga Gud.

Guds barns liv i Anden

Ni däremot lever inte efter köttet utan efter Anden, eftersom Guds Ande bor i er. Den som inte har Kristi Ande tillhör inte honom. 10 Men om Kristus bor i er, är visserligen kroppen död för syndens skull men Anden är liv för rättfärdighetens skull. 11 Och om hans Ande som uppväckte Jesus från de döda bor i er, då skall han som uppväckte Kristus från de döda göra också era dödliga kroppar levande genom sin Ande som bor i er.

12 Vi har alltså skyldigheter, bröder, men inte mot vår onda natur, så att vi skall leva efter köttet. 13 Om ni lever efter köttet kommer ni att dö. Men om ni genom Anden dödar kroppens gärningar skall ni leva. 14 Ty alla som drivs av Guds Ande är Guds söner. 15 Ni har inte fått slaveriets ande, så att ni på nytt skulle leva i fruktan. Nej, ni har fått barnaskapets Ande, i vilken vi ropar: "Abba![b] Fader!" 16 Anden själv vittnar med vår ande att vi är Guds barn. 17 Men är vi barn är vi också arvingar, Guds arvingar och Kristi medarvingar, lika visst som vi lider med honom, för att också bli förhärligade med honom.

Hoppet om den kommande härligheten

18 Jag hävdar att den här tidens lidanden väger lätt i jämförelse med den härlighet som kommer att uppenbaras och bli vår. 19 Ty skapelsen väntar ivrigt på att Guds barn skall uppenbaras.[c] 20 Skapelsen har ju blivit lagd under förgängelsen, inte av egen vilja utan genom honom som lade den därunder. Ändå finns det hopp om 21 att också skapelsen skall befrias från sitt slaveri under förgängelsen och nå fram till Guds barns härliga frihet. 22 Vi vet att hela skapelsen ännu samfällt suckar och våndas. 23 Och inte bara den, utan också vi som har fått Anden som förstlingsfrukt,[d] också vi suckar inom oss och väntar på barnaskapet, vår kropps förlossning. 24 Ty i hoppet är vi frälsta, men ett hopp som man ser uppfyllt är inte längre något hopp. Vem hoppas på något som han redan ser? 25 Men om vi hoppas på det vi inte ser, så väntar vi uthålligt. 26 Så hjälper också Anden oss i vår svaghet. Ty vi vet inte vad vi bör be om, men Anden själv ber för oss med suckar utan ord, 27 och han som utforskar hjärtan vet vad Anden menar, eftersom Anden ber för de heliga så som Gud vill.

28 Vi vet att för dem som älskar Gud samverkar allt till det bästa, för dem som är kallade efter hans beslut. 29 Ty dem som han i förväg har känt som sina har han också förutbestämt till att formas efter hans Sons bild, för att Sonen skulle vara den förstfödde bland många bröder. 30 Och dem som han har förutbestämt har han också kallat. Och dem som han har kallat har han också förklarat rättfärdiga. Och dem som han har förklarat rättfärdiga har han också förhärligat.

Guds utvaldas lovsång

31 Vad skall vi nu säga om detta? Är Gud för oss, vem kan då vara emot oss? 32 Han som inte skonade sin egen Son utan utlämnade honom för oss alla, hur skulle han kunna annat än också skänka oss allt med honom? 33 Vem kan anklaga Guds utvalda? Gud är den som frikänner. 34 Vem är den som fördömer? Kristus Jesus är den som har dött, ja, än mer, den som har blivit uppväckt och som sitter på Guds högra sida och ber för oss. 35 Vem kan skilja oss från Kristi kärlek? Nöd eller ångest, förföljelse eller hunger, nakenhet, fara eller svärd? 36 Det står ju skrivet:För din skull dödas vi hela dagen, vi räknas som slaktfår.[e]

37 Men i allt detta vinner vi en överväldigande seger genom honom som har älskat oss. 38 Ty jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller furstar, varken något som nu är eller något som skall komma, varken makter, 39 höjd eller djup eller något annat skapat skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre.

Notas al pie

  1. Romarbrevet 8:2 livets Andes lag Innebörden i detta uttryck kan förstås mot bakgrund av Jer 31:31f, Hes 36:27, 37:14.
  2. Romarbrevet 8:15 Abba Se not till Mark 14:36.
  3. Romarbrevet 8:19 uppenbaras Underförstått: i härlighet. Jfr 1 Joh 3:2.
  4. Romarbrevet 8:23 Anden som förstlingsfrukt Med Anden har den kristne fått den första frukten av den himmelska härligheten. Aposteln anknyter här till GT:s stadgar om den första kärven av den nya skörden (3 Mos 23:10).
  5. Romarbrevet 8:36 Ps 44:23.

Frikänd!

Det blir alltså ingen fällande dom för dem som tillhör Kristus Jesus.

Andens livgivande kraft, som är min genom Jesus Kristus, har nämligen fört mig ut ur syndens och dödens onda cirkel.

Vi blir inte frälsta från syndens grepp genom att lära oss Guds bud, för vi klarar inte av att hålla dem. Men Gud satte en ny och annorlunda plan i verket för att rädda oss. Han sände sin egen son i en mänsklig kropp som vår - med den skillnaden att vår är syndig - och han krossade syndens makt över oss, genom att ge sig själv som ett offer för våra synder.

Därför kan vi nu lyda Guds lagar, om vi är ledda av den helige Ande och inte längre lyder den gamla naturen som finns i oss.

De som låter sig behärskas av den lägre naturen lever bara för sin egen skull, men de som följer den helige Ande finner att de gör det som Gud vill.

Om man följer den helige Ande leder det till liv och frid, men om man följer den gamla naturen leder det till döden,

eftersom den gamla syndiga naturen inom oss är i strid med Gud. Den har aldrig lytt Guds lagar och kommer aldrig att göra det.

Därför kan de som fortfarande behärskas av sitt gamla, syndiga jag och följer sina gamla, onda begär aldrig göra Guds vilja.

Men ni är inte sådana. Ni behärskas av er nya natur, om Guds Ande bor i er, och kom ihåg att om någon inte har Kristi Ande, så är han inte en kristen.

10 Även om Kristus bor i er måste kroppen dö på grund av synd, men er ande kommer att leva, därför att Kristus har förlåtit er.

11 Och om Guds Ande, som uppväckte Jesus från de döda, bor i er, kommer han att göra era dödliga kroppar levande igen sedan ni dött, genom samme helige Ande som bor i er.

12 Kära bröder, ni har alltså inga som helst skyldigheter att göra vad er gamla syndiga natur ber er om.

13 Om ni fortsätter att följa den är ni förlorade och kommer att dö, men om ni genom den helige Andes kraft krossar den och dess onda handlingar får ni leva,

14 för alla som leds av Guds Ande är Guds barn.

15 Och därför ska vi inte uppträda som skrämda slavar, utan vi får vara Guds egna barn, adopterade in i hans familj, och ropa: Far, far till honom.

16 För hans helige Ande talar till oss i djupet av vårt inre och säger oss att vi verkligen är Guds barn.

17 Och eftersom vi är hans barn, kommer vi också att dela hans rikedomar, för allt det som Gud ger sin son, Jesus, är nu också vårt. Men om vi ska dela hans härlighet, måste vi också dela hans lidanden.

Hopp för framtiden

18 Våra nuvarande lidanden är ändå ingenting, jämfört med den härlighet som han kommer att ge oss längre fram.

19 För hela skapelsen är i spänd förväntan inför den dag när Gud ska låta sina barn få uppstå.

20-21 Allt på denna jorden har kommit vid sidan av sitt syfte. Gud tillät att det blev så, men han gjorde det i hopp om att det en gång ska befrias. För den dagen kommer, när synd, död och förruttnelse ska försvinna, och allt skapat ska få dela den härliga frihet som Guds barn njuter av.

22 För vi vet att hela naturen med både djur och växter, ja allt skapat, väntar på denna stora händelse.

23 Även vi kristna ber om att bli befriade från vår nuvarande kropp, trots att vi har den helige Ande inom oss som en försmak av den kommande härligheten. Vi väntar ivrigt på den dag när Gud ska ge oss våra fulla rättigheter som hans barn, och dit hör de nya kroppar som han har lovat oss - kroppar som aldrig ska bli sjuka igen och aldrig ska dö.

24 Vi är redan nu frälsta genom vårt hopp. Och hoppet betyder att vi ser fram emot något som vi ännu inte har, för vi behöver ju inte hoppas och tro att vi ska få något som vi redan har.

25 Om vi nu måste fortsätta att tro Gud om något som ännu inte har hänt, så lär det oss att vänta med tålamod.

26 I vår begränsning hjälper oss den helige Ande med våra dagliga problem och med vår bön. För vi vet inte ens vad vi ska be om, eller hur vi ska be, men den helige Ande ber för oss med sådan känsla att det inte kan uttryckas med ord.

27 Och Fadern, som känner allas hjärtan, vet naturligtvis vad Anden menar, för hans bön står i samklang med Guds egen vilja.

28 Vi vet att Gud på alla sätt hjälper dem som älskar honom att nå det goda. Det är hans syfte med våra liv.

29 Redan från början bestämde nämligen Gud att de som kommer till honom skulle bli lika hans son, och hela tiden visste han vilka det skulle bli. Så skulle hans son vara den förstfödde bland många bröder.

30 Och när han hade utvalt oss kallade han oss att komma till honom, och när vi kom, förklarade han oss icke skyldiga, fyllde oss med Kristi godhet, satte oss i ett rätt förhållande till sig själv och lovade oss sin härlighet.

Gud står på vår sida

31 Vad ska vi säga om något så underbart som detta? Om Gud är med oss, finns det då någon som kan vara emot oss?

32 Eftersom han inte ens skonade sin egen son, utan offrade honom för vår skull, ska han då inte ge oss allt med honom?

33 Vem törs anklaga oss som Gud har utvalt till sina egna? Kommer Gud att göra det? Nej! Han är den som har frikänt oss och fört oss in i ett rätt förhållande till honom.

34 Vem kommer då att döma oss? Kommer Kristus att göra det? Nej! Han är den som dog för oss och som uppstod från de döda för oss. Han sitter nu på hedersplatsen bredvid Gud, och han ber för oss där i himlen.

35 Vem kan då någonsin stänga oss ute från Kristi kärlek? När vi upplever svårigheter och olyckor, när vi förföljs eller blir slagna till marken, beror det på att han inte älskar oss längre? Och om vi är hungriga eller utfattiga, eller i fara eller hotas med döden, har då Gud övergett oss?

36 Nej! Skrifterna säger oss att för hans skull måste vi vara beredda att möta döden när som helst - vi är som får som väntar på att bli slaktade.

37 Men trots allt detta vinner vi en härlig seger genom Kristus, som älskar oss så mycket att han har dött för oss.

38-39 Och jag är övertygad om att ingenting kan skilja oss från hans kärlek. Döden kan det inte, och livet kan det inte. Änglarna kan det inte, inte ens själva helvetets makter kan hindra Guds kärlek. Ingenting kan skilja oss från Guds kärlek, som blev synlig för oss genom Jesu Kristi död på korset. Varken död eller liv, varken bekymmer för denna dagen eller för morgondagen, varken krafter ovan molnen eller nere i djupet, inget kan skilja oss från denna kärlek.