Förklarad rättfärdig i Kristus

21 (A) Men nu har det uppenbarats en rättfärdighet från Gud utan lag, en som lagen och profeterna vittnar om, 22 (B) en rättfärdighet från Gud genom tro på Jesus Kristus[a] för alla som tror. Här finns ingen skillnad. 23 (C) Alla har syndat och saknar härligheten från Gud, 24 (D) och de förklaras rättfärdiga som en gåva, av hans nåd, därför att de är friköpta av Kristus Jesus. 25 (E) Honom har Gud ställt fram som en nådastol[b] genom tron på hans blod. Så ville han visa sin rättfärdighet[c], eftersom han i sitt tålamod hade lämnat de tidigare begångna synderna ostraffade. 26 I den tid som nu är ville han visa sin rättfärdighet: att han både är rättfärdig och förklarar den rättfärdig som tror på Jesus.

27 (F) Vad kan vi då berömma oss av? Beröm är uteslutet. Genom vilken lag? Gärningarnas? Nej, genom trons lag. 28 (G) Vi hävdar nämligen att människan förklaras rättfärdig genom tro, utan laggärningar. 29 Eller är Gud bara judarnas Gud? Är han inte också hedningarnas? Jo, också hedningarnas, 30 (H) lika sant som att Gud är en, han som förklarar den omskurne rättfärdig av tro och den oomskurne genom tron.

31 (I) Upphäver vi då lagen genom tron? Verkligen inte! Vi upprätthåller lagen.

Read full chapter

Footnotes

  1. 3:22 genom tro på Jesus Kristus   Annan översättning: "genom Jesu Kristi trofasthet".
  2. 3:25 nådastol   Förbundsarkens gyllene lock där offerblodet stänktes till försoning för folkets synd (2 Mos 25:17f, 3 Mos 16:14f). Ordagrant: "soningsställe".
  3. 3:25 visa sin rättfärdighet   som bl a kräver att synden blir bestraffad (jfr t ex Jer 30:11).

(A) Om Abraham förklarades rättfärdig genom gärningar, då har han något att berömma sig av – men inte inför Gud. (B) För vad säger Skriften? Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet.[a] (C) Den som har gärningar får sin lön, inte av nåd utan som förtjänst. (D) Men den som utan gärningar tror på honom som förklarar den ogudaktige rättfärdig, han får sin tro tillräknad som rättfärdighet.

Därför uttalar också David sin saligprisning över den människa som Gud tillräknar rättfärdighet utan gärningar: Saliga är de som fått sina brott förlåtna, sina synder övertäckta. Salig är den som Herren inte tillräknar synd.[b]

(E) Gäller den saligprisningen bara de omskurna eller även de oomskurna? Vi säger ju att Abraham fick tron tillräknad som rättfärdighet. 10 När fick han den tillräknad? Som omskuren eller som oomskuren? Inte som omskuren, utan som oomskuren. 11 (F) Han fick omskärelsens tecken som bekräftelse på trons rättfärdighet, och den hade han redan som oomskuren. Så skulle han bli far till alla oomskurna som tror, och så skulle rättfärdighet tillräknas dem. 12 (G) Han skulle också bli far till de omskurna, de som inte bara tillhör de omskurna utan också vandrar i spåren av den tro som vår far Abraham hade redan som oomskuren.

Abraham och löftet

13 (H) Det var inte genom lagen som Abraham och hans avkomlingar fick löftet att ärva världen, utan genom den rättfärdighet som kommer av tro. 14 Om de som håller sig till lagen blir arvingar, då är tron meningslös och löftet upphävt. 15 (I) Lagen framkallar ju vrede. Men där ingen lag finns, där finns inte heller någon överträdelse.

16 (J) Därför heter det "av tro", för att det ska vara av nåd och löftet stå fast för alla hans avkomlingar, inte bara för dem som hör till lagens folk utan också för dem som har Abrahams tro. Han är allas vår far, 17 (K) som det står skrivet: Jag har gjort dig till far till många folk. Och det är han inför den som han trodde på, Gud som ger liv åt de döda och kallar på det som inte är till som om det var till.[c]

18 Där hoppet var ute hoppades han ändå och trodde och blev så[d] far till många folk, som det var sagt: Så ska din avkomma bli.[e] 19 (L) Han vacklade inte i tron när han tänkte på sin döda kropp – han var omkring hundra år – och att Saras moderliv var dött. 20 (M) Han tvivlade inte i otro på Guds löfte utan blev i stället starkare i tron och gav Gud äran, 21 (N) fullt övertygad om att vad Gud hade lovat var han också mäktig att hålla. 22 (O) Därför räknades det honom till rättfärdighet.

23 (P) Men dessa ord räknades honom till rättfärdighet skrevs inte bara för hans skull, 24 (Q) utan även för vår skull. Rättfärdighet kommer att tillräknas oss som tror på honom som uppväckte vår Herre Jesus från de döda, 25 (R) han som utlämnades för våra synders skull och uppväcktes för vår rättfärdiggörelses skull.

Read full chapter

Footnotes

  1. 4:3 1 Mos 15:6.
  2. 4:7f Ps 32:1f.
  3. 4:17 1 Mos 17:5.
  4. 4:18 1 Mos 17:4, 1 Mos 15:5.
  5. 4:18 trodde och blev så   Annan översättning: "trodde att han skulle bli".

19 (A) Liksom de många stod som syndare genom en enda människas olydnad, så ska också de många stå som rättfärdiga genom den endes lydnad.

Read full chapter

Rättfärdig genom tro, inte gärningar

15 Vi är visserligen judar till födseln och inte hedniska syndare. 16 (A) Men vi vet att människan inte förklaras rättfärdig genom laggärningar utan genom tro på Jesus Kristus. Därför har också vi satt vår tro till Kristus Jesus, för att stå som rättfärdiga genom tro på Kristus[a] och inte genom laggärningar. Genom laggärningar blir ingen människa rättfärdig.

17 Men om vi som söker rättfärdigheten i Kristus visar oss vara syndare, står Kristus då i syndens tjänst? Verkligen inte! 18 Bara om jag bygger upp igen det jag rev ner gör jag mig till överträdare. 19 (B) Jag har genom lagen dött bort från lagen för att leva för Gud. Jag är korsfäst med Kristus, 20 (C) och nu lever inte längre jag, utan Kristus lever i mig. Och det liv jag nu lever i min kropp, det lever jag i tron på Guds Son som har älskat mig och utgett sig för mig. 21 (D) Jag förkastar inte Guds nåd. För om rättfärdighet kunde nås genom lagen, då hade Kristus dött förgäves.

Read full chapter

Footnotes

  1. 2:16 genom tro på Jesus Kristus   Annan översättning: "genom Jesu Kristi trofasthet" (även i 3:22, 26).