Add parallel Print Page Options

Fri från lagen

Har ni inte förstått än, kära judiska bröder som känner både Kristus och lagen, att när en människa dör så har inte lagen henne i sin makt längre?

Låt mig illustrera det: när en kvinna gifter sig binder lagen henne till mannen så länge han lever. Men om han dör, så är hon inte längre bunden till honom. Äktenskapslagarna gäller inte längre henne,

och om hon vill kan hon gifta sig med någon annan. Det skulle vara orätt medan mannen levde, men det är i sin ordning efter hans död.

Förut var den judiska lagen er man, er herre, men ni dog med Kristus på korset, och eftersom ni är döda är ni inte längre gifta med lagen, och den har ingen makt över er. Sedan uppstod ni med Kristus till ett nytt liv, och nu är ni nya människor. Ni är så att säga gifta med denne man, som stod upp från de döda, och nu kan ni tjäna Gud genom att göra gott.

När er gamla natur fortfarande levde tvingade synden er att göra allt det onda som leder till död.

Men nu behöver ni inte längre oroa er över judiska lagar och seder, för ni har dött bort ifrån deras fångenskap. Nu kan ni verkligen tjäna Gud, inte på det gamla sättet genom att mekaniskt lyda en massa regler, utan på det nya sättet av hela ert hjärta.

Lagen gör oss skyldiga

Betyder detta att jag menar att Guds lag är ond? Naturligtvis inte! Nej, lagen är inte syndig, men det var lagen som visade mig min synd. Jag skulle aldrig ha upptäckt synden i mitt inre - den längtan och de onda begär som finns gömda där och som leder till död - om inte lagen hade sagt: Du ska inte ha begär!

För synden skapar en längtan efter allt som är förbjudet. Det är bara när det inte finns några lagar att bryta som det inte finns synd.

Så länge jag inte förstod vad lagen egentligen krävde levde jag bekymmerslöst, men när jag fick veta sanningen insåg jag att jag hade brutit mot lagen och var en syndare, dömd att dö.

10 Och för mig blev det så, att lagen som skulle ha visat mig livets väg i stället dömde mig till döden!

11 Synden lurade mig genom att ta Guds goda lagar och använda dem till att förklara mig skyldig.

12 Men ni måste förstå att i sig själv var lagen fortfarande fullkomligt rättvis och god.

13 Men hur kan det vara så? Var inte lagen orsak till att jag dömdes? Hur kan den då vara god? Nej, det var synden, djävulsk som den är, som utnyttjade det som var gott till att få mig dömd. Här kan ni alltså se hur listig och dödlig och avskyvärd synden är. Den använder Guds goda lagar för sina egna onda syften.

Konflikten inom oss

14 Lagen är från Gud och är god. Det är inte det som är problemet, utan problemet finns hos mig, för jag är såld till slaveri med synden som min herre.

15 Jag förstår inte alls mig själv, för jag vill verkligen göra vad som är rätt, men jag kan det inte. Jag gör inte det jag vill göra, utan det jag hatar.

16 Jag vet att det som jag gör är orätt, och mitt dåliga samvete bevisar att jag godkänner de lagar jag bryter.

17 Men jag kan inte hjälpa det, för det är inte jag som gör det. Det är synden i mig, och den är starkare än jag!

18 Jag vet att det i mig själv, det vill säga i min egen syndiga natur, inte finns något gott. Det spelar ingen roll vart jag vänder mig, för jag kan ändå inte förmå mig själv att göra det som är rätt. Jag vill, men jag kan det inte.

19 När jag vill göra gott, så gör jag det inte, och när jag försöker att inte handla orätt, så gör jag det i alla fall.

20 Om jag nu gör vad jag inte vill, så är det klart var felet ligger. Synden har mig fortfarande i sitt onda grepp!

21 Det tycks vara ett ofrånkomligt faktum att när jag vill göra det som är rätt gör jag ändå hela tiden det som är orätt.

22 Med min nya natur älskar jag att göra Guds vilja.

23-25 Men det finns något annat inom mig, i min lägre natur, som ligger i strid med mitt förnuft och som besegrar mig och gör mig till slav under synden, som fortfarande finns i mig. Av hela mitt hjärta vill jag i lydnad tjäna Gud, men i stället finner jag att jag är slav under synden.Ni ser alltså hur det är: mitt nya liv säger till mig att göra det som är rätt, men den gamla naturen, som fortfarande finns i mig, älskar att synda. Vilken fruktansvärd situation jag befinner mig i! Vem kan befria mig från slaveriet under denna dödliga onda natur? Pris ske Gud! Det har skett genom Jesus Kristus, vår Herre. Han har gjort mig fri.

Or are ye ignorant, brethren (for I speak to men who know [a]the law), that the law hath dominion over a man for so long time as he liveth? For the woman that hath a husband is bound by law to the husband while he liveth; but if the husband die, she is discharged from the law of the husband. So then if, while the husband liveth, she be joined to another man, she shall be called an adulteress: but if the husband die, she is free from the law, so that she is no adulteress, though she be joined to another man. Wherefore, my brethren, ye also were made dead to the law through the body of Christ; that ye should be joined to another, even to him who was raised from the dead, that we might bring forth fruit unto God. For when we were in the flesh, the [b]sinful passions, which were through the law, wrought in our members to bring forth fruit unto death. But now we have been discharged from the law, having died to that wherein we were held; so that we serve in newness of the spirit, and not in oldness of the letter.

What shall we say then? Is the law sin? God forbid. Howbeit, I had not known sin, except through [c]the law: for I had not known [d]coveting, except the law had said, [e]Thou shalt not [f]covet: but sin, finding occasion, wrought in me through the commandment all manner of [g]coveting: for apart from [h]the law sin is dead. And I was alive apart from [i]the law once: but when the commandment came, sin revived, and I died; 10 and the commandment, which was unto life, this I found to be unto death: 11 for sin, finding occasion, through the commandment beguiled me, and through it slew me. 12 So that the law is holy, and the commandment holy, and righteous, and good. 13 Did then that which is good become death unto me? God forbid. But sin, that it might be shown to be sin, by working death to me through that which is good;—that through the commandment sin might become exceeding sinful. 14 For we know that the law is spiritual: but I am carnal, sold under sin. 15 For that which I [j]do I know not: for not what I would, that do I practise; but what I hate, that I do. 16 But if what I would not, that I do, I consent unto the law that it is good. 17 So now it is no more I that [k]do it, but sin which dwelleth in me. 18 For I know that in me, that is, in my flesh, dwelleth no good thing: for to will is present with me, but to [l]do that which is good is not. 19 For the good which I would I do not: but the evil which I would not, that I practise. 20 But if what I would not, that I do, it is no more I that [m]do it, but sin which dwelleth in me. 21 I find then [n]the law, that, to me who would do good, evil is present. 22 For I delight [o]in the law of God after the inward man: 23 but I see a different law in my members, warring against the law of my mind, and bringing me into captivity [p]under the law of sin which is in my members. 24 Wretched man that I am! who shall deliver me out of [q]the body of this death? 25 [r]I thank God through Jesus Christ our Lord. So then I of myself with the mind, indeed, serve the law of God; but with the flesh the law of sin.

Footnotes

  1. Romans 7:1 Or, law
  2. Romans 7:5 Greek passions of sins.
  3. Romans 7:7 Or, law
  4. Romans 7:7 Or, lust
  5. Romans 7:7 Ex. 20:17; Dt. 5:21.
  6. Romans 7:7 Or, lust
  7. Romans 7:8 Or, lust
  8. Romans 7:8 Or, law
  9. Romans 7:9 Or, law
  10. Romans 7:15 Greek work.
  11. Romans 7:17 Greek work.
  12. Romans 7:18 Greek work.
  13. Romans 7:20 Greek work.
  14. Romans 7:21 Or, in regard of the law. Compare verses 12, 14
  15. Romans 7:22 Greek with.
  16. Romans 7:23 Greek in. Many ancient authorities read to.
  17. Romans 7:24 Or, this body of death
  18. Romans 7:25 Many ancient authorities read But thanks be to God. Compare 6:17.