Romans 7
New Revised Standard Version Catholic Edition
An Analogy from Marriage
7 Do you not know, brothers and sisters[a]—for I am speaking to those who know the law—that the law is binding on a person only during that person’s lifetime? 2 Thus a married woman is bound by the law to her husband as long as he lives; but if her husband dies, she is discharged from the law concerning the husband. 3 Accordingly, she will be called an adulteress if she lives with another man while her husband is alive. But if her husband dies, she is free from that law, and if she marries another man, she is not an adulteress.
4 In the same way, my friends,[b] you have died to the law through the body of Christ, so that you may belong to another, to him who has been raised from the dead in order that we may bear fruit for God. 5 While we were living in the flesh, our sinful passions, aroused by the law, were at work in our members to bear fruit for death. 6 But now we are discharged from the law, dead to that which held us captive, so that we are slaves not under the old written code but in the new life of the Spirit.
The Law and Sin
7 What then should we say? That the law is sin? By no means! Yet, if it had not been for the law, I would not have known sin. I would not have known what it is to covet if the law had not said, “You shall not covet.” 8 But sin, seizing an opportunity in the commandment, produced in me all kinds of covetousness. Apart from the law sin lies dead. 9 I was once alive apart from the law, but when the commandment came, sin revived 10 and I died, and the very commandment that promised life proved to be death to me. 11 For sin, seizing an opportunity in the commandment, deceived me and through it killed me. 12 So the law is holy, and the commandment is holy and just and good.
13 Did what is good, then, bring death to me? By no means! It was sin, working death in me through what is good, in order that sin might be shown to be sin, and through the commandment might become sinful beyond measure.
The Inner Conflict
14 For we know that the law is spiritual; but I am of the flesh, sold into slavery under sin.[c] 15 I do not understand my own actions. For I do not do what I want, but I do the very thing I hate. 16 Now if I do what I do not want, I agree that the law is good. 17 But in fact it is no longer I that do it, but sin that dwells within me. 18 For I know that nothing good dwells within me, that is, in my flesh. I can will what is right, but I cannot do it. 19 For I do not do the good I want, but the evil I do not want is what I do. 20 Now if I do what I do not want, it is no longer I that do it, but sin that dwells within me.
21 So I find it to be a law that when I want to do what is good, evil lies close at hand. 22 For I delight in the law of God in my inmost self, 23 but I see in my members another law at war with the law of my mind, making me captive to the law of sin that dwells in my members. 24 Wretched man that I am! Who will rescue me from this body of death? 25 Thanks be to God through Jesus Christ our Lord!
So then, with my mind I am a slave to the law of God, but with my flesh I am a slave to the law of sin.
Footnotes
- Romans 7:1 Gk brothers
- Romans 7:4 Gk brothers
- Romans 7:14 Gk sold under sin
Romarbrevet 7
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Fri från lagen
7 Har ni inte förstått än, kära judiska bröder som känner både Kristus och lagen, att när en människa dör så har inte lagen henne i sin makt längre?
2 Låt mig illustrera det: när en kvinna gifter sig binder lagen henne till mannen så länge han lever. Men om han dör, så är hon inte längre bunden till honom. Äktenskapslagarna gäller inte längre henne,
3 och om hon vill kan hon gifta sig med någon annan. Det skulle vara orätt medan mannen levde, men det är i sin ordning efter hans död.
4 Förut var den judiska lagen er man, er herre, men ni dog med Kristus på korset, och eftersom ni är döda är ni inte längre gifta med lagen, och den har ingen makt över er. Sedan uppstod ni med Kristus till ett nytt liv, och nu är ni nya människor. Ni är så att säga gifta med denne man, som stod upp från de döda, och nu kan ni tjäna Gud genom att göra gott.
5 När er gamla natur fortfarande levde tvingade synden er att göra allt det onda som leder till död.
6 Men nu behöver ni inte längre oroa er över judiska lagar och seder, för ni har dött bort ifrån deras fångenskap. Nu kan ni verkligen tjäna Gud, inte på det gamla sättet genom att mekaniskt lyda en massa regler, utan på det nya sättet av hela ert hjärta.
Lagen gör oss skyldiga
7 Betyder detta att jag menar att Guds lag är ond? Naturligtvis inte! Nej, lagen är inte syndig, men det var lagen som visade mig min synd. Jag skulle aldrig ha upptäckt synden i mitt inre - den längtan och de onda begär som finns gömda där och som leder till död - om inte lagen hade sagt: Du ska inte ha begär!
8 För synden skapar en längtan efter allt som är förbjudet. Det är bara när det inte finns några lagar att bryta som det inte finns synd.
9 Så länge jag inte förstod vad lagen egentligen krävde levde jag bekymmerslöst, men när jag fick veta sanningen insåg jag att jag hade brutit mot lagen och var en syndare, dömd att dö.
10 Och för mig blev det så, att lagen som skulle ha visat mig livets väg i stället dömde mig till döden!
11 Synden lurade mig genom att ta Guds goda lagar och använda dem till att förklara mig skyldig.
12 Men ni måste förstå att i sig själv var lagen fortfarande fullkomligt rättvis och god.
13 Men hur kan det vara så? Var inte lagen orsak till att jag dömdes? Hur kan den då vara god? Nej, det var synden, djävulsk som den är, som utnyttjade det som var gott till att få mig dömd. Här kan ni alltså se hur listig och dödlig och avskyvärd synden är. Den använder Guds goda lagar för sina egna onda syften.
Konflikten inom oss
14 Lagen är från Gud och är god. Det är inte det som är problemet, utan problemet finns hos mig, för jag är såld till slaveri med synden som min herre.
15 Jag förstår inte alls mig själv, för jag vill verkligen göra vad som är rätt, men jag kan det inte. Jag gör inte det jag vill göra, utan det jag hatar.
16 Jag vet att det som jag gör är orätt, och mitt dåliga samvete bevisar att jag godkänner de lagar jag bryter.
17 Men jag kan inte hjälpa det, för det är inte jag som gör det. Det är synden i mig, och den är starkare än jag!
18 Jag vet att det i mig själv, det vill säga i min egen syndiga natur, inte finns något gott. Det spelar ingen roll vart jag vänder mig, för jag kan ändå inte förmå mig själv att göra det som är rätt. Jag vill, men jag kan det inte.
19 När jag vill göra gott, så gör jag det inte, och när jag försöker att inte handla orätt, så gör jag det i alla fall.
20 Om jag nu gör vad jag inte vill, så är det klart var felet ligger. Synden har mig fortfarande i sitt onda grepp!
21 Det tycks vara ett ofrånkomligt faktum att när jag vill göra det som är rätt gör jag ändå hela tiden det som är orätt.
22 Med min nya natur älskar jag att göra Guds vilja.
23-25 Men det finns något annat inom mig, i min lägre natur, som ligger i strid med mitt förnuft och som besegrar mig och gör mig till slav under synden, som fortfarande finns i mig. Av hela mitt hjärta vill jag i lydnad tjäna Gud, men i stället finner jag att jag är slav under synden.Ni ser alltså hur det är: mitt nya liv säger till mig att göra det som är rätt, men den gamla naturen, som fortfarande finns i mig, älskar att synda. Vilken fruktansvärd situation jag befinner mig i! Vem kan befria mig från slaveriet under denna dödliga onda natur? Pris ske Gud! Det har skett genom Jesus Kristus, vår Herre. Han har gjort mig fri.
New Revised Standard Version Bible: Catholic Edition, copyright © 1989, 1993 the Division of Christian Education of the National Council of the Churches of Christ in the United States of America. Used by permission. All rights reserved.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica