Friheten från lagen

7 Eller vet ni inte, bröder - jag talar till sådana som känner lagen - att lagen råder över människan så länge hon lever? ² Så är en gift kvinna genom lagen bunden vid sin man så länge han lever. Men när mannen är död, är hon fri från den lag som band henne vid mannen. ³ Därför kallas hon äktenskapsbryterska, om hon ger sig åt en annan man så länge hennes man lever. Men om mannen dör, är hon fri från lagen och är inte någon äktenskapsbryterska, om hon blir en annan mans hustru. ⁴ Så har också ni, mina bröder, genom Kristi kropp blivit dödade från lagen, så att ni tillhör en annan, honom som har uppstått från de döda, för att vi skall bära frukt åt Gud. ⁵ Ty så länge vi behärskades av vår onda natur, var de syndiga begär som väcktes till liv genom lagen verksamma i våra lemmar, så att vi bar frukt åt döden. ⁶ Men nu är vi lösta från lagen, eftersom vi har dött bort från det som höll oss fångna. Så står vi i Andens nya tjänst och inte i bokstavens gamla tjänst.^[a]

Lagens makt att framkalla synden

⁷ Vad skall vi då säga? Att lagen är synd? Nej, visst inte! Men det var först genom lagen jag lärde känna synden. Jag hade inte vetat vad begäret var, om inte lagen hade sagt:Du skall inte ha begär.^{[b] 8} Men synden grep tillfället och väckte genom budordet alla slags begär i mig. Ty utan lagen är synden död. ⁹ Förr levde jag utan lagen, men när budordet kom, fick synden liv ¹⁰ och jag dog. Då visade det sig att budordet som skulle föra till liv, blev till död. ¹¹ Ty synden grep tillfället och bedrog mig genom budordet och dödade mig genom det. ¹² Alltså är lagen helig och budordet heligt, rätt och gott. ¹³ Har då det som är gott blivit min död? Nej, visst inte! Men synden har blivit det, för att den skulle framstå som synd. Genom det som är gott åstadkom den min död. Så skulle synden genom budordet framstå som i högsta grad syndig.

Lagens vanmakt att framkalla det goda

¹⁴ Vi vet att lagen är andlig, men själv är jag köttslig, såld till slav under synden. ¹⁵ Ty jag kan inte fatta att jag handlar som jag gör. Det jag vill, det gör jag inte, men det jag hatar, det gör jag. ¹⁶ Om jag nu gör det jag inte vill, samtycker jag till lagen och säger att den är god. ¹⁷ Men då är det inte längre jag^[c] som gör det, utan synden som bor i mig. ¹⁸ Ty jag vet att i mig, det vill säga i mitt kött, bor inte något gott. Viljan finns hos mig, men att göra det goda förmår jag inte. ¹⁹ Ja, det goda som jag vill gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag. ²⁰ Men om jag gör det jag inte vill, då är det inte längre jag som gör det, utan synden som bor i mig. ²¹ Jag finner alltså den lagen: jag vill göra det goda, men det onda finns hos mig. ²² Till min inre människa gläder jag mig över Guds lag, ²³ men i mina lemmar ser jag en annan lag, som ligger i strid med lagen i mitt sinne och som gör mig till fånge under syndens lag i mina lemmar. ²⁴ Jag arma människa! Vem skall frälsa mig från denna dödens kropp? ²⁵ Gud vare tack, Jesus Kristus, vår Herre! Alltså tjänar jag själv med mitt sinne Guds lag, men med köttet tjänar jag syndens lag.