Romans 4
World English Bible
4 What then will we say that Abraham, our forefather, has found according to the flesh? 2 For if Abraham was justified by works, he has something to boast about, but not toward God. 3 For what does the Scripture say? “Abraham believed God, and it was accounted to him for righteousness.”(A) 4 Now to him who works, the reward is not counted as grace, but as something owed. 5 But to him who doesn’t work, but believes in him who justifies the ungodly, his faith is accounted for righteousness. 6 Even as David also pronounces blessing on the man to whom God counts righteousness apart from works:
7 “Blessed are they whose iniquities are forgiven,
whose sins are covered.
8 Blessed is the man whom the Lord will by no means charge with sin.” (B)
9 Is this blessing then pronounced only on the circumcised, or on the uncircumcised also? For we say that faith was accounted to Abraham for righteousness. 10 How then was it counted? When he was in circumcision, or in uncircumcision? Not in circumcision, but in uncircumcision. 11 He received the sign of circumcision, a seal of the righteousness of the faith which he had while he was in uncircumcision, that he might be the father of all those who believe, though they might be in uncircumcision, that righteousness might also be accounted to them. 12 He is the father of circumcision to those who not only are of the circumcision, but who also walk in the steps of that faith of our father Abraham, which he had in uncircumcision.
13 For the promise to Abraham and to his offspring that he would be heir of the world wasn’t through the law, but through the righteousness of faith. 14 For if those who are of the law are heirs, faith is made void, and the promise is made of no effect. 15 For the law produces wrath; for where there is no law, neither is there disobedience.
16 For this cause it is of faith, that it may be according to grace, to the end that the promise may be sure to all the offspring, not to that only which is of the law, but to that also which is of the faith of Abraham, who is the father of us all. 17 As it is written, “I have made you a father of many nations.”(C) This is in the presence of him whom he believed: God, who gives life to the dead, and calls the things that are not, as though they were. 18 Against hope, Abraham in hope believed, to the end that he might become a father of many nations, according to that which had been spoken, “So will your offspring be.”(D) 19 Without being weakened in faith, he didn’t consider his own body, already having been worn out, (he being about a hundred years old), and the deadness of Sarah’s womb. 20 Yet, looking to the promise of God, he didn’t waver through unbelief, but grew strong through faith, giving glory to God, 21 and being fully assured that what he had promised, he was also able to perform. 22 Therefore it also was “credited to him for righteousness.”(E) 23 Now it was not written that it was accounted to him for his sake alone, 24 but for our sake also, to whom it will be accounted, who believe in him who raised Jesus our Lord from the dead, 25 who was delivered up for our trespasses, and was raised for our justification.
Romarbrevet 4
Svenska Folkbibeln
Abraham rättfärdig av tro
4 Vad kan vi nu säga att vår stamfader Abraham har vunnit genom gärningar?[a] 2 Om Abraham förklarades rättfärdig på grund av gärningar, då har han något att berömma sig av - men inte inför Gud. 3 Ty vad säger Skriften? Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet.[b] 4 Den som har gärningar att peka på får sin lön, inte av nåd utan som något han har förtjänat. 5 Men den som utan att bygga på gärningar tror på honom som förklarar den ogudaktige rättfärdig, honom räknas hans tro till rättfärdighet. 6 Därför prisar också David den människa salig, som Gud tillräknar rättfärdighet utan gärningar: 7 Saliga är de, vilkas överträdelser är förlåtna och vilkas synder är överskylda.[c] 8 Salig är den man som Herren inte tillräknar synd.
9 Gäller denna saligprisning endast de omskurna eller även de oomskurna? Vi säger ju att tron räknades Abraham till rättfärdighet. 10 När blev den tillräknad honom? Sedan han blivit omskuren? Nej, det skedde medan han ännu var oomskuren. 11 Han tog emot omskärelsens tecken som bekräftelse på rättfärdigheten genom tron, och den ägde han redan som oomskuren. Så skulle han vara fader till alla oomskurna som tror, och så skulle rättfärdighet tillräknas dem. 12 Han skulle även vara fader till omskurna, till sådana som inte endast hör till de omskurna utan också vandrar i spåren av den tro som vår fader Abraham hade som oomskuren.
Abraham och löftet
13 Det var inte genom lagen som Abraham och hans efterkommande fick löftet att ärva världen, utan genom den rättfärdighet som kommer av tro. 14 Om de som håller sig till lagen blir arvingar, då är tron utan innehåll och löftet satt ur kraft. 15 Lagen åstadkommer ju vrede. Men där ingen lag finns, där finns inte heller någon överträdelse. 16 Därför heter det "av tro", för att det skulle vara av nåd och löftet stå fast för alla hans avkomlingar, inte bara för dem som hör till lagens folk utan också för dem som har Abrahams tro, han som är allas vår fader. 17 Så står det skrivet:Till fader för många folk har jag satt dig,[d] och det är han inför Gud som han trodde på, honom som gör de döda levande och kallar på det som inte är, som om det vore till. 18 Där allt hopp var ute, trodde och hoppades han att han skulle bli fader till många folk, som det var sagt:Så talrika skall dina efterkommande bli.[e] 19 Han sviktade inte i tron då han tänkte på att hans egen kropp saknade livskraft - han var då omkring hundra år - och att Saras moderliv var dött. 20 Han tvivlade inte i otro på Guds löfte utan blev i stället starkare i tron och gav Gud äran. 21 Han var övertygad om att vad Gud hade lovat, det var han också mäktig att hålla. 22 Därför "räknades det honom till rättfärdighet."
23 Men dessa ord "det räknades honom till rättfärdighet" skrevs inte bara för hans skull 24 utan även med tanke på oss. Rättfärdighet kommer att tillräknas oss som tror på honom som från de döda uppväckte Jesus, vår Herre, 25 han som utlämnades för våra synders skull och uppväcktes för vår rättfärdiggörelses skull.
Footnotes
- Romarbrevet 4:1 genom gärningar Ordagrant: "på köttets väg".
- Romarbrevet 4:3 1 Mos 15:6.
- Romarbrevet 4:7 Ps 32:1f.
- Romarbrevet 4:17 1 Mos 17:5.
- Romarbrevet 4:18 1 Mos 15:5.
by Public Domain. The name "World English Bible" is trademarked.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln