Har Gud övergett Israels folk?

11 Så nu frågar jag: har då Gud stött bort sitt folk helt och hållet? Nej, inte alls! Jag är ju själv israelit, en ättling till Abraham och av Benjamins stam.

² Gud har inte stött bort dem som han en gång utsåg till sitt eget folk. Vet ni inte vad det står i Skriften om Elia? Han anklagade Israel inför Gud: ³ ”Herre, de har dödat dina profeter och rivit ner dina altaren. Jag är den ende som är kvar, och nu vill de döda mig också.”^{[a] 4} Men vad svarade Gud honom? ”Jag har lämnat kvar åt mig sjutusen personer som aldrig har fallit ner och tillbett Baal.”^{[b] 5} På samma sätt finns det nu i vår tid en rest som Gud i sin nåd har utvalt. ⁶ Men om det var av nåd, då har det inget med gärningar att göra. Då skulle ju nåden inte vara nåd.

⁷ Alltså, det som Israel sökte så ivrigt efter uppnådde de aldrig. Bara de utvalda gjorde det. De andra blev förstockade. ⁸ Det står ju skrivet:

⁹ David säger:

Inympade grenar

¹¹ Så nu frågar jag igen: snubblade de för att falla? Nej, inte alls! Men på grund av deras fall har räddningen nått även andra folk, och nu är israeliterna avundsjuka på dem. ¹² Och om deras fall gav världen rikedom och om deras misslyckande resulterade i rikedom för andra folk, hur mycket större rikedom ska då inte deras fullhet^[e] ge!

¹³ Nu talar jag till er hedningar: som hedningarnas apostel värdesätter jag min tjänst högt. ¹⁴ Kanske kan jag få mitt eget folk att känna avund och rädda några av dem. ¹⁵ Om det att de stöttes bort innebar att världen försonades, vad ska det då betyda att de blev mottagna igen, om inte liv för de döda! ¹⁶ Om det första brödet är heligt, så är hela degen helig.^[f] Och om roten är helig är också grenarna heliga.

¹⁷ Om några av grenarna har brutits av, och du, som är en gren från ett vilt olivträd, har blivit inympad bland de andra grenarna och får nu också del av saven som stiger upp ifrån trädets rot, ¹⁸ ska du inte börja skryta bland grenarna. Gör du det ska du veta att det är roten som bär upp dig och inte tvärtom.

¹⁹ Nu kanske du tänker: ”Men de där grenarna bröts ju av för att lämna plats åt mig.” ²⁰ Det är sant. Men de bröts av därför att de inte trodde, och du är där därför att du tror. Var inte högfärdig, utan frukta! ²¹ Om Gud inte skonade de äkta grenarna, så kommer han inte heller att skona dig.

²² Här ser du alltså Guds godhet och stränghet: hans stränghet mot dem som föll, hans godhet mot dig så länge du håller dig till hans godhet. I annat fall kommer du också att skäras bort. ²³ Och om de andra inte håller fast vid sin otro kommer de att inympas tillbaka, för Gud har makt att göra det. ²⁴ Om du skars av från ett, av naturen vilt olivträd, och mot naturens ordning ympades in på ett planterat olivträd, hur mycket lättare är det då inte att ympa in de äkta grenarna igen.

Israel ska räddas

²⁵ Syskon, jag vill att ni ska känna till denna hemlighet, så att ni inte tänker för höga tankar om er själva: En del av israeliterna är förstockade, och så kommer det att vara tills fullheten från de andra folken har kommit in. ²⁶ Sedan ska hela Israel bli räddat. Det står ju skrivet:

²⁸ När det gäller evangeliet är de Guds fiender för er skull, men samtidigt är de utvalda och älskade för förfädernas skull. ²⁹ Gud ångrar inte sina gåvor och sin kallelse. ³⁰ Förut var ni olydiga mot Gud, men har nu fått förbarmande genom deras olydnad. ³¹ Nu har de blivit olydiga, för att även de ska få barmhärtighet genom den barmhärtighet som ni får. ³² Gud lät alla människor bli fångade i sin egen olydnad, för att han skulle kunna visa förbarmande mot alla.

Lovprisning