Add parallel Print Page Options

Gud är allas domare

94 Herre, min Gud, hämnden tillhör dig. Uppenbara dig i din härlighet!

Res dig, du som dömer hela världen. Ge de stolta det straff de förtjänar.

Herre, hur länge ska de onda få triumfera och vara glada?

Lyssna på deras fräckheter! Hör, hur dessa onda män skryter!

Se, hur de förtrycker ditt folk, Herre, och hur de plågar dem du älskar.

Brutalt mördar de änkor och främlingar, ja, till och med föräldralösa barn.

Herren ser det inte, säger de, våra förfäders Gud märker det inte.

8-9 Era dumhuvuden! När ska ni ta ert förnuft till fånga? Är Gud, han som har gett människan ögon och öron, både döv och blind? Skulle han som straffar sitt folk, då inte straffa er också?

10 Han som vet allt - skulle han inte veta vad ni gör?

11 Herren vet hur begränsade och oförnuftiga människornas tankar är och genomskådar allt.

12-13 Därför tillrättavisar han oss och undervisar oss om sina lagar. Och när våra fiender hotar oss, så beskyddar han oss, för att till sist utplåna dem helt.

14 Herren kommer inte att överge sitt folk, för de tillhör honom.

15 Än en gång ska han döma med rättvisa, och alla som är uppriktiga ska rätta sig efter det och glädja sig.

16 Vem vill stå upp tillsammans med mig mot de onda människorna? Vem vill försvara mig?

17 Jag skulle ha varit död om du, Herre, inte hade hjälpt mig.

18 Ofta ropade jag: Nu är allt slut, och i din kärlek hjälpte du mig, Herre.

19 När tvivel fyller mitt sinne och när mitt hjärta är oroligt, lugnar du mig och ger mig nytt hopp.

20 Du har väl ingenting att göra med korrumperade domare som tar emot mutor och sätter sig över lagen och låter orätt bli rätt?

21-22 Tål du verkligen att se dessa som dömer de oskyldiga till döden? Nej! Herren, min Gud, är min borg, en stark klippa. Hos honom kan jag gömma mig.

23 De ogudaktiga människornas synder ska slå tillbaka mot dem själva som en bumerang, och Herren, vår Gud, ska förgöra dem.

Gud som hela världens domare

94 Du hämndens Gud, Herre,
    du hämndens Gud, träd fram!
Res dig, du jordens domare!
    Ge de högmodiga det straff de förtjänar.
Herre, hur länge,
    hur länge ska de onda få triumfera?

Deras tal är ett flöde av fräckheter,
    alla som gör orätt förhäver sig.
De krossar ditt folk, Herre,
    de förtrycker din arvedel.
Brutalt dödar de änkor och främlingar,
    och de mördar faderlösa barn.
Herren ser det inte”, säger de,
    ”Jakobs Gud märker det inte.”

Besinna er, ni vettlösa bland folket!
    Ni dårar, när ska ni ta ert förnuft till fånga?
Skulle han som har planterat örat inte höra?
    Skulle han som har format ögat inte se?
10 Skulle han som tillrättavisar folken inte straffa?
    Skulle han som undervisar människan inte veta?
11 Herren känner människornas tankar
    och vet att de är tomhet.

12 Lycklig är den som du, Herre, fostrar
    och undervisar utifrån din lag,
13 för att ge honom ro i onda tider,
    tills de gudlösas grav har grävts.
14 För Herren förkastar inte sitt folk,
    han överger inte sin arvedel.
15 Ty rättfärdigheten ska åter gälla i domen,
    och alla som har uppriktiga hjärtan ska rätta sig efter det.

16 Vem vill stå upp för mig mot de onda?
    Vem vill försvara mig mot dem som gör orätt?
17 Om inte Herren hade hjälpt mig,
    skulle jag snart bo i tystnaden.
18 När jag tänkte: ”Nu tappar jag fotfästet,”
    då var din nåd mitt stöd, Herre.
19 När ångesten fyller mitt sinne,
    ger din tröst mig glädje.

20 Skulle en korrumperad domstol ha ditt stöd,
    då orätt skipas i lagens namn?
21 De gör en sammansvärjning mot den rättfärdige
    och dömer den oskyldige till döden.
22 Herren är min borg,
    min Gud är en tillflykt och en klippa för mig.
23 Han låter deras orätt komma över dem själva,
    han krossar dem för deras ondska,
Herren, vår Gud förgör dem.