FJÄRDE BOKEN

Guds evighet och vår förgänglighet

90 (A) En bön av gudsmannen Mose.

Herre, du har varit vår tillflykt[a]
    från släkte till släkte.
(B) Innan bergen blev till
    och du skapade jorden och världen,
        från evighet till evighet är du,
            Gud.

(C) Du låter människan
        vända åter till stoft,
    du säger: "Vänd om,
        ni människors[b] barn!"
(D) Tusen år är i dina ögon
    som dagen i går som försvann,
        som en av nattens timmar[c].
(E) Du sköljer bort dem,
        de är som en sömn.
    Om morgonen gror de som gräset,
(F) om morgonen gror det och blomstrar,
    mot kvällen vissnar det och torkar.

Vi går under genom din vrede,
    förskräckta av din glöd.
(G) Du ställer våra synder inför dig,
    våra hemligheter
        i ditt ansiktes ljus.
(H) Alla våra dagar försvinner
        genom din vrede,
    vi slutar våra år som en suck.
10 (I) Vårt liv varar sjuttio år,
        eller åttio om krafterna räcker.
    När det är som bäst
        är det möda och bekymmer.
    Snart är det slut och vi flyger bort.

11 (J) Vem känner din vredes kraft
        och din harm
    så att han fruktar dig?
12 (K) Lär oss att våra dagar är räknade,
    så att vi får visa hjärtan.

13 (L) Kom tillbaka, Herre!
        Hur länge dröjer du?
    Förbarma dig över dina tjänare!
14 Mätta oss med din nåd
        när morgonen gryr,
    så att vi får jubla och glädjas
        i alla våra dagar.
15 Gläd oss lika många dagar
        som du plågat oss,
    lika många år
        som vi sett det onda.
16 Låt din gärning bli synlig
        för dina tjänare
    och din härlighet över deras barn,
17 och låt Herren vår Guds ljuvlighet
        vila över oss.
    Ge oss framgång
        med våra händers verk,
    ja, ge framgång
        åt våra händers verk.

Footnotes

  1. 90:1 tillflykt   Annan översättning: "boning".
  2. 90:3 människors   Annan översättning: "Adams".
  3. 90:4 en av nattens timmar   Ordagrant: "en nattväkt" (tretimmarsperiod, se not till Matt 24:43).

Gud och människan

En bön av gudsmannen Mose.90 Herre, så länge människan funnits har du varit vår tillflykt!

Innan bergen skapades, innan jorden formades, fanns du, Gud, utan början och utan slut.

Du talar och människan blir åter jord.

Tusen år är för dig bara som gårdagen! Ja, de är som en enda timme!

5-6 Vi sveper fram på tidens vågor, lika snabbt som en rasande flod, och vi försvinner lika snabbt som en dröm när man vaknar. Vi liknar gräset, som växer upp och är grönt på morgonen men som vissnar ner och dör innan kvällen.

Ja, genom din vrede förgås vi, och snabbt är det ute med oss.

Vår synd ligger öppen för dig, ja, till och med våra mest hemliga synder har du dragit fram i ljuset.

Inte undra på att åren känns långa och tunga när du blir vred på oss, och att alla våra dagar är fyllda av suckar!

10 Vi blir sjuttio år, en del kanske till och med blir åttio. Men också våra bästa år är ofta tomma och problemfyllda. Snart försvinner de och vi är borta.

11 Vem kan förstå hur väldig din vrede är? Vem av oss fruktar dig som han borde?

12 Lär oss att räkna våra dagar, och lär oss förstå hur korta de är. Hjälp oss att använda dem på bästa sätt.

13 Herre, kom och välsigna oss! Eller hur länge tänker du dröja? Var inte förargad på oss längre!

14 Visa oss din godhet i vår tidigaste ungdom, ja, ge oss glädje till livets slut.

15 Ge oss glädje som uppväger alla de olyckor som har drabbat oss! Byt de onda åren mot goda.

16 Låt oss få se dina under igen. Låt våra barn få se din härlighet och de kraftgärningar som du visade under gångna tider.

17 Ja, Herre, vår Gud, visa oss din godhet och låt oss bli framgångsrika i allt vad vi gör!

90 A prayer of Moses, the man of God.

Lord, through all the generations you have been our home! Before the mountains were created, before the earth was formed, you are God without beginning or end.

You speak, and man turns back to dust. A thousand years are but as yesterday to you! They are like a single hour![a] 5-6 We glide along the tides of time as swiftly as a racing river and vanish as quickly as a dream. We are like grass that is green in the morning but mowed down and withered before the evening shadows fall. We die beneath your anger; we are overwhelmed by your wrath. You spread out our sins before you—our secret sins—and see them all. No wonder the years are long and heavy here beneath your wrath. All our days are filled with sighing.

10 Seventy years are given us! And some may even live to eighty. But even the best of these years are often empty and filled with pain; soon they disappear, and we are gone. 11 Who can realize the terrors of your anger? Which of us can fear you as he should?

12 Teach us to number our days and recognize how few they are; help us to spend them as we should.

13 O Jehovah, come and bless us! How long will you delay? Turn away your anger from us. 14 Satisfy us in our earliest[b] youth with your loving-kindness, giving us constant joy to the end of our lives. 15 Give us gladness in proportion to our former misery! Replace the evil years with good. 16 Let us see your miracles again; let our children see glorious things, the kind you used to do, 17 and let the Lord our God favor us and give us success. May he give permanence to all we do.

Footnotes

  1. Psalm 90:4 like a single hour, literally, “as a watch in the night.”
  2. Psalm 90:14 earliest, literally, “early.”