Herren både dömer och räddar

^1-2 Herre, jag vill prisa dig av allt mitt hjärta och berätta om alla dina under.

³ Jag är glad, och jag jublar inför dig. Jag vill sjunga en lovsång till dig, du den Högste, som är Gud över alla gudar.

⁴ Mina fiender drar sig tillbaka och faller ner döda när du visar dig.

⁵ Du har försvarat mig och min sak som en rättvis domare.

⁶ Du har varnat folken och gjort slut på de ogudaktiga och utplånat deras namn för all framtid.

⁷ Mina fiender är dömda för evigt. Herren kommer att utplåna deras städer, ja, man ska inte ens komma ihåg dem.

^8-9 Men Herren kommer att leva för all framtid. Han sitter på sin tron för att med rättvisa döma folken i världen.

¹⁰ Alla som är förtryckta får komma till honom. Han räddar dem i deras svårigheter.

¹¹ Alla som känner ditt namn, Herre, räknar med din hjälp, för du har ännu aldrig övergett dem som litar på dig.

¹² Sjung din lovsång till Gud, han som bor i Jerusalem! Berätta för världen vad han har gjort!

¹³ Han lyssnar noga till dem som ropar till honom om rättvisa, och han hämnas mord. Han bryr sig om människor i svårigheter, när de ropar till honom om hjälp.

¹⁴ Herre, förbarma dig över mig! Se hur jag får lida, därför att mina fiender hatar mig! Herre, rädda mig från döden

¹⁵ så att jag kan prisa dig öppet inför allt folk i Jerusalem och vara glad över att du har räddat mig!

¹⁶ Folken faller i de gravar de grävt åt andra, och den fälla de har gillrat slår igen över dem själva.

¹⁷ Herren är känd för att han fångar de ogudaktiga i deras egna snaror!

¹⁸ De ogudaktiga ska skickas bort till dödsriket. Detta öde väntar alla som har glömt Herren.

¹⁹ De fattiga ska inte glömmas bort, och de förtrycktas hopp ska inte grusas.

²⁰ Grip in, Herre! Döm och straffa folken! Låt dem inte triumfera!

²¹ Sätt folken på plats, och låt dem darra av fruktan tills de förstår att de inte är något annat än maktlösa människor!