89 En sång av esraiten Etan.

² Jag vill sjunga om HERRENS nådegärningar evinnerligen; jag vill låta min mun förkunna din trofasthet, från släkte till släkte.

³ Ja, jag säger: För evig tid skall nåd byggas upp; i himmelen, där befäster du din trofasthet.

⁴ »Jag har slutit ett förbund med min utvalde, med ed har jag lovat min tjänare David:

⁵ 'Jag skall befästa din säd för evig tid och bygga din tron från släkte till släkte.'» Sela.

⁶ Av himlarna prisas dina under, o HERRE, och i de heligas församling din trofasthet.

⁷ Ty vilken i skyn kan liknas vid HERREN, vilken bland Guds söner kan aktas lik HERREN?

⁸ Ja, Gud är mycket förskräcklig i de heligas råd och fruktansvärd utöver alla som äro omkring honom.

⁹ HERRE, härskarornas Gud, vem är dig lik? Stark är HERREN; och din trofasthet är runt omkring dig.

¹⁰ Du är den som råder över havets uppror; när dess böljor resa sig, stillar du dem.

¹¹ Du krossade Rahab, så att han låg lik en slagen; med din mäktiga arm förströdde du dina fiender.

¹² Din är himmelen, din är ock jorden; du har grundat jordens krets med allt vad därpå är.

¹³ Norr och söder, dem har du skapat; Tabor och Hermon jubla i ditt namn.

¹⁴ Du har en arm med hjältekraft, mäktig är din hand, hög är din högra hand.

¹⁵ Rättfärdighet och rätt äro din trons fäste, nåd och sanning stå inför ditt ansikte.

¹⁶ Saligt är det folk som vet vad jubel är, de som vandra, o HERRE, i ditt ansiktes ljus.

¹⁷ I ditt namn fröjda de sig alltid, och genom din rättfärdighet upphöjas de.

¹⁸ Ty du är deras starkhet och prydnad, och genom din nåd upphöjer du vårt horn.

¹⁹ Ty han som är vår sköld tillhör HERREN, vår konung tillhör Israels Helige.

²⁰ På den tiden talade du i en syn till dina fromma och sade: »Jag har lagt hjälp i en hjältes hans, jag har upphöjt en yngling ur folket.

²¹ Jag har funnit min tjänare David och smort honom med min helig olja.

²² Min hand skall stadigt vara med honom, och min arm skall styrka honom.

²³ Ingen fiende skall oförtänkt komma över honom, och ingen orättfärdig skall förtrycka honom;

²⁴ nej, jag skall krossa hans ovänner framför honom, och jag skall hemsöka dem som hata honom.

²⁵ Min trofasthet och min nåd skola vara med honom, och i mitt namn skall hans horn varda upphöjt.

²⁶ Jag skall lägga havet under hans hand och strömmarna under hans högra hand.

²⁷ Han skall kalla mig så: 'Du min fader, min Gud och min frälsnings klippa.'

²⁸ Ja, jag skall göra honom till den förstfödde, till den högste bland konungarna på jorden.

²⁹ Jag skall bevara min nåd åt honom evinnerligen, och mitt förbund med honom skall förbliva fast.

³⁰ Jag skall låta hans säd bestå till evig tid, och hans tron, så länge himmelen varar.

³¹ Om hans barn övergiva min lag och icke vandra efter mina rätter,

³² om de bryta mot mina stadgar och icke hålla mina bud,

³³ då skall jag väl hemsöka deras överträdelse med ris och deras missgärning med plågor,

³⁴ men min nåd skall jag ej taga ifrån honom, och jag skall icke svika i trofasthet.

³⁵ Jag skall icke bryta mitt förbund, och vad mina läppar hava talat skall jag ej förändra.

³⁶ En gång har jag svurit det vid min helighet, och mitt löfte till David skall jag icke bryta.

³⁷ Hans säd skall förbliva evinnerligen och hans tron inför mig så länge som solen;

³⁸ såsom månen skall den bestå evinnerligen. Och trofast är vittnet i skyn.» Sela.

³⁹ Men nu har du förkastat och förskjutit din smorde och handlat i vrede mot honom.

⁴⁰ Du har upplöst förbundet med din tjänare, du har oskärat hans krona och kastat den ned till jorden.

⁴¹ Du har brutit ned alla hans murar, du har gjort hans fästen till spillror.

⁴² Alla som gå vägen fram plundra honom, han har blivit till smälek för sina grannar.

⁴³ Du har upphöjt hans ovänners högra hand och berett alla hans fiender glädje.

⁴⁴ Ja, du har låtit hans svärdsegg vika tillbaka och icke hållit honom uppe i striden.

⁴⁵ Du har gjort slut på hans glans och slagit hans tron till jorden.

⁴⁶ Du har förkortat hans ungdoms dagar, du har höljt honom med skam. Sela.

⁴⁷ Huru länge, o HERRE, skall du så alldeles fördölja dig? Huru länge skall din vrede brinna såsom eld?

⁴⁸ Tänk på huru kort mitt liv varar, och huru förgängliga du har skapat alla människors barn.

⁴⁹ Ty vilken är den man som får leva och undgår att se döden? Vem räddar din själ från dödsrikets våld? Sela.

⁵⁰ Herre, var äro din forna nådegärningar, vad du lovade David med ed i din trofasthet.

⁵¹ Tänk, Herre, på dina tjänares smälek, på vad jag måste fördraga av alla de många folken;

⁵² tänk på huru dina fiender smäda, o HERRE, huru de smäda din smordes fotspår. ----

⁵³ Lovad vare HERREN evinnerligen! Amen, Amen.