Add parallel Print Page Options

Klagan över landets och templets förstörelse

74 Maskil. Av Asaf.[a]

Gud, varför har du förkastat oss för evigt?
    Varför brinner din vrede mot fåren på dina egna ängar?
Kom ihåg din församling
    som du en gång vann åt dig,
ditt folk som du friköpte till din egendom,
    Sions berg, din boning.
Styr dina steg mot de eviga ruinerna.
    Fienden har ödelagt allting i helgedomen.

Dina fiender har skränat i ditt hus
    och ställt upp sina egna tecken där.
Det var som när man slår med yxor
    i en tät skog.
De slog sönder alla snidade paneler
    med yxor och bräckjärn.
De satte eld på din helgedom,
    så att den brann ner till grunden.
    De vanhelgade ditt namns boning.
De sa för sig själva:
    ”Vi ska krossa dem helt.”
    De brände ner alla gudstjänstplatser i landet.

Vi ser inte våra tecken.
    Profeterna är borta.
    Ingen av oss vet hur länge detta varar.
10 Gud, hur länge ska fienden få håna?
    Ska fienden för all framtid få dra ditt namn i smutsen?
11 Varför griper du inte in utan håller tillbaka din högra hand?
    Dra fram den ur din mantel och förgör dem!

12 Gud, sedan urminnes tid har du varit min kung.
    Du kommer med räddning till jorden.

13 Med din styrka besegrade du Havet.
    Du klöv havsodjurens huvuden,
14 du krossade Leviatans huvuden
    och gav honom till mat åt öknens varelser.[b]
15 Du öppnade källor och strömmar,
    du lät starka strömmar torka ut.
16 Både dag och natt är din egendom,
    och du satte dit både ljuset och solen.
17 Du har satt jordens gränser,
    och du skapade sommaren och vintern.

18 Men Herre, tänk på hur fienden hånar
    och hur dåraktigt folk föraktar ditt namn.
19 Utlämna inte din turturduva[c] åt dessa rovdjur,
    glöm inte dina hjälplösa för alltid.
20 Kom ihåg ditt förbund!
    Landets mörka hörn är våldets boningar.
21 Låt inte den förtryckte dra sig undan i skam,
    låt de fattiga och förtryckta prisa ditt namn.
22 Res dig, Gud, och försvara din sak!
    Tänk på hur du dagen lång hånas av dårar.
23 Ha inte överseende med dina motståndares skrik
    och fienders larm som ständigt hörs.

Guds dom

75 För körledaren, ”Fördärva inte”[d]. En psalm av Asaf, en sång.

Vi prisar dig, Gud, vi prisar dig!
    Ditt namn är nära, dina underverk förkunnas.[e]

”Jag ska välja en bestämd tid,
    jag ska döma rättvist.
Även om jorden och alla dess invånare skakar,
    håller jag dess pelare stadiga. Séla
Jag säger till de övermodiga: ’Skryt inte!’
    och till de gudlösa: ’Lyft inte hornen[f]!’ ”
Lyft inte era horn i höjden,
    tala inte så styvnackat.

För varken från öster eller väster eller från öknen
    kommer upphöjelsen.
Gud är den som dömer,
    han förnedrar den ene och upphöjer den andre.
I sin hand håller Herren en bägare
    med skummande, kryddat vin.
Han häller upp,
    och alla ogudaktiga på jorden måste dricka,
    ända till dräggen.

10 Men jag ska förkunna
    och prisa Jakobs Gud i evighet.
11 ”Jag ska hugga av alla gudlösas horn
    men upphöja de rättfärdigas.”

Guds triumf

76 För körledaren, till stränginstrument. En psalm av Asaf, en sång.

Gud är känd i Juda,
    och hans namn är stort i Israel.
Hans tält är i Salem,
    hans boning på Sion.
Där bröt han sönder blixtrande pilar,
    sköldar och svärd, krigsvapen. Séla

Strålande är du,
    mer majestätisk än bergen med rikt byte[g].
De modiga kämparna ligger plundrade,
    de har somnat för gott.
    Ingen krigare kan lyfta sin hand.
Vid din tillrättavisning, Jakobs Gud,
    stupade både häst och ryttare.

Du är den som ska fruktas,
    för vem kan stå inför dig när du är vred?
Från himlen låter du din dom höras,
    och jorden förskräcks och blir stilla,
10 när Gud står upp för att döma
    och rädda alla förtryckta på jorden. Séla
11 Människornas vrede vänds till ditt pris,
    och du kuvar det som återstår av den.[h]

12 Ge löften åt Herren, er Gud, och uppfyll dem.
    Låt alla grannfolk komma med gåvor
        till honom som ska fruktas.
13 Han gör furstarna ödmjuka,
    och han är fruktad av jordens kungar.

Footnotes

  1. 74:1 Psalmen kan vara skriven efter templets förstörelse 587 f.Kr.
  2. 74:14 Verser 13-15 syftar antingen på skapelsen eller på uttåget ur Egypten.
  3. 74:19 Enligt bl.a. Septuaginta den som prisar dig.
  4. 75:1 Se not till 57:1.
  5. 75:2 Enligt bl.a. Septuaginta: Vi tackar dig, Gud, vi tackar dig! Vi åkallar ditt namn, vi förkunnar dina underverk.
  6. 75:5,6,11 Horn symboliserar ofta stolthet och kraft. Dessa verser varnar alltså för högmod.
  7. 76:5 Enligt Septuaginta m.fl. …än de eviga bergen.
  8. 76:11 Innebörden i versens sista del är osäker i grundtexten.

16 Det beror inte på människans vilja eller strävan utan på Guds nåd.

17 I Skriften sägs det nämligen till farao:

”Jag har låtit dig uppstå just med avsikten
    att jag ville visa min makt genom dig,
för att mitt namn skulle bli förkunnat överallt på jorden.”[a]

18 Gud förbarmar sig alltså över vem han vill, och han gör hjärtat hårt hos vem han vill.[b]

Gud är fri att välja sitt folk

19 Nu kanske någon säger: ”Varför anklagar han oss då? Vem kan sätta sig upp mot hans vilja?”

20 Men vem tror du att du är som försöker kritisera Gud? Inte kan väl det skapade säga till den som har skapat det: ”Varför gjorde du mig så här?” 21 Har inte en krukmakare rätt att av samma lerklump göra en vacker prydnadskruka och en annan för vardagsbruk? 22 Då har väl Gud rätt att visa sin vrede och sin makt, men ändå tills vidare ha tålamod med dem som är bestämda till att gå under? 23 Och kanske ville han göra sin härlighet känd för dem som han i förväg har bestämt ska få del av hans barmhärtighet och härlighet? 24 Till det har han även kallat oss, både judar och andra folk.

25 Det sägs så här genom Hosea:

”De som inte var mitt folk, ska jag nu kalla mitt folk,
    och de som jag förut inte älskade, ska jag nu älska.”[c]

26 Och:

”Där det sades till dem:
    ’Ni är inte mitt folk’,
ska de kallas ’Den levande Gudens barn’.”[d]

27 Jesaja utropar om Israel:

”Även om israeliterna är talrika som havets sand,
    ska bara en rest av dem bli räddad,
28 för Herren ska döma alla människor,
    snabbt och en gång för alla.”[e]

29 Jesaja säger också på ett annat ställe:

”Om härskarornas[f] Herre inte hade lämnat någon avkomma åt oss,
    hade vi blivit som Sodom
    och skulle likna Gomorra.”[g]

Israels folk vägrar att tro

30 Vad ska vi då säga om detta? Jo, att människor från andra folk, som inte ens strävade efter rättfärdighet, nu har fått den, en rättfärdighet genom tro. 31 Men Israel, som strävade efter en rättfärdighet genom lagen, nådde ingen. 32 Varför? Därför att de inte strävade efter den genom tron utan genom gärningar. De har snubblat över den stötesten, 33 som Skriften talar om:

”Se! Jag lägger i Sion en stötesten
    och en klippa som man faller på.
Men den som tror på honom ska inte stå där med skam.”[h]

Read full chapter

Footnotes

  1. 9:17 Se 2 Mos 9:16.
  2. 9:18 Enligt Andra Moseboken var det Gud som gjorde faraos hjärta hårt, så att han kunde sända plågorna över Egypten.
  3. 9:25 Se Hos 2:23.
  4. 9:26 Se Hos 1:10.
  5. 9:28 Se Jes 10:22-23. Den grekiska översättningens formulering avviker i små detaljer från texten i Jesaja.
  6. 9:29 Det hebreiska ordet Sevaot , som kan översättas härskarorna, har i den grekiska texten inte översatts utan bara transkriberats Sabaot.
  7. 9:29 Se Jes 1:9.
  8. 9:33 Se Jes 8:14; 28:16.