(A) Dig ska man vörda[a]
    så länge solen finns till,
        så länge månen skiner,
    från släkte till släkte.
(B) Han ska komma som regn
        över nyslagen äng,
    en regnskur som vattnar jorden.
(C) I hans dagar
        ska den rättfärdige blomstra,
    stor frid ska råda
        tills månen inte mer
            finns till.

Read full chapter

Footnotes

  1. 72:5 Dig ska man vörda   Andra handskrifter (Septuaginta): "Han ska bestå".