Psalm 49

De rikas framgång är kort

För sångmästaren, en psalm av Koras söner.

Hör detta, alla folk,
    lyssna, alla ni som lever i världen,
både hög och låg,
    rik och fattig.
Min mun skall tala visdom,
    mitt hjärtas tanke skall vara förstånd.
Jag vill böja mitt öra till visdomsord,
tyda mitt gåtfulla tal
    till toner från lyran.

Varför skulle jag frukta under olyckans dagar,
när mina förföljares ondska omger mig?
De litar på sina ägodelar
    och berömmer sig av sin stora rikedom.
Men sin broder kan ingen friköpa,
    eller ge Gud lösepenning för honom.
För dyr är lösen för hans själ
    och kan ej betalas till evig tid,
10 så att han skulle få leva för alltid
    och inte se förgängelsen.
11 Ty man ser att de visa dör,
    att dårar och oförnuftiga går under liksom de
och måste lämna sina ägodelar åt andra.
12 De tror att deras hus skall bestå för evigt,
deras boningar från släkte till släkte.
De uppkallar jordagods efter sina namn,
13 men mitt i sin härlighet
    har en människa ingen beständighet,
hon är lik djuren som förgås.

14 Så går det dem som förtröstar på sig själva
och deras efterföljare som gläder sig åt deras ord. Sela.
15 Som en fårhjord drivs de ner i dödsriket,
döden blir deras herde.
    De rättfärdiga skall råda över dem när morgonen gryr.
Deras gestalt förtärs av dödsriket,
    de får ingen upphöjd boning.
16 Men Gud skall friköpa min själ
    från dödsrikets våld,
han skall ta emot mig. Sela.

17 Frukta inte när en man blir rik,
    när hans hus växer till i härlighet.
18 Av allt detta får han ingenting med sig vid sin död,
hans härlighet följer honom ej dit ner.
19 Om han än prisar sig välsignad under sitt liv,
om man än berömmer dig när du gör dig goda dagar,
20 så skall hans själ gå till sina fäder,
till dem som aldrig mer ser ljuset.
21 En människa, som mitt i sin härlighet är utan förstånd,
är lik boskapen som förgås.

De rikas framgång är kort

49 För körledaren. En psalm av Koras söner.

Hör detta, alla folk!
    Lyssna, alla som lever i världen,
både låg och hög,
    rik som fattig.
Min mun ska tala vishet,
    mitt hjärtas tanke
        ska vara förstånd.
(A) Jag vänder mitt öra till visdomsord,
    jag tyder min gåta
        till harpans toner.

Varför vara rädd
        under olyckans dagar
    när mina förföljares[a] ondska
        omger mig?
De litar till sina ägodelar
    och stoltserar
        med sin stora rikedom.
Men ingen kan köpa sin broder fri
    eller ge Gud lösepenning
        för honom.
Hans själs lösen är dyr,
    den kan inte betalas till evig tid
10 så att han får leva för alltid
    och aldrig se förgängelsen.

11 (B) Nej, man ser att de visa dör,
    att både dårar och oförnuftiga
        går under
    och lämnar sin rikedom åt andra.
12 De tror att deras hus
        ska bestå[b] för evigt,
    deras boningar
        från släkte till släkte.
    De uppkallar sina marker
        efter sina namn.
13 (C) Men människan i all sin härlighet
        har inte bestånd[c],
    hon liknar djuren som förgås.

14 Så går det dem
        som litar till sig själva[d]
    och deras efterföljare
        som gillar deras ord. Sela
15 Som får drivs de ner i dödsriket,
        döden blir deras herde[e].
    De rättfärdiga ska råda över dem
        när morgonen gryr.
    Deras gestalt tynar bort i dödsriket,
        de får ingen upphöjd boning.
16 (D) Men Gud ska friköpa min själ
        från dödsrikets våld,
    han ska ta emot mig. Sela

17 Bli inte imponerad när någon blir rik,
    när hans hus växer i härlighet,
18 (E) för han får inget med sig i döden,
    hans härlighet följer inte
        med honom ner.
19 Även om han skattar sig lycklig
        under livet
    och får beröm när han gör det gott
        för sig själv,
20 så går hans själ till sina fäder,
    till dem som aldrig mer ser ljuset.

21 En människa som i all sin härlighet
        inte har förstånd,
    hon liknar djuren som förgås.

Footnotes

  1. 49:6 förföljares   Annan översättning: "bedragares".
  2. 49:12 De tror att deras hus ska bestå   Andra handskrifter (så Septuaginta): "Deras gravar förblir deras hus".
  3. 49:13 bestånd   Andra handskrifter (Septuaginta): "förstånd" (jfr vers 21).
  4. 49:14 litar till sig själva   Annan översättning: "är dåraktiga".
  5. 49:15 blir deras herde   Annan översättning: "förtär dem".

Livet kan inte köpas med pengar

1-2 Lyssna allesammans!

Både stora och små, rika och fattiga, alla innevånare på jorden. Jag har något viktigt att säga er.

Mina ord är visa och tänkvärda,

för från Gud tar jag emot vishet. Genom att spela på min harpa ska jag förklara dem.

Varför ska jag vara rädd när svårigheter kommer och fiender omger mig?

De litar helt på sin rikedom och skryter om hur mycket de äger.

Men ingen kan någonsin betala för någon annans liv, och ingen kan köpa någon fri från döden.

9-10 Ett människoliv kan inte betalas med pengar. Inte ens världens alla rikedomar skulle räcka till för det. Ingen lever här för evigt och ingen kan komma undan graven.

11 Du rike! Du stolte! Du vise! Du måste dö, som alla de andra! Du lever inte längre än dumma och oförståndiga människor. Du måste lämna din rikedom till andra.

12 Du uppkallar dina gods och gårdar efter dig själv, precis som om de skulle vara dina för alltid, och som om du skulle kunna leva där i evighet.

13 Men rikedom och anseende håller ingen människa vid liv. Hon måste dö, precis som djuren.

14 Så går det för dessa som bara tänker på sitt eget, och låter höra talas om sig.

15 Som en fårhjord förs de aningslösa till dödsriket, och döden är deras herde. Deras kroppar förmultnar i graven och deras boningar har tjänat ut. Redan nästa dag träder rättfärdiga människor in i deras ställe.

16 Men jag för min del vet att Gud ska befria min själ från dödens makt.

17 Låt dig inte imponeras när du ser en stenrik man göra sitt hus ännu praktfullare,

18 för när han dör kan han inte ta någonting med sig! Inget han samlat ihop följer honom i graven.

19 Även om en människa säger sig ha levt lyckligt hela livet, och världen högljutt applåderar hennes framgång,

20 så dör hon ändå till slut som alla andra och går in i ett evigt mörker.

21 Rikedom och anseende håller ingen människa vid liv. Hon måste dö, precis som djuren.

Det är fåfängt att lita på jordisk rikedom

49 För körledaren. Av Korachs ättlingar. En psalm.

Hör, alla folk!
    Lyssna, alla världens invånare,
hög och låg,
    rik och fattig.
Min mun talar visdomsord,
    ur mitt innersta kommer förstånd.
Jag böjer mitt öra till visdomsord,
    jag förklarar min gåta till harpospel.

Varför skulle jag vara rädd i olyckans tid,
    när mina bedragares ondska omger mig?
De litar på sin rikedom
    och skryter med hur mycket de äger.
Men ingen kan betala för någon annans liv,
    och ingen kan ge Gud en lösesumma för någon.
Priset för ett liv är högt,
    och ingen betalning är tillräcklig
10 för att någon ska få leva för evigt
    och komma undan graven.
11 Man ser de visa dö,
    förgås som dåren och den oförnuftige,
    och de lämnar sin rikedom till andra.
12 Graven[a] förblir deras hem för evigt,
    deras boning generation efter generation,
    fastän de har uppkallat sina gods efter sig själva.

13 Men människan i all sin rikedom består inte[b],
    hon är som djuren som förgås.

14 Så går det för dessa som förtröstar på sig själva,
    och deras anhängare som bejakar deras tal. Séla
15 Som en fårhjord förs de till dödsriket,
    och döden är deras herde.
De rättfärdiga ska härska över dem på morgonen.
    Deras kroppar förmultnar i graven, borta från härliga boningar.[c]
16 Men Gud ska befria mig från dödsrikets grepp,
    han ska ta emot mig. Séla
17 Bli inte rädd när du ser någon bli rik,
    när hans hus blir allt mer praktfullt,
18 för när han dör kan han inte ta någonting med sig,
    hans härlighet följer inte med honom ner.
19 Även om en människa anser sig ha ett välsignat liv,
    och din framgång prisas,
20 går var och en ändå till sina fäder,
    till dem som aldrig mer ser ljuset.

21 Men människan i all sin rikedom består inte,
    hon är som djuren som förgås.[d]

Footnotes

  1. 49:12 Egentligen deras inre (tankar), men här följer översättningen Septuaginta m.fl. gamla översättningar, eftersom sammanhanget tyder på graven. De två hebreiska orden liknar varandra och en förväxling kan ha skett i kopieringen av handskrifter. En möjlig översättning är dock: De tänker att deras hem/hus ska bestå för evigt…
  2. 49:13 Enligt Septuaginta m.fl. …är utan förstånd.
  3. 49:15 I den senare hälften av versen är grundtexten mycket svårbegriplig och översättningen blir närmast en översättning av enstaka ord utan någon sammanhängande mening.
  4. 49:21 Se v. 13 med not.